SE BILDEN: Vad vill vi gatufotografer berätta egentligen?

När jag var medlem i en fotoklubb under några år på 90-talet var det en fråga som alltid dök upp vid bildvisningarna. "Vad vill du berätta med den bilden, egentligen?". Frågan retade upp en del så mycket att de nästan blev arga. Måste en bild alltid berätta något, undrade de.

Ja, så är det nog tyvärr. I alla fall om målet är att skapa något som på allvar väcker intresse hos betraktarna. Bilder som stannar kvar. Då måste det finnas ett innehåll som säger något, även om effektfulla eller formmässigt starka fotografier också kan vara tilltalande. 

Det är ungefär som en text. Om den bara består av spektakulärt formulerade meningar kan den säkert fascinera en stund, men sedan då? Nej, i längden vinner såklart en text som också har ett genomtänkt budskap, något att säga. Ja, ni fattar galoppen.

När det gäller gatufotografins ädla konst kan jag tycka att det är för lätt att fastna i en jakt på ögonblick som sticker ut på olika sätt. Men sedan då? Vad mer vill vi berätta med våra gatufoton? Vad är det vi vill tala om för den som ser våra alster egentligen?

Sedan jag flyttade hit till Stockholm så vet jag själv inte vad det är jag vill berätta med mina gatufoton. Vad är det med den här staden och människorna som intresserar mig? Vad finns här som berättar något om livet och tillståndet just nu? Vad kan jag rikta in mig på?

Detta är frågor som jag ställer mig. För jag tror att det är först när vi har en berättelse och en röd tråd som det på riktigt går att producera något som blir intressant för omgivningen. Annars riskerar det bara att bli fragment utan större mening.