Artikelserien om de glömda barnen i Ryssland blev en smärre succé

Klockan klämtar för de föräldralösa barnen

I morgon kommer mängder av svenska ungdomar att ta studenten och flyga ut i verkligheten. Det är en glädjens dag för de flesta. Familj och vänner sluter manngrant upp kring studenterna och delar leende deras sprudlande glädje. Nu börjar livet på allvar och resan mot barndomens drömmar och förhoppningar ska äntligen påbörjas.

För mängder av föräldralösa barn i Ryssland har klockan redan klämtat för terminen. Deras student går i moll, den är ensam, dyster och utan hopp. För många av dem börjar en resa mot en mardrömslik tillvaro som de inte ens kunde föreställa sig i sin vildaste fantasi. De flesta av dem har levt hela sina liv på en institution efter strikta regler och scheman, de har inte fått fatta några egna beslut, de har inte fått lära sig hur man klarar sig själva i livet. Dagen då de ska ta sin student står de där som fåglar som ska släppas fria men som aldrig har fått lära sig att flyga. De är lätta byten för alla skrupelfria rovfåglar i världen utanför barnhemmets trygga väggar. En framtid av hemlöshet, droger, alkohol, kriminalitet, fängelse, prostitution eller självmord väntar ungefär 90% av dem…

Även om framtiden för före detta barnhemsbarn ser mycket mörk ut så finns det några oaser dit de kan vända sig för att få stöd och hjälp att klara sig själva. En sådan oas är Grace Family Center som har sin verksamhet på ett rysk-ortodoxt kloster i St Petersburg. Arbetet på Grace är mycket framgångsrikt och ungefär 90% av de före detta barnhemsbarnen som fått hjälp och stöd på Grace har kunnat anpassa sig till ett normalt liv. För dem som aldrig har haft någon riktig familj är platser som Grace värda sin vikt i guld. Även om arbetet på Grace Family Center är mycket framgångsrikt är de i ett skriande behov av pengar för att kunna fortsätta sin viktiga verksamhet.  

Om du vill får du gärna stödja Grace Family Center genom att antingen ta kontakt med mig så hjälper jag dig att förmedla dina pengar via en betrodd svensk hjälporganisation eller så kan du donera pengar direkt till Grace via biståndsorganisationen Star of Hope, USA. Även om de inte själva jobbar mot Ryssland ställer de gärna upp och förmedlar pengar till Grace: Donate to Grace

Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved

Flipp eller flopp - Leica X Vario

De stora förväntningarna som hade byggts upp på nätet inför lanseringen av den nya Leicakameran har mötts med en storm av missnöjda kommentarer och blogginlägg. Det verkar tyvärr som om Leica har lyckats med bedriften att måla in sig själva i ett hörn...

En överprissatt kamera med fast zoom och APS-C format, som kanske hade fått en och annan kameranörd att höja på ögonbrynen år 2007 duger inte år 2013! Smält ned alla Leica X Vario som ni tillverkat och börja om på ny kula. Bygg in en elektronisk sökare i kamerahuset och sätt dit en M-bajonett. Skulle den nya kameran kosta runt 20.000 kronor tror jag att ni skulle få fler beställningar än vad ni skulle kunna leverera och framförallt skulle ni kunna få merförsäljning på M-optik vilket ni inte får idag. Jag tror inte att den nya kameran skulle parasitera på försäljningen av M-kameror men många M-ägare skulle säkert göra sig av med sina Fuji- och Sonykameror som de har som komplement till sin M-kamera till förmån för den nya kameran.

Jag vill passa på att poängtera att jag gillar att Leica vågar att simma mot strömmen och producera attraktiva digitalkameror med ett stort mått av analog känsla. Visst M-kamerorna kostar en hel del. Men med tanke på att de tillverkas för hand av arbetare som får skälig lön för sitt arbete så är priset ändå inte så högt, särskilt inte om man jämför priserna med Canons och Nikons toppmodeller. Faktum är att jag skulle välja en Leica M 240 framför en Nikon D4 och en Canon 1DX vilken dag eller stund i veckan. Leica M är liten, smidig, lättjobbad och diskret precis som en kamera ska vara. Det är en fröjd att arbeta med en digital M-kamera. Det känns precis som att arbeta med en analog kamera förutom att man slipper allt blasket.

Finns det en framtid för dagstidningar i Sverige?

Frågan om hur framtidens dagstidningar kommer att se ut är mycket intressant. I ärlighetens namn så är det nog ingen som har något riktigt bra svar på den frågan. Men det är å andra sidan fritt fram att spekulera utifrån de givna förutsättningarna.

Personligen tror jag att det tryckta mediet kommer att bli allt mer bortträngt och att tidningarna i allt större omfattning kommer att satsa på betallösningar för nätet. Kanske kommer din lokala tidning att komma ut som nättidning fem dagar i veckan och som tryckt tidning på helgerna i framtiden? Att papperstidningen trängs undan behöver inte betyda att tidningen blir sämre. Om tryck och distrubitionskostnad minskas frigörs kapital som kan användas till att både sänka priset och satsa på ny teknik och ett bättre innehåll med mer fördjupning. Med ny teknik ges även nya möjligheter till en direkt interraktion med läsarna.

Tidningsvärlden ser inte längre ut som den gjorde förr. Det är till och med som så att man kan sätta fingret på exakt det datumet då den senaste stora förändringen i tidningsvärlden inträffade och det var den 27 januari 2010 då Ipad presenterades av Apples grundare och VD Steve Jobs. Sedan dess har upplagesiffrorna stadigt minskat för dagstidningarna. Även om jag själv inte har en Ipad så vet jag att det är mycket bekvämt att läsa en tidningen på en Ipad. Efter ett par dagars tillvänjning känns det fullt naturligt att sitta och bläddra i tidningen med pekfingret.

Det är nog många tidningsägare, chefredaktörer och redaktionschefer som behöver tänka om rätt så rejält. Även övrig personal såsom fotografer, reportrar, redigerare, säljare, grafiker, marknadsförare med mera behöver givetvis också tänka om. Många medarbetare är väl förtrogna med den nya tekniken och är flitiga användare av den privat. Om man tar den kunskapen och kondenserar ned den till tidningsvärlden och investerar i internutbildning för att ytterligare vässa förmågorna tror jag att det är möjligt för en del tidningar att hitta en framtida födkrok och en avkastning som gör ägarna glada.

Jag säger en del tidningar för jag tror att en del tidningar kommer att läggas ned, det behöver man inte vara profet för att förstå. Men jag tror att ett par rikstäckande tidningar, lokala tidningar och nischade tidningar som står relativt väl rustade i den nya tekniken kommer att överleva. Om de kommer att komma ut som papperstidningar förutom vid specialtillfällen återstår att se men jag tror som sagt var att papperstidningen har framtiden bakom sig. Att satsa pengar på en ny tryckpress idag är säkerligen en lika lyckad investering som de som valde att lägga stora pengar på ett nytt färglabb för film i mitten av 2000-talet…

För att den här artikeln inte ska bli allt för lång har jag valt att dela upp den i två delar och den andra delen kommer jag att publicera i min blogg framåt veckan. Jag vill också passa på att poängtera att trots att jag har arbetat på tidning ser jag mig själv som en lekman på området. Jag har valt att spekulera utifrån dagens förutsättningar. Men oavsett vilket tror jag att framtidens medialandskap kommer att skilja sig från dagens.

Schibstedts nya nyhetsapp Omi som precis har presenterats kanske är dagstidningarnas framtid i Sverige? Omni är i vart fall en app som främst ska tillfredställa behoven för den kräsne nyhetsläsaren som har höga krav på vad han eller hon läser. Du kan läsa mer om lanseringen av Omni på Dagens Medias hemsida: http://www.dagensmedia.se/nyheter/dig/article3712218.ece

Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.

Ps: Att låta ett brassband tolka nyheter är nog bland det mest bisarra som jag sett i nyhetssammanhang och jag tror inte att det är en gångbar melodi för vare sig gårdagens eller framtidens läsare. Frågan som uppstår är om tidningen vill ha läsare eller om de vill bli av med dem?: http://bambuser.com/v/3657954 

Läsarna flyr dagstidningarna

Nyligen tog jag del av en artikel från den danska tidningen Politiken som en kollega delade med sig på Facebook. Enligt den artikeln har de danska dagstidningarna tappat 14% av sina läsare sedan förra året. Även om jag inte har tagit del av några färska svenska siffror skulle jag tro att det är nästan lika illa här i Sverige. Du kan läsa hela artikeln här: Læserne flygter fra dagbladene

Jag tror att en av anledningarna till att dagstidningarnas pappersupplagor minskar såpass kraftigt är att fler och fler säger upp sina prenumerationer och istället väljer att läsa och se nyheter gratis i datorer, mobiler och på läsplattor. Vi har tidigare i år fått ta del av rapporter om hur tidningar gör sig av med sina pressfotografer för att försöka spara pengar som motvikt till minskade annonsintäkter och färre prenumeranter.

Om den negativa utvecklingen som det skrivs om i Politiken fortsätter kommer vi säkerligen få se betydligt större nedskärningar bland personalen på tidningarna och risken är även stor att en del dagstidningar helt kommer att läggas ned på sikt.

Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved