Hur djupt är kaninhålet?

Analogt eller digitalt? Det är den ständiga frågan när man ska utforska hur djupt kaninhålet är. Jag har gett det analoga en ärlig chans men jag har återigen kommit fram till att det är fruktansvärt tråkigt att scanna film... Jag kommer att fortsätta att utforska kaninhålet med hjälp av mina digitalkameror istället. Därför säljer jag en av mina analoga klenoder. Det är en Voigtländer Bessa-R med ett knivskarpt Voigtländer Snapshot Skopar 25/4,0. Klicka på bilden så kommer du till annonsen:




Norrköping, Voigtländer Bessa-R, Skopar 25/4,0 © Mikael Good 2011


Huskvarna, Voigtländer Bessa-R, Skopar 25/4,0 © Mikael Good 2011

Jag kommer också att sälja min Leica CL med Summicron-C 40/2,0 framöver och eventuella spekulanter kan redan nu ta en kölapp.


© Mikael Good, 2010

Dagens låt: Nightmare - Hollywood Brats

//Chasid

Leica Oskar Barnack Award 2011 Jury Session

Jag har precis tittat på en video där juryn som ska kora vinnaren i Leica Oskar Barnack Award överlägger. De nämner faktiskt mitt efternamn ett par gånger :) Nåväl i juni får vi reda på vem som har vunnit det åtråvärda priset och skulle jag mot all förmodan vinna tävlingen kommer jag att dela priset med familjen på bilderna! Här kan du se ett klipp från juryns överläggningar:


Här finns bildserien som jag skickade in till Leica Oskar Barnack Award 2011, bilderna är tagna mellan åren 2008-2010 : http://www.leica-oskar-barnack-award.com/#/en/contest/oskar-barnack-award-2011-entries/good-1/1


Everts och Evita © Mikael Good, 2008

Du har väl inte missat den här utställningen? Klicka på bilden så kommer du dit:



Dagens låt: Walking Blues - Muddy Waters

//Chasid

591 Exhibition: Mikael Good - Meetings in the middle of China

I december 2004 var fotojournalisten Mikael Good och hans fru Marita på rundresa i Kina för biståndsorganistionen Hoppets Stjärnas räkning. De besökte bland annat skolor och familjer i tibetanska byar i provinsen QingHai som ligger i mitten av Kina.

– Jag försöker att inte dra på mig allt för mycket uppmärksamhet när jag fotar. Men i byarna som vi besökte var det omöjligt att smälta in, jag var den första vita mannen som de sett och en stor skara människor följde nyfiket varje steg som jag tog.

– Människorna i de olika byarna som jag besökte var mycket gästfria och vänliga och trots att jag inte kunde prata med dem lyckades jag ändå att få bra kontakt med dem med hjälp av kroppsspråk, skratt och leenden, säger Mikael.


En liten pojke i Damu © Mikael Good, 2004 

Folket i byarna lever under väldigt enkla förhållanden, de flesta arbetar som jordbrukare och de har svårt att få pengarna att räcka till. De sätter sitt hopp till sina barn, att de ska göra bra ifrån sig i skolan och få ett stipendium så att de kan läsa vidare. Tack vare Mikaels bilder och hans frus Maritas texter har biståndspengar från bl a Radiohjälpen och SIDA kommit människorna till del och nu har folket i byarna som de besökte tillgång till rent vatten och ordentliga skolor.

– För mig är det viktigt att få vara med och förändra situationen för människorna som jag möter. Jag är inte någon fattigdomsturist eller en pressfotograf som är på jakt efter egna upplevelser eller utmärkelser. Kameran ger mig makt och den makten vill jag använda till att förändra levnadsförhållandena för dem människorna som jag möter, har man makt ska man vara snäll säger Mikael allvarligt.


På spaning efter den förste vite mannen i Damu © Mikael Good, 2004

Bilderna i utställningen har tidigare visats på IKEA A6, Jönköping. Det var för övrigt den första fotouställningen på ett IKEA varuhus i Sverige. Bilderna har också varit med i mars numret av LIFE Force Magazine. 

Läs mer och se utställningen Meetings in the middle of China här: http://www.591photography.com/2011/04/591-exhibition-mikael-good-meetings-in.html


Pojke i Damu © Mikael Good, 2004

//Chasid

Världens mitt finns inte på kartan

I samband med ett SIDA seminarium på Arbetets museum som behandlade frågan; Vem ansvarar för barns rätt till ett hem, fick jag även en exklusiv förhandstitt på utställningen: Världens mitt finns inte på kartan som tagits fram av författaren och filmaren Göran Odbratt tillsammans med 80 barn från barnhem och instutitioner i Ryssland, Litauen och Sverige. Fotograferna Kent Klich och Lars Tunbjörk har också medverkat i arbetet och Alexis Pontvik har formgivit utställningen.


Göran Odbratt tillsammans med representanter från Ryssland och Litauen © Mikael Good, 2011

© Mikael Good, 2011

© Mikael Good, 2011

© Mikael Good, 2011

Jag blev mycket imponerad av utställningen och särskilt av den autensitet som förmedlades då barnen på barnhemmen och instutitionerna själva har tagit merparten av bilderna. Barnen är inga fotografer och de flesta av dem hade aldrig hållt i en kamera innan projektet och de har inte en aning om vad kompositionsregeler och gyllene snitt är men de förmedlar känslor som en fotograf inte kan förmedla och det är barnen själva som äger rätten till sina bilder och har gett sitt godkännande till att de ställs ut för en bred publik.


© Mikael Good, 2011

En av flickorna som deltog i projektet © Mikael Good, 2011

Om du är i Norrköping tycker jag definitivt att du ska passa på att gå till vernissaget på Arbetets museum som är klockan 14.00 i dag. Utställningen visas till och med den 16 oktober 2011 och har du vägarna förbi Norrköping tycker jag att du ska gå in på Arbetets museum och ta en titt på den.
Läs mer om utställningen här: http://www.pagang.info/Event.aspx?s=135058&e=613326


Göran Odbratt förklarar tanken bakom utställningen för en besökare © Mikael Good, 2011

Dagens låt: Games Without Frontiers - Peter Gabriel

//Chasid

Ångvältsfotograf med hyenametoder

Återigen läser jag i en stor tidning om en frilansfotograf som kört på som en ångvält för att få med sig bilden med stort B. Jag kan inte begripa hur någon kan trakassera andra människor för att få sina bilder... För mig handlar det om att bygga relationer för att få rätt känsla i mina bilder oavsett om det är en helt okänd eller känd person som rör sig framför kameran. Att kasta sig över bytet som en hyena på jakt det betackar jag mig för! Respekten för individen kommer alltid på första plats och genom att bygga relationer får jag den närheten i mina bilder som jag eftersträvar.

Jag har varit i många situationer då jag valt att inte ta några bilder. Även kända personer behöver få tid för sig själva och de ska inte ständigt behöva känna sig som jagade villebråd. I mitten av 90-talet avstod jag medvetet från att ta en bild på en kvinna. En bild som hade kunnat ge mig x-antal tusenlappar i plånboken, jag fick istället ett brett varmt leende och ett Thank You som betalning för att jag avstod att ta en bild på henne :)


© Mikael Good, 2010 

Dagens låt: Plynth - Jeff Beck Group

//Chasid