SE BILDEN: I Love Blekinge

Sjön Halen, Olofström.

Just nu håller jag på med ett fotoprojekt som är ganska långt ifrån mitt vardagliga gatufotograferande. Jag reser omkring i mitt gamla hemlän Blekinge och tar bilder till en kokbok som jag och min kompis matjournalisten Andreas Ivarsson håller på med. Det är ett ganska omfattande jobb och jag har flängt länet runt i några veckor nu.

Visserligen är det som sagt först och främst en kokbok, men vi vill också ha med bilder som visar hur det ser ut i Blekinge. Både för att skapa en känsla av platsen i sig, liksom för att boken ska bli intressant ur ett större perspektiv och exempelvis kunna säljas på turistbyråer och liknande när den är klar. 

Gullholma, Karlskrona.

Ibland tycker jag att Blekinge är en av Sveriges bäst bevarade hemligheter. En insikt som har slagit mig ännu mera under dessa veckor. Få platser i Sverige har så mycket vackert, varierat och intressant att erbjuda på en så pass liten yta. Länet är nämligen bara cirka tio mil långt och som bredast ungefär fem mil.

Erikstorp, Olofström.

I de norra delarna av länet finns skogslandskapet som påminner mycket om Småland. Det är små gårdar, torp, röda hus med vita knutar, insjöar, åar och ringlande vägar genom skogarna. Sedan finns mellanbygden med fälten, betesmarkerna och lövskogarna. Slutligen kusten och skärgården med öar, kobbar och skär. 

Saltö, Karlskrona. 

Kungsholmen, Karlskrona.

Men Blekinge varierar också från öster till väster. Allra längst i öst påminner landskapet en del om det Öländska. Speciellt längs med kuststräckan mellan Torhamn och Kristianopel. Och i väst på Listerlandet dominerar de böljande fälten och stenladorna precis som i Skåne. 

Listerlandet, Sölvesborg.

Sedan finns ju såklart fyra städer i Blekinge. Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg. Alla med ungefär 30 minuters mellanrum bilvägen. Både Ronneby och Sölvesborg är från dansktiden. Karlskrona och Karlshamn är typiska svenska 1600-talsstäder. Karlskrona är för övrigt ett så kallat världsarv tack vare sina välbevarade historiska miljöer. 

Rådhuset, Karlshamn.

Borgmästarefjärden, Karlskrona.

Vad är då blekingsk mat? Ja, kroppkakor är förstås den mest klassiska lokala maträtten, men också fisk och inte minst då rökt fisk av alla sorter. På senare år har viltkött också seglat upp som en allt vanligare mat i länet. Framförallt från hjort och vildsvin. 

Hursomhelst, jag ska åka omkring i några dagar till och fotografera. Sedan återvänder jag till Stockholm i slutet av nästa vecka. Då ska vi börja ta matbilderna på de olika rätterna. När det jobbet är klart blir det återigen gatufoto för hela slanten.

Brunnsparken, Ronneby.

Slutligen lite nördfakta för oss fotografer. Samtliga bilder i det här inlägget är tagna med Fujifilm X-T1. Jag har också testat att exportera ut bilderna direkt från kameran med en förinställning som ska efterlikna Fujis diafilm Velvia. Jag tycker att det ger en trevlig mustighet som funkar bra till den här sortens motiv. 

SE BILDEN: Nu har jag (nästan) gjort mitt på Karlskronas gator

Slutet är nära. But it ain’t over till the fat lady sings! Så går det att sammanfatta min situation just nu. Den första september ska jag nämligen vattenkammad och munter inställa mig på mitt nya jobb i Stockholm. Då inträffar också den definitiva deadlinen för mitt mer än tre och ett halvt år långa gatufotoprojekt här i Karlskrona.

Ni som har följt mig sedan starten vet hur alltsammans började. Jag köpte en gammal mätsökarkamera från en lirare i Dallas. Förutom att kameran väckte mitt insomnade analogfotograferande till liv tände den också gnistan till en idé om att göra en utställning och en bok med gatufoton från Karlskrona.

Så växte projektet ”Människorna i min stad” fram och nu går det alltså in på sista refrängen. Men den feta damen står fortfarande tyst kvar i hörnet ett kort tag till. I helgen är det nämligen något som kallas för Marindagen här i Karlskrona, ett evenemang som brukar dra mycket folk till stan. Min plan är att köra det avslutande rejset då. Leican ska helt enkelt få jobba lite till.

Men sedan är det definitivt slut och dags för mig att lägga allt mitt fokus på flyttbestyr och att ta mig till huvudstaden. Under hösten ska sedan ungefär 150 stycken utvalda bilder kokas ner till runt 60. Därefter ska boken formges och sedan är nästa stora grej att få den i tryck. Så det återstår en hel del att göra.

Men, som sagt. Några rullar till ska gå åt innan kameran packas ner i väskan för den här gången. Därefter har jag nött färdigt på gatorna i Karlskrona. I alla fall för ett tag framöver.