En digital mätsökarkamera med 50-tals känsla

Den tekniska utvecklingen är enorm, de senaste 20 åren har utvecklingen varit lika stor som från den dagen då den första människan uppfann sitt första redskap fram till för 20 år sedan. Fotografins utvecklingen har också varit stor de senaste 20 åren, och vi har gått från ett analogt till ett digitalt förfarande.

En del saknar den gamla goda tiden, personligen omfamnar jag den tekniska utvecklingen som ger mig möjlighet att fotografera på ett sätt som jag inte kunde på filmtiden. Precis som när jag började på 1980-talet tycker jag om att fotografera med mätsökarkameror. När jag köpte min första analoga mätsökarkamera en Olympus XA kunde jag inte ens drömma om att jag en dag skulle äga en Leica.

När Leica M8 kom ut i september 2006 kände jag instinktivt att den kameran vill jag ha, men det skulle dröja fem år innan prislappen gick ned till en för mig rimlig nivå, och jag kunde köpa en begagnad Leica M8. Trots att den är snudd på antik i digitalkamera-världen och har en del märkliga egenheter, har den en en av mina absoluta favoritsensorer. Vilket har lett till att M8:an har fått följa med på reportagejobb både i som utanför landets gränser.

M8:an har egentligen bara en nackdel och det är att den inte har småbildsformat. Det gjorde att jag till sist bestämde mig för att uppgradera till en digital mätsökarkamera med småbildsformat. Efter mycket funderande kom jag fram till att jag ville ha en ”Kodachrome Leica” det vill säga Leica M9. Tyvärr har den problem med sensorn, och M9:or med nybytt sensor kostar oftast en bit över 20 000 kronor.

För ett par veckor sedan fick jag tag i en Leica M9 med nybytt sensor för ett bra pris. Jag har provkört kameran, och kan bara säga att jag är helnöjd. Att fota med en M9:a är som att fota med digital Kodachrome 64 med skillnad att jag kan ställa kameran ända upp till 1000 ASA och få likvärdigt resultat. Bilderna blir riktigt krispiga och med rätt objektiv levererar CCD-sensorn färgbilder med mellanformatskänsla av allra högsta klass.

De gångerna jag har slagit över bilderna till svartvitt i ACR:n blir resultatet nästan lika bra som med M8:an, som även kallas för ”Poor Man’s Monocrome”. Precis som med M8:an är det dynamiska omfånget litet och bilderna ”spricker” lätt om man bearbetar dem för mycket. I och med att sprattelutrymmet är litet pressar det mig att sätta bilderna rätt redan i fotograferingsögonblicket.

De svartvita bilderna har jag tagit på några vänner från Rumänien som jag mötte under en promenad i Jönköping. Det var ganska så skumt ute och jag fick vrida upp ASA till 1250, ställa tiden på 1/30 och bländaren på 1,4 alternativt 2. Det blev en skönt dokumentär känsla över bilderna vilket jag inte riktigt får fram med mina Fuji- eller Sonykameror. Det hade fungerat bra att köra bilderna i färg men som Robert Frank sa: ”Black and white are the colors of photography”.

1250 ASA är max för M9:an, efter det blir bruset fult och opersonligt. Det är lite i det knappaste laget för mig och jag hade gärna sett att kameran hade varit användbar upp till 6400 ASA. Jag har löst det problemet genom att köra M9:An ihop med en Sony A7rII och en Techart PRO Leica M - Sony E Autofokus Adapter. Med den kombinationen får jag en hyfsad autofokus, bildstabilisering och kan fota med mina M-objektiv upp till 12800 ASA!

Någon kanske undrar om det fortfarande är värt att köpa en smått antik digital mätsökarkamera som den tekniska utvecklingen har sprungit om flera gånger, svarar jag tveklöst ja! Om du inte tycker om att förlora dig bort i menyer och inställningsalternativ, och föredrar att jobba med mätsökarkameror är det väl värt att satsa på någon av de begagnade ”lågbudgetleicorna”. Det går att hitta begagnade Leica M8 för 11 000 kronor, M9 för 20 000 kronor (se till att sensorn är bytt) och Leica M 240 för 25 000 kronor.

Men framförallt ska du välja en kamera som du trivs med och som inte står mellan dig och bildskapandet. Det går utmärkt att ta bra bilder med en mobiltelefon eller en digitalkamera för några hundralappar. Till syvende och sist handlar det inte om kameror och objektiv utan om vem som står bakom kameran.

Text och foto: Mikael Good

2019-03-11 16:45   elgenper

Jo, för mig är också M9 så att säga "den slutliga lösningen" än i dag. Jag köpte min 2010, fick sensorn bytt gratis för ett par år sen och sen har jag egentligen inte tittat på något annat (det vill säga, jag kostade på mej en Monochrom ett par år senare; sensorn bytt på den också). Körde Leica på filmtiden också, så det var som att komma hem. Och dividerar man inköpspriset med antalet sparade bilder så har M9 nu blivit den billigaste digitalkamera jag ägt (per bild alltså).

Allvarliga synproblem "tvingade" mig att panikköpa en Fuji med autofokus för två år sen, men efter operation ser jag bättre än nånsin, och Fujin ska ut (inget fel på Fuji, men inte är det nån Leica inte).

Lycka till med din nygamla M9!

Besvara

Svar från Chasid 2019-03-11 19:49

Tack för din kommentar Per. Jag drömde om en Leica M6 och en 35mm på filmtiden men hade aldrig råd. Egentligen är Leica M10 den ultimata kameran för mig men med ett begagnatpris på 50 000 kronor ligger den utanför min budget.
/Mikael

Svara

2019-03-11 17:23   per-erik åström

Trevlig läsning och fina bilder. Kul att du ”hittat hem”.
Personligen är det egentligen bara en enda kamera som jag önskar vore digital- min gamla Nikon F med snittbildsmattskiva. I mitt tycke är det den bästa kamera som tillverkats. En bra digital sensor i den vore mumma. Inget lullull i övrigt. Bara ett extravred för iso-inställning. Ingen automatik, inget tv-fönster på baksidan, bara de gamla fina gluggarna och en lös Lunasix för att vara hyfsat säker på tid och bländare när man tycker sig behöva. Ett litet fack på sidan för kortet. Inget mer.
I 40 år plåtade jag med min Nikon F, en 50:a, en 35:a och ibland en 24:a. Tri-X genomgående. Den följde mig runt halva jordklotet under en halv livstid och aldrig någon gång att jag önskade mig en annan kamera.
Kan inte någon göra den kameran till mig?

Med vänlig hälsning/per-erik

Besvara

Svar från Chasid 2019-03-11 19:54

Tack för din kommentar Per-Erik.
Egentligen var jag redan hemma men jag har saknat ett riktigt digitalt verktyg som kan ersätta mina analoga mätsökarkameror. En spegelreflex byggd enligt samma digitala koncept som Leica M skulle vara mycket intressant.
/Mikael

Svara

Urr 2019-03-13 15:53

En kille med din inställning är ju livsfarlig. För kameraindustrin.

Svara

2019-03-11 20:06   Gun-Inger Arvidsson

Jag tittade på dina bilder men kan inte något tekniskt ...
Du har alltid bilder på människor med ett innehåll i
som jag tar till mig.
Hälsningar
Gun-Inger

Besvara

Svar från Chasid 2019-03-12 09:50

Tack för din kommentar Gun-Inger, kul att höra att du uppskattar mina bilder på människor.
/Mikael

Svara

2019-03-12 08:43   froderberg

Väldigt snygg M9:a. Jag har precis ärvt en M9, men den är i standardsvart.

Besvara

Svar från Chasid 2019-03-12 09:57

Tack för din kommentar Magnus. Min M9:a är en a la carte modell. Det var det klassiska utseendet och priset som gjorde att jag föll för den. Håll hårt i din M9:a, den har en hel del egenheter men när man väl blir vän med den så är det en fantastisk rolig kamera att fota med.
/Mikael

Svara