på en digital analognörd

Retrokamera: Ica Maximar

Ica Maximar var bara en av alla dessa kameramodeller som tillverkades av Ica i Dresden, under 1900-talets första decennier. Ica, som 1926 skulle bli en av hörnstenarna i Zeiss Ikon 1), var i sin tur en sammanslagning av fyra tidigare tillverkare 2).

Maximar var väl ingen toppmodell direkt, utan kanske lite mer mittemellan. Såvitt jag kan se tillverkades den mellan 1912 - 36 i olika storlekar (6.5  x 9, 8.2 x 10.8, 9 x 12 och 10 x 15 cm), och givetvis med olika kombinationer av slutare och objektiv. Den här, en Maximar 207, sannolikt från 1916, i storlek 9 x 12 cm, har den trelinsiga Novar (f/6.3 f=10.5 cm) i en Compound-slutare, med tider från 1 - 1/250 s.

Givetvis har den förutom brilliantsökaren även LiveView!

Den blev min 2011. Det kompletta kitet, med väskan som även rymde "plånboken" med tre kassetter.

Den pneumatiska dämpkolven var trög i början, så jag fick plocka isär slutaren först.


Jag har haft kassetter laddade till den här liggande ganska länge nu. Förutom de tre som följde med, ytterligare en som jag hade sedan förut. Totalt alltså bara fyra stycken, men det har tagit mig några år.


Sunne, 9 dec 2012

Den här har legat exponerad ett bra tag, men väntat på framkallning. Det måste ha varit 2012 den togs, för jag minns att pappa satt i bilen och väntade. Jag hälsade på helgen innan jul, och vi åkte in till Sunne och åt lunch. Året efter bröt jag foten, och kom inte iväg till julhelgen som planerat. Året därpå, då fanns han inte kvar.

Den har shift-möjligheter, både vertikalt och horisontellt. Dessutom dubbelt utdrag. Minst.

En annan kul detalj är kassetterna. De har en finurlig flagga som visar om plåten är exponerad.

Tack vare utforningen av låshaken till plåthållaren/mattskivan, så lyfts änden av flaggan ut när man skjuter ned "darksliden" igen. Fiffigt.

Kassetterna är givetvis avsedda för glasplåtar. I brist på sådana gick jag till glasmästaren och fick tillskuret plastskivor i lagom tjocklek. Med dubbelhäftande tejp fäste jag sedan bladfilm på dem.

Som synes är de också lite rostiga här och där, och "sliden" har inte varit så skonsam mot filmen.

I höstas tog jag mig i kragen och bestämde mig för att exponera kassetterna som var kvar. En dag i början av December packade jag t ex ned den i ryggsäcken, och åkte in till Slussen på lunchen.


Agfa APX 100,  f/6.3 1/25 s

På båda bilderna har jag bara lappat de värsta dammfläckarna, i Photoshop. För övrigt "as is".

Det syns inte, men det blåste riktigt kallt den här dagen, och fingrarna blev stela, ömma och utan någon vidare känsel i fingertopparna. Det gjorde att jag skyndade (slarvade) lite mer än jag borde. Annars hade jag nog varit mer noggrann med uppställningen. Nu blev det onödigt mycket himmel. Jag kan delvis skylla på mitt tidsenliga gamla trästativ, som inte har någon kulled monterad. Istället skiftade jag ned objektivet så mycket det gick. De stela och domnade fingrarna gjorde också att jag hamnade lite snett när jag sköt in "sliden" igen. Det är därför det är en lite ljusskada i vänsterkanten.

En vänlig och intresserad herre erbjöd sig att dra isär vajrarna när jag exponerade, så att de inte kom i vägen. :-)

När jag tog Slussen-bilden kunde jag tydligt höra att den 1/25-del jag ställt in blev betydligt längre. Den var nog närmare 1/4 s, så jag får öppna slutaren igen, och se om jag kan få dämpkolven i Compound-slutaren att gå lite lättare.

Sedan skall jag också putsa upp kassetterna lite så inte emulsionen tar skada, för den här kameran måste användas igen. :-)

Gott Nytt År, förresten!

1). Zeiss-Ikon bildades 1926, efter en sammanslagning av Ica, Contessa-Nettel, Ernemann och C. P. Goerz.
2). Ica (Internationale Camera Ag) i Dresden bildades 1909, efter en sammanslagning av Carl Zeiss Palmos AG, Hüttig AG, Kamerawerk Dr Krügener och Wünsche AG.

Inlagt 2017-12-29 19:06 | Läst 3491 ggr. | Permalink
Härligt nördigt, Olle! Och du är inne i storformatsvärlden med en antik apparat. Jag är imponerad.
Svar från ojanson 2017-12-29 20:33
Äsch... ;-)
Ja, jag tyckte det var på tiden med ett nördinlägg igen. Det har varit en lång torka hos mig.
Då dom säger att utrustningen inte räknas har dom fel. Slussenbilden ser ju jätteautentiskt 100-årig ut (tills man tittat närmare). Sunnebilden mer tidlös. Intressanta tidsresor!
Svar från ojanson 2017-12-29 21:44
Det blir också gärna så att man väljer en viss typ av motiv till de här gamla kamerorna. Motiv, som kunde varit tagna när det begav sig.
Tack!
Kul med gamla kameror. Att plåta med sådana ligger även mig varmt om hjärtat. Man skulle tro att gamla kameror med nödvändighet betyder ett ”gammalt” resultat. Så är det inte. 9x12 är ett stort format, och Dennis Taylors triplett, här i form av ett Novarobjektiv, kan ge mycket skarpa och väl uttecknade negativ på längre brännvidder.
Under min tid som antikvarie vid Stockholms stadsmuseum häckade jag ofta på Fotosektionen. Ännu under 1990-talet levererade museet handgjorda kopior från liknande och äldre apparater som Olles Maximar. Det som levererades till kund var kopior av fin valör, gott kontrastomfång, och härlig svärta – som om det vore svartvita bilder från modern tid...
Svar från ojanson 2017-12-29 21:54
Jodå. Det är bitvis riktigt skarpt, om än lite mjukare i kontrasten.
Negativet till Slussenbilden blev väldigt tätt och lite kontrastlöst pga den sega slutaren, men det blev en användbar bild i alla fall.
Oj, härlig historia om hur det var att fota förr (eller nu) i tiden! Tack för den! Man kan säga att fota har blivit lite enklare..
Hälsn!
Svar från ojanson 2017-12-29 22:04
Tack!
Jo, visst har det blivit enklare. Men kanske inte alltid roligare. :-)
Fint att se resultatet det blev bra retrokänsla i motiven,roligt att du testade.
Har själv ett Rada rullfilms bakstycke till mina 9x12
kameror ICA Sirene 135 och Nagel 33 och ICA Halloh 508 8x10
passar även till Voigtländer Bergheil 9x12 .
När man läser historien om företagen så fick jag svar varför
rullfilms bakstycket passar flera märken.
Svar från ojanson 2017-12-30 23:36
Tack, Bo-Lennart, och tack för upplysningen om bakstyckena.