SE BILDEN: Roliga gatubilder är sällan kul

Det finns en ganska vanlig inställning om att gatufotobilder helst ska vara lite roliga. Alltså gärna innehålla putslustiga situationer och människor som ser smått komiska ut på olika sätt. Bilderna bör ha en slags punchline, skulle man kunna säga.

Själv är jag infernaliskt trött på den sortens motiv. De tråkar i regel ut mig alldeles för mycket. Samtidigt är det lätt att hamna i fällan att man mest riktar kameran mot uppenbart småroliga situationerna. Det går av bara farten, men jag har börjat hindra mig själv mer och mer.

För egentligen blir nog gatufoto betydligt intressantare ifall fotografen kan nå bortom det uppenbart skämtsamma och hitta en annan dimension. Vissa pratar om att de bästa bilderna snarare genererar ett frågetecken än ett utropstecken, eller en punchline.

Detta var något som jag och Magnus Fröderberg diskuterade när vi var i Polen och gatufotade i torsdags. Ett äventyr som började i onsdags kväll med nattfärja från Karlskrona till Gdynia/Gdansk för en heldag på plats under torsdagen och sedan hemresa igen samma kväll.

Gdansk är förmodligen en rätt så okänd stad för många svenskar men den är väl värd ett besök. Storleksmässigt är staden ungefär som Malmö med skillnaden att Gdansk mera är som Gamla stan i Stockholm i sin bebyggelse med helt fantastiskt vackra byggnader och miljöer.

Polen är för övrigt löjligt billigt för oss svenskar. En schyst måltid går att hitta för femtiolappen och en halv liter starköl går loss på 20 spänn. Att åka taxi är också riktigt prisvärt. Magnus och jag åkte de tre milen från färjeterminalen in till Gdansk centrum och det kostade lite drygt 200 kronor med dricksen inräknad.  

Vi pratade en del analogt och digitalt också. Magnus har ju en gatufotostil som skiljer sig från min. Han kör digitalt och använder även sitt 24-70mm på gatan. Jag hade egentligen tänkt köra gatufoto à la Magnus och hade därför med mig min 5D Mk II med två fasta glas.

Men det gick verkligen inget vidare. Det var först när jag efter ett par timmar plockade fram Leican med 50-gluggen som min mojo kom tillbaka och bilderna började sitta som jag ville. Det ena är inte mera rätt eller fel än det andra, men det visar tydligt hur viktigt det är att hitta sin egen väg.