Vardagsnära dokumentärfotografi lever och frodas

Det händer att jag delar bilder i olika ”du vet om att du är från…”-grupper på Facebook. De mest uppskattade bilderna brukar vara vardagsnära dokumentärbilder som har några år på nacken och som helst föreställer människor i miljö. De brukar leda till igenkännanden, många kommentarer och glada tillrop från betraktarna.

Framförallt tycker jag att det är roligt att dela bilder bland människor som inte är intresserade av fototeknik. Då får jag sällan eller aldrig kommentarer om vilken kamera, eller objektiv som jag använt eller hur många pixlar en bild har. Bilderna brukar istället leda till intressanta kommentarer om vem eller vilka som finns med, eller om miljöer och butiker som inte längre finns kvar.

Bilderna i det här inlägget spänner över en tioårs-period. En del tog jag med intentionen att de skulle vara gatufoto, men i och med att de nödvändiga ögonblicken saknades sorterades de bort och hamnade i slaskmappen. Men över tid har många av bilderna i slaskmappen mognat till och blivit tidsdokument över en svunnen tid, och de har fått ett dokumentärt värde som tilltalar en större grupp än den initiala. På sikt kommer en del av de bilderna att ingå i en bok om de första decennierna i Huskvarna på 2000-talet.

Text och foto: Mikael Good

2020-12-11 12:15   Terje Hellesø

Det är en typ av bilder som fotograferna ofta missar; vardagsdokumentation eller familjebilder är oftast något som ”de andra gör” mer än de mer erfarne fotograferna. Ett bra bildtänk även i bilder från förr, ger ju bilder som står ännu starkare och de känns på något sätt mer tidlösa. Själv passar jag på att alltid göra vardagsdokumentation kring mina fotograferingar, fotograferande vänner eller familj som är med på utflykterna. För att vara naturfotograf, så fotograferar jag även mycket annat. Och när jag tittar på andras bilder, då ser jag oftare på bilder från andra fotografer än naturfotograferna.

Besvara

2020-12-11 12:17   Terje Hellesø

Det är en typ av bilder som fotograferna ofta missar; vardagsdokumentation eller familjebilder är oftast något som ”de andra gör” mer än de mer erfarne fotograferna. Ett bra bildtänk även i bilder från förr, ger ju bilder som står ännu starkare och de känns på något sätt mer tidlösa. Själv passar jag på att alltid göra vardagsdokumentation kring mina fotograferingar, fotograferande vänner eller familj som är med på utflykterna. För att vara naturfotograf, så fotograferar jag även mycket annat. Och när jag tittar på andras bilder, då ser jag oftare på bilder från andra fotografer än naturfotograferna.

Jens S Jensens bilder från Hammarkullen återkommer jag ofta till; som ju är en sådan typ av bilder.

Besvara

Svar från Chasid 2020-12-11 17:24

Tack för din kommentar Terje! Jag är dokumentärfotograf och jag dokumenterar i stort sett allt som jag möter och tycker är intressant oavsett om jag är på reportageresa i fjärran land eller är hemma i mina kvarter i Huskvarna. För mig är vardagsdokumentationen så viktig att jag egentligen inte gör någon skillnad på den och på bilderna som jag tjänar pengar på. Jag fotar mest människor, men jag tar även en del natur-, landskaps-, och arkitekturbilder. Ofta tänker jag i bildreportage och den typen av bilder är viktiga för berättelsen och för helheten.

Jens S. Jensen bilder är utmärkta tidsdokument från en svunnen tid, men min stora förebild är Josef Koudelka, han är facit för dokumentärfoto, framförallt för hans sätt att närma sig sina medmänniskor och vinna deras förtroende. Hans bok gypsies är ett mästerverk som jag ofta återkommer till och som har betytt mycket för mitt sätta att fotografera och närma mig dem jag möter..
/Mikael

Svara

Terje Hellesø 2020-12-11 22:23

Och Josef Koudelka är en av mina personliga favoriter! :)

Svara

2020-12-11 19:01   bassa

Dina bilder är alltid intressanta. Men också tekniskt väldigt bra, vilket gör att man tar sig tid och stannar vid dom av flera anledningar.
/ Bengt H.

Besvara