Kajornas dans

Dimman välver sig tung över Vättern,
lindar in morgonen i gråa svepningar,
tystar världen i mjuka lager,
som om någon stor och gammal vill dölja allt
och skydda det för vintern.

Motorvägens sorl når hit, ett dovt eko,
ett avlägset pulsslag som rullar genom diset
och blandar sig med doften av fuktig jord och sot,
en påminnelse om eld och rost som faller
i denna tid av glöd och förlust.

Kajorna samlas i mörka flockar ovanför,
de vänder i skarpa bågar, rör sig som en enda kropp,
sänker sig i virvlar över stilla vatten,
där Vättern ligger blank och svårtolkad,
en spegel där inget reflekteras, bara försvinner.

Och där står vi vid strandkanten,
inramade i det som förbleknar och stillnar,
som skuggor som väntar på kylan,
med löv under fötterna som viskar, som brinner,
innan de löses upp i det stora grå.

Text och foto: Mikael Good

2024-10-29 14:24   morgondotter

existentiellt vackert

både
BILD
och
ORD

/inger

Besvara

Svar från Chasid 2024-10-30 10:07

Tack för din uppmuntrande kommentar Inger!
/Mikael

Svara

2024-10-29 15:03   Johan Pihl

Härlig och stämningsfull bild, Mikael!

Besvara

Svar från Chasid 2024-10-30 10:07

Tack för din kommentar Johan!
/Mikael

Svara

2024-10-30 04:30   alf109

Spännande bild.
/Affe

Besvara

Svar från Chasid 2024-10-30 10:07

Tack för din kommentar Affe!
/Mikael

Svara