Revolution i mörkrummet!

Nu ligger min mörkrumstid ett par år tillbaka i tiden och jag tror inte att jag kommer att sätta min fot i ett mörkrum igen, men man ska aldrig säga aldrig. I det här inlägget tänkte jag berätta om vad det var som revolutionerade mitt arbete i mörkrummet.

Pga mitt intresse för gatufoto så har jag i princip alltid haft extremt svårkopierade och tunna negativ, jag testade igenom de flesta typer av papper bl.a. det utmärkta fotopappret Emak K888 och Fortepapper för att kunna lyfta fram mina foton i mörkrummet men jag blev inte riktigt nöjd med slutresultatet, jag testade olika typer av framkallare och lärde mig avancerad skuggning och efterbelysning för att lyfta fram de svårkopierade negativen, men jag blev aldrig riktigt nöjd. Jag blev övertalad av en skicklig försäljare att köpa ett billigt pröva på paket med Ilford Multigrade och filter från 0-6, men jag hade inte allt för höga förhoppningar om Ilford pappret, det var ju lite väl mycket amatör över det och inget för en mörkrumsräv som mig...

Paketet med Multigrade papperna blev liggande tills jag inte hade något annat fotopapper kvar och jag blev tvungen att använda det då jag inte hade råd att köpa mer. De första kopiorna jag gjorde var jag allt annat än nöjd med och jag var nära att slänga hela kartongen och filtrerna i soptunnan, men jag hejdade mig och började istället att experimentera med att blanda olika hårdhetsgrader på ett och samma papper. När jag framkallat och fixerat mina "experiment" foton så insåg jag att jag träffat rätt, det var den här kombinationen som jag hade letat efter! Möjligheten att blanda olika hårdhetsgrader gjorde att jag kunde få de kopiorna som jag eftersträvade. Ilfords Multigradepapper orsakade en positiv revolution för mig i mörkrummet och möjligheten att blanda olika hårdhetsgrader möjligjorde för mig att kopiera mina gatufototunna negativ och få dem precis som jag ville!

En del påstår att man kan göra allt i Photoshop men det kommer nog att dröja några år eller mer innan jag kan göra lika fina kopior från mina svartvita negativ i Photoshop som jag kunde göra med Ilfords Multigradepapper i det analoga mörkrummet, det är främst den där tredimensionella känslan i bilderna som går att få fram i mörkrummet som saknas i det digitala "mörkrummet". Det är lite som skillnaden mellan High End Class A-C rörförstärkare och High End Class A-C transistorförstärkare de senare levererar ett mer tekniskt perfekt ljud medan rörförstärkarna levererar ett skönt lyssningsvänligt ljud med bra tredimensionell närvarokänsla.









Riga augusti 1996. Fotona har varit utställda i Tyskland och på Fotomässan i Jönköping. Orginalen som är kopierade med en Leitz Focomat V35 på Ilford Multigrade VC Matte och bruntonade med Agfa Viradon hänger just nu i min källartrappa. Det går tyvärr inte att återskapa den tredimensionella känslan som finns i pappersorginalen på bildskärmen. Kamera: Minolta 7000i, Minolta AF 50/1.7 och sist men inte minst den gamla hederliga Tri-X´n. Negativen är scannade med en Imacon filmscanner, för att bevara så mycket som möjligt av kornstrukturen, för filmkorn det är snyggt det!

Dagens låt: Phantasmagoria In Two - Tim Buckley

//Chasid

Roots of photography

När man håller på med digitalfoto så är det lätt att glömma sina analoga rötter, därför så vill jag köra ett par rullar film per år för att bibehålla kunskapen. Det är fortfarande roligt att fota analogt ända tills man kommer till det där tråkiga momentet med att scanna och bearbeta bilderna, om man bara slapp den biten och det inte kostade för mycket... Ett problem är att jag inte längre vill framkalla och göra kopior själv pga att framkallningsvätskor är direkt miljöfarliga. Att lämna filmen till framkallning är en annan lösning, men det blir tyvärr en alldeles för dyr affär om man vill ha kvalitet. I lördags gick jag ned till den lokala fotohandlaren och kollade vad det skulle kosta att framkalla film och få den scannad i relativt bra kvalitet, jag trodde att priset skulle landa runt 150 kr, men döm om min förvåning när fotohandlarn sa att det bara skulle kosta 79 kr att framkalla en 36 bilders rulle och föra över den på en CD-skiva, det kommer att ge mig både negativ och digitala orginal och framförallt kommer jag att slippa att scanna!

Nu ska jag fräscha till min fickvänliga Contax 137 MA med ny klädsel och ny tätning som jag beställer från Aki-Ashai.com när det är klart ska jag montera på en liten smidig Carl Zeiss Tessar T* 45/2.8, ladda den med svartvitt och ge mig ut och gatufota analogt! Tanken är att jag ska lära mig kameran så att jag kan ha den som analog backup om och när så behövs. Kanske, kanske ändrar jag mitt Dogmalöfte till hösten, Dogma känns lite mer rätt med analog kamera och svartvitt!

Contax 137 MA i väntan på nya kläder

Veckans skiva: Muddy Waters sings the music of Big Bill Bronzy, orginal vinyl från Chess Records 1960

//Chasid