Bloggar du för att synas eller för att det är kul?

I dagens mediesamhälle är det viktigt att synas. Syns man inte så finns man inte. Därför är det många som fläker ut sina liv i bloggar och på twitter för att få så många träffar, följare och så mycket uppmärksamhet runt sin person som möjligt.

Inget ämne är för stort och inget ämne är för litet att skriva om huvudsaken är att många ser inläggen och ger kommentarer. På twitter är det så viktigt att ha många följare att företag har börjat göra business på att sälja följare: 
- Sätter du in 100 dollar på vårt konto så ska vi se till att du får 10 000 nya följare över en natt…
Vem kan egentligen motstå ett sådant fantastiskt erbjudande som gör att du stiger som en raket på den nationella twitterlistan?

En del kändisar följer mig på Twitter och en del skulle offra sin vänstra lillfinger för att samma personer skulle följa dem, så att de får något att skryta om för sina vänner. Det är lite kul att de följer mig men ärligt talat så bryr jag mig inte så mycket. Jag umgås hellre med människor som är okända och räknas som ringa, det är av dem som jag har fått lära mig att vara ödmjuk och tacksam för det lilla som har blivit mig givet. 

Den stora trenden bland bloggare förutom att fläka ut sitt och andra personers privatliv är att blogga om prylar. Butiker, kläder, smink och accessoarer står högt i kurs bland många fotoprofana bloggare. På Fotosidan dominerar bloggandet om kameror och objektiv. Det är kanske är förståeligt när någon precis har köpt en ny kamera och den nya prylförälskelsen är het, glödande och passionerad. Även om jag skulle önska att det var bilderna som smittades av den passionen. 

Att blogga om samma kamera och objektiv i inlägg efter inlägg lockar inte läsare i längden och jag bryr mig oftast inte ens om att klicka mig in på ett inlägg med ett kameranamn i rubriken. En fantastisk kamera och objektiv måste ju bara leda till helt fantastiska bilder annars är det inte någon fantastisk kamera och talet om hur bra den är tråkar bara ut mig. Utan bra bildexempel är det bara en pryl i mängden som varken gör till eller från i det stora hela.

Personligen så bloggar jag för att jag tycker att det är kul att skriva och så länge som jag har minst en läsare kommer jag att fortsätt att skriva i min blogg. Även om det skulle kunna vara frestande så tänker jag inte tråka ut mina läsare med bloggposter om kameror i onödan. Oavsett vad som står på kameran och objektivet så mår de alltid bäst av att användas flitigt.


Sinai in the sunrise.

"I want you to be concerned about your next door neighbor. Do you know your next door neighbor?" - Mother Teresa

Den här tjejen kommer vi nog att få höra mer av i en nära framtid: http://keairalashae.com/home/

Text och foto: © Mikael Good, 2012. All rights reserved.

Ännu en tisdag i livets berg och dalbana

Dagens började som vanligt med en uppfriskande fyrdubbel espresso som fungerade som en utmärkt medicin mot mina kuddtrötta ögon och min ständiga morgonkamp för att få barnen färdiga för dagis. Småbarnsföräldrar är helt klart de perfekta ledarna tack vare vår stora konfliktvana och vi svämmar över av de ledaregenskaper som arbetsgivarna söker efter med ljus och lykta.

När jag tittar runt bland besökarna på min sida ser jag att flera före detta arbetsgivare och uppdragsgivare frekvent besöker min blogg. Ni får gärna läsa vad som skrivs, men oroa er inte jag kommer inte att bjuda på några smaskiga avslöjanden eller några plumpna påhopp. Det som har skett har skett och är redan glömt och förlåtet. Nu blickar jag nyfiket framåt mot vad framtiden bär med sig och jag hoppas att jag kommer att slippa att åka fler ofrivilliga turer i livets berg och dalbana.

Under två veckor följde en av världens mest firade sångerskor mig på Twitter. Hon gillade mina bilder från Kina. Det är alltid kul med uppmärksamhet, men jag tycker egentligen inte om att hamna i rampljuset, jag vill att situationen för människorna i mina bilder och texter ska uppmärksammas. Kanske, kanske kommer någon av mina utställningar att nå en betydligt större publik framåt hösten. Nu ska jag inte klaga på publiktillströmmningen till mina tidigare utställningar för de har vida överstigit mina vildaste förväntningar.

Trots att jag ännu inte har fått något arbete så känns det ändå som om dörrar öppnas runt omkring mig och jag hoppas och tror att jag snart ska få gå in genom den rätta dörren som Gud har ställt upp för mig, mannen som tidigare blockerade den har i vart fall flyttat på sig och jag hoppas att det är för gott.

Salam Aleikum - Fred vare med dig.

"Let us more and more insist on raising funds of love, of kindness, of understanding, of peace. Money will come if we seek first the Kingdom of God - the rest will be given." - Mother Teresa

Text och foto: © Mikael Good, 2012. All rights reserved.

Jag förbehåller mig rätten att ta bort oönskade kommentarer från min blogg

Det är inte ofta som det händer men om det dyker upp en kommentar som på något sätt kan uppfattas som kränkande eller inte har något med inlägget att göra så förbehåller jag mig rätten att ta bort den kommentaren. Detta har dock bara skett ett par gånger under den tid som jag har skrivit blogg och jag hoppas givetvis att det inte ska behöva ske fler gånger.

Det vore  trevligt om de som ger kommentarer externt lämnar en tydlig avsändare bakom sig så att jag inte av ren nyfikenhet behöver söka på deras IP-adresser för att röna ut från vem kommentaren kom. Allt som vi skriver och gör på internet är faktiskt spårbart och det går inte att gömma sig bakom anonymiteten om nu någon trodde det. Därför tycker jag att det är bättre att spela med öppna kort från början.

På förekommen anledning vill jag också påpeka att jag föredrar att personer som jobbar på tidningsredaktioner hör av sig direkt till mig på telefon eller via mail än att de ställer sina frågor i mitt kommentarsfält. Jag svarar gärna på frågor gällande mitt ideella arbete för Le Viseur Magazine eller mitt engagemang för de minsta och svagaste grupperna runt om i världen men frågor av privat karraktär som rör mig eller min familj eller frågor som rör tidigare uppdrags- eller arbetsgivare är jag inte intresserad av att svara på.



Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved

Rätt kompetens till mindre än halva priset

Från och med i dag har jag rätt till nystartsjobb vilket innebär stora lönerabatter för den som anställer mig. Om jag exempelvis skulle få en lön på 20 000 kronor skulle den totala kostnaden för det företag som anställer mig bara bli 14 000 kronor per månad i upp till 450 arbetsdagar!

Jag har tidigare arbetat som lagerarbetare, sjukvårdsbiträde, packare, kulturutredare, redigerare, layoutare, originalare, annonsproducent, informatör, kommunikatör, fotojournalist, reporter samt webbredaktör och jag är bra på att hantera sociala media såsom blogg, Twitter och Facebook. Men framförallt är jag bra på att dra in mycket pengar vilket en av mina referenser kan intyga.

Med tanke på min stora bredd och de goda vitsord och betyg som jag fått från tidigare arbetsgivare borde det inte vara några som helst problem för mig att få ett nytt arbete särskilt inte som jag nu som sagt har tillgång till nystartsjobb. Jag vill verkligen göra rätt för mig och inte leva på ett bidrag som är ungefär hälften så stort mot vad jag tidigare fick i lön.

Trots att jag har varit arbetslös så har jag sett till att hålla mig sysselsatt. Det sista man ska göra är att sätta sig ned och deppa över sin situation och därför har jag valt att lägga min tid på att vässa mina pyramider genom att jobba med skarpa projekt mellan jobbsökandet och de kortare och längre anställningarna som jag har haft. Jag har numera avslutat mitt frivilliga arbete hos Hoppets Stjärna. Men jag avslutade det arbetet med flaggan i topp genom fyra uppmärksammade reportage från Lettland och Ryssland som publicerades i deras månadsbrev och i Junia Magasin under sommaren och hösten. Men jag har fortsatt mitt frivilliga arbete för det nystartade magasinet för samtida dokumentärfotografi Le Viseur.


Thinking outside the box © Mikael Good, 2012

Om du som läser det här är på jakt efter en riktigt bra medarbetare. Tveka då inte att kontakta mig så att vi kan träffas och samtala om ett eventuellt framtida samarbete. Jag har ett par riktigt bra referenser som känner mig väl och gärna berättar om hur jag är på att sköta mitt arbeta. Om de hade ekonomiska möjligheter till det skulle de anställa mig utan att tveka.

I min portfolio finns en del prover på tidigare utförda arbeten: http://www.chasid.fotosidan.se/viewpf.htm?pfID=318240

I det senaste numret av Le Viseur Magazine finns ett av mina socialreportage från Lettland med. Jag har även varit med och formgett och marknadsfört magasinet som har blivit en stor succé med nästan 35 000 läsare: http://issuu.com/leviseur/docs/nummer1


The Winter is coming © Mikael Good, 2012

Text och foto: © Mikael Good, 2012. All rights reserved.

Bistånd - Att hjälpa kan vara att stjälpa

Det är många svenska företag och privatpersoner som skänker kläder, leksaker, möbler, husgeråd, mat med mera till Lettland och på sätt och vis är det bra för hjälpen behövs verkligen. Men medaljen har även en baksida. 



Vad händer när den lokala lettiska klädbutiken, leksaksaffären, sportbutiken, och matvarubutiken måste slå igen för att de inte kan möta konkurrensen från våra hjälpsändningar? Då kommer det att bli ännu svårare att få tag på de varorna som behövs när vår hjälp upphör.

En lösning på problemet skulle kunna vara att vi skänker pengar som därefter omvandlas till presentkort som kan delas ut av socialförvaltningen. Då skulle även de lokala handlarna få del av kakan och kunna fortsätta sin verksamhet och även se till att fler kom i arbete. En del av de prylarna som vi skänker skulle kunna säljas i lettiska second-hand butiker och på så vis skulle vi kunna se till att ett antal arbetslösa får ett arbete som de kan försörja sig och sina familjer på och överskottet från verksamheten skulle kunna gå till presentkort till de mest utsatta grupperna.

Då skulle vi få en win-win situation som skulle gynna alla parter. De lokala handlarna skulle kunna fortsätta sitt arbete och inte bli utkonkurrerade av våra hjälpsändningar och de som behöver lite extra stöd för att hålla näsan ovanför vattenytan skulle få det. Att ge bistånd handlar om långsiktigt tänkande som ska bygga upp och utveckla ett samhälle. Att bara pumpa in hjälp utan att tänka efter först är ungefär lika dumt som att sätta ett plåster på ett kraftigt blödande sår som behöver ses om och sys.



Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.