Människan förstör sin egen existens...
Det kan hända att jag moraliserade något i gårdagens inlägg: "Svartvitt reducerar allt till själva kärnan" men jag är å andra sidan väldigt engagerad i miljöfrågor och är skrämd över att vi människor håller på att förstöra själva fundamentet för vår egen existens och de som först kommer att få ta konsekvenserna av vårt handlande är som vanligt de minsta och de svagaste grupperna på vår jord.
Byrums raukar med Blå Jungfrun i bakgrunden, 24 mm © Mikael Good, 2009
Man behöver dock inte vara miljöfundamentalist för att visa sitt miljöengagemang, en bensinsnålare bil är ett bra steg på vägen, sopsortering är ett annat bra steg, cykel eller kollektivtrafik är ett annat bra steg, att installera miljövänlig uppvärmning av sitt hus ett annat. Om vi alla tog de små miljöförbättrande stegen som vi kunde så skulle vi kunna köpa våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn lite mera tid och framförallt så skulle vi tillsammans kunna sätta ordentlig press på våra politiker så att de äntligen fick tummen ur och gjorde något radikalt åt miljöproblemen på vår jord!
Blå Jungfrun i blå timmen, 80 (50) mm © Mikael Good, 2009
Gotlandsfärjan i blå timmen, 80 (50) mm © Mikael Good, 2009
Fotot som var med in gårdagens inlägg var inte ett exempel för hur man ska ta bilder i naturen utan visar bara mitt val av motiv i den speciella situationen, precis som dagens foton visar mina motivval! En annan fotograf hade säkert hittat något annat motiv som han/hon skulle tyckt vara intressantare att föreviga och det tycker jag bara är bra! Jag tycker om mångfald och kreativitet, det skulle ju som sagt var inte vara speciellt kul om alla tog samma typ av bilder :) Om man sedan väljer att fota i färg eller svartvitt är en smaksak men till syvende och sist är det upp till fotografen själv hur han/hon vill presentera sina bilder!
Byrums raukar med Blå Jungfrun i bakgrunden, 24 mm © Mikael Good, 2009
Jag tycker att det är moraliskt fel att hålla på med naturfoto om man inte bryr sig ett dyft om miljön och ex. åker runt med en riktigt bensinslukande och avgasstinkande bil, vare sig den är ny eller gammal... De naturfotograferna är i mitt tycke lika tveksamma som papparazzis. Men de flesta naturfotograferna i Sverige tillhör som tur är inte den kategorin utan visar sitt miljöengagemang genom att dra sina strån till stacken för miljön!
Blåkulla, 180 mm © Mikael Good, 2008.
Bilderna som ingår i dagens inlägg förutom den sista bilden uppfyller kraven för Dogma 07, den sista bilden är minimalt färgkorrigerad men är taget med ett 180 mm och med hjälp av ett stativ.
Ett litet klargörande till alla nytillkomna läsare: Jag har ingenting emot att folk tjänar pengar, jag är för fri företagsamhet men när folk tjänar sina pengar på bekostnad av allas vår miljö eller genom att betala dåliga löner till arbetare i låglöneländer då blir jag irriterad!
Vill du kommentera det här inlägget utan att först bli medlem på Fotosidan så kan du göra det här: http://www.chasid.fotosidan.se/blog/index.htm
Dagens låt: Let Me Love You – Jeff Beck Group
//Chasid
Och så vackra bilder så man blir glad...
Försöker tänka på miljön och lära mina barn rätt och fel. Fast de bara är 4 och 6 år reagerar de med sorg och ilska när de ser någon som skräpar ned osv. Och det är skönt att se för då vet jag att de kommer som vuxna att ta ansvar...förhoppningsvis =)
Kram Lena
Mina barn som är 2 och 4 år reagerar likadant på nedskräpning. På deras dagis brukar de ha en städdag en gång i månaden då alla barnen ger sig ut i naturen och städar upp efter alla slarvpellar och slarvpellor! Min dotter som är 4 år brukar säga: "- Usch där har en 40-talist kastat en fimp" när hon ser en av alla dessa mängder av cigarettfimpar som rökarna strör omkring sig, nu tror jag inte att min dotter riktigt vet vad en 40-talist är men tyvärr är många i den generationen (dock ej alla) dåliga på att plocka upp efter sig... När jag var ung och dum och rökte så såg jag till att fimpen alltid hamnade där den hörde hemma i papperskorgen och kastade den inte på backen så att den till sist hamnade i munnen på ett barn eller ett djur!
//Chasid
och en marknad, och inte regeringar!
Eller för att tala klartext, det är kapitalismen som styr...
Och min oro, ursäkta, det är att det är denna ekonomiska modell som kommer att sänka planeten jorden för gott!
Se'n om vi, du och jag, köper litet mljöbilar och eldar med pellets, handlar miljövanligt å käkar grönt....
Dom flesta förstår inte att det här bara blir som ett loppspott i Mississippi i det stora hela!
Ha en fin dag! :)
/B
Blir vi tillräckligt många som värnar om miljön så blir vi en stark kraft mot roffarkapitalisterna! Om vi inte köper deras produkter eller stöder deras verksamhet så kommer de till sist att i sin ständiga jakt på mera pengar att anpassa sig till marknadens krav dvs våra krav :)
Men så länge vi konsumenter bara vill handla billigare och billigare varor och produkter så står vi faktiskt hand i hand med roffarkapitalisterna och tillsammans med dem sänker vi vår jord för gott...
//Chasid
/Jonas
Fastän jag innerligt hoppas på motsatsen så kommer du antagligen få rätt... Men jag tror inte att vi svenskar kommer att få det så tufft om man bortser från det gigantiska ekoflyktingproblem som vi kommer att få då folk från obobara platser i medelhavsområdet, afrika, mellanöstern och asien kommer att trängas vid våra gränser.
Jag tycker trots allt att marknadsekonomin är bra men roffar- , klippkapitalism och girighet betackar jag mig för!
//Chasid
Kan bara hålla med om att marknadsekonomin är ett monster. Vi kan dock stoppa detta monster, eller i alla fall hålla den i styr, genom våra val som konsument och med våran röstsedel.
Genom kraftiga regleringar av finansmarknaden och upprättande av specialtullar som tar hänsyn till produktens negativa miljöpåverkan och de anställda arbetarnas sociala förhållanden kan vi stoppa denna negativa spiral mot botten.... och det måste göras på högre nivå än det enskilda nationalstatens.
Det ena föder det andra! Det är genom mitt miljöengagemang som mitt intresse för naturfoto har kommit även om jag idag är mest känd för mina dokumentärfoton så har jag i alla år hållit på med naturfoto vid sidan om!
Överkonsumtion har jag varit inne på i tidigare bloggposter och det är faktiskt något som stör mig... Varför ska man egentligen köpa nytt när man har något som fungerar och är bra, jag förstår det inte och jag har inte heller lyckats finna något bra svar på frågan...
När marknadsekonomin är i händerna på giriga klippare och roffarkapitalister kan jag hålla med om att den är ett monster. Men jag tror ändå att marknadsekonomin är den enda som fungerar av alla olika ekonomiska modeller och då får vi konsumenter försöka att göra det bästa av situationen! Jag håller med dig om att finansmarknaden måste styras upp men först måste de riktigt stora ekonomierna vara överens annars får åtgärderna ingen verkan.
Politikerna är i de flesta fall i klorna på marknaden och har egentligen inte så mycket att säga till om oavsett om de kommer från höger eller vänster... Om de ledande politikerna försöker sticka upp svarar marknaden snabbt så att både kronans värde och börserna sjunker och då hjälper inga fina deklarationer i de olika partiprogrammen... Men vi konsumenter har faktiskt medlen för att tygla marknadsmonstret köper vi bara Fairtradevaror och rättvisemärkta produkter så kommer marknaden snart att dansa efter vår pipa!
//Chasid
1. Miljöansvar. Jag vill vara mycket tydlig här och säga att jag alltid känt starkt för att vårda natur och miljö. Jag var bl a politisk aktivist i kollektivtrafikfrågor i Stockholm på 1960-talet och skaffade inte ens körkort förrän det blev mer eller mindre nödvändigt för min arbets- och bostadssituation. Här på ön måste man ha bil om man inte ska vara väldigt låst, men min går inte mer än ett par hundra mil per år, och det är en Tyoota Corolla 89, mycket bensinsnål. Till skillnad från de flesta andra här kör jag på premiumbensin (motsvarande svensk blyfri 95), bl eftersom den ger renare avgaser än den dåliga amerikanska standardbensinen. Jag har har syntetolja i motorn, vilket gör att den håller och förbränner bättre. Sorterar sopor efter bästa förmåga etc. Har alltid hållit på med sådana saker. Jag blir säkert lika störd som du när jag ser människor som verkar totalt liknöjda inför vår livsmiljö.
2. Synen på medmänniskan. Jag har lagt av med att vara mot saker och ting, eftersom jag med åren blivit övertygad om att jag inte uppnår något genom att vara mot. Det är mitt intryck att när man är mot saker så blir de starkare. Om jag öppet anklagar en miljöbov reagerar han på ett sätt som övertygar mig om att jag har bidragit till att förlänga den tid det tar innan han blir klokare. Jag försöker inrikta mig på att vara *för* saker i stället. Jag är för miljövänliga transporter och skiter i om andra köper sig en stadsjeep. Om stadsjeepägaren åker ut i naturen och tar vackra bilder så tänker jag att det nog kan vara en väg för honom att hitta sitt eget miljöengageman. Jag tror inte att någon i längden kan uppmärksamma naturens svindlande skönhet utan att ta den till sitt hjärta och börja verka för att bevara den. Dessutom är det ofrånkomligt att stadsjeep-ägaren kan ta sig till platser i detta vilda land som är helt onåbara med min lilla Corolla.
3. Naturfoto. Det finns två diskussioner här.
a. Den ena är vad som är det rätta förhållningssättet. Ska man sträva efter att vara autentisk, eller ska man förbättra naturen i Photoshop?
b. Den andra frågan är vad som egentligen är autentiskt.
a. Jag har ofta fascinerats av bilder av både natur och annat, där den skicklige Photoshopparen eller Photomatixaren trollar fram bilder mitt öga tidigare aldrig skådat. Men jag tröttnar fort på dem, och jag har (efter lite experimenterande) funnit att det enda som verkligen intresserar mig när det gäller foto är att locka fram den äkta känslan, så att fotot hjälper mig känna det jag känner eller skulle känna på platsen för motivet. Men jag tycker inte att andra fotografer har någon skyldighet att vara autentiska på det sättet. Konstnären har frihet att ta de bilder han vill göra. Dock kan det vara på sin plats att vara hederlig, om man t ex tagit en stilig bild av en varg i ett hägn. Fast bilden blir ju varken bättre eller sämre av det. Men på något sätt vill man ändå veta vad som egentligen avbildats.
b. Jag har blivit övertygad om att vår föreställning om vad som är en autentisk bild är subjektiv. Det var det jag ville säga med min kommentar till ditt förra blogginlägg. Jag vet inte om det gick fram. Det är ganska tydligt för mig att du reagerar lite annorlunda på t ex gråskalan i en bild än jag gör, och att din upplevelse på fotoplatsen påverkas lite annorlunda av ljusförhållandena vid fototillfället. Jag ville stryka under (men var kanske otydlig) att detta inte var menat som en invändning mot vare sig din bild eller din föreställning om vad som är autentiskt. Vad jag vill säga är just det: "Aha, så är det som *du* ser saken. Ok! Så här ser *min* upplevelse ut.
4. Vad jag är intresserad av att diskutera här på Fotosidan. Jag är med här för att jag är intresserad av foto, av att diskutera foto och bild och se hur andra förhåller sig till dessa saker, eftersom jag hela tiden lär av det. Vi har haft det uppe förut. Jag accepterar att andra blandar in andra engagemang i sitt bloggande, t ex psykologiska eller politiska, men om annat än foto tar över slutar jag läsa den bloggen. Inte för att jag är ointresserad av sådana frågor, utan eftersom det ligger utanför mitt engagemang i Fotosidan. Jag läser väldigt mycket, både om moralfrågor och t ex miljöfrågor. Även en del om foto, men jag har funnit att jag själv inte lär mig så mycket genom att läsa lärda böcker om foto och bild. Dialogen ger mer, även om dem jag diskuterar med är amatörer som jag själv. Vi skulle kunna engagera oss i en moralfilosofisk diskussion eller ventilera koldioxidfaran här, och förmodligen skulle vi båda väsnas ganska mycket efter ett tag och trötta ut våra medfotografer. För jag ser av ditt sätt att diskutera att du (liksom jag) inte har så starka hämningar mot att kasta dig in i debattens hetta. Men för mig är inte FS rätt plats för det. Och jag vill hellre ventilera foto och bild, även med dig. Med all respekt för ditt samhällsengagemang.
Hoppas jag därmed har klargjort var jag står :-D
Jag tycker mycket om alla bilderna, de är verkligen starka. Om man sedan ska kalla det naturfoto eller landskapsfoto etc, det är en bisak. De är fyllda med känsla, en högre känsla så att säga. Hjärtat som söker skönheten.
Den svartvita bilden skulle förtjäna en egen kommentar, just utifrån det jag nämnt i annat sammanhang. Nämligen vad den specifika gråskalan betyder. Tyvärr kan jag inte komma med en sådan kommentar, eftersom jag (ännu) inte finner ord för saken. Svartvitt foto är egentligen en mycket större utmaning än färgfoto. Detta blir man mer medveten om när man plåtar digitalt (i alla fall jag). Hur som helst, den svatvita bilden utmanar mig på något sätt. Jag önskar att jag förstod hur och varför.
Jag uppskattar verkligen att jag har såpass engagerade läsare som tar sig tid att läsa mina inlägg och stöta och blöta dem ordentligt och tänker efter före de skriver sina kommentarer, tidigare har det hänt att jag fått en del giftiga kommentarer från läsare som inte riktigt har tagit sig den tiden och därmed missat själva innebörden och tanken med inlägget. De har nog varit mer upptagna med att själva tänka ut vad de ska skriva än att läsa inläggen ordentligt.
Jag kan inte låta bli att komma in på miljöfrågor när jag pratar om naturfoto, ämnena är för djupt sammanflätat i mitt inre för att jag ska kunna separera dem :) Det är likadant med dokumentärfoto där är också mitt engagemang för utsatta människorna som jag mött djupt sammanflätade med mina bilder. Skriver jag om något av de båda ämnena så kommer jag oundvikligen att komma in på andra frågor än foto! Mina foton skulle bara vara som tomma tunnor om jag inte hade hjärtats engagemang som fyllde dem och hjärtats engagemang lyser igenom i både text och bild.
Mina franska nerver lyser igenom ibland och jag har väldigt lätt för att bli irriterad på folk som jag tycker är hycklare, sådana som säger en sak och gör en annan men precis som dig har jag blivit bättre på att tygla mina franska nerver, kanske har jag nått lika långt som dig när jag är 68 år :) Stadsjeepar förstår jag mig dock inte på, det är jeepar och av en jeep förväntar man sig att den tar sig fram överallt men så icke med stadsjeepar. Jag tror tom att din Corolla har betydligt bättre terrängegenskaper än en stadsjeep från Volvo :)
Om jag själv fick bestämma vilket jag som tur är inte får :) Då skulle jag vilja ha ett äkthetsbevis på naturfoton, där det öppet redogörs för vad man han gjort med bilden!
Man behöver inte finna ord till alla bilder ibland räcker det med att känna dem :)
//Chasid
Så, bra att du också tar upp frågan.
Jag skall ge marknadsekonomin en ny chans OM den regleras utav h*****e, globala skatter på kapitalflykter från "U-länder" och andra onödiga transaktioner.
1 miljard Cypriotiska pund i böter om ett multinationellt företag *hostNikehost* betalar en arbetare en lön under fattigdomsgränsen (gäller om deras underleverantörer gör detta med)
O.s.v, o.s.v
Jag såg förövrigt på TV en Indiansk filosof som lyckats samla en rad högdjur från etablisemanget för en föreläsning. Väldigt kortfattat så sa han till högdjuren att dom var delaktiga i ett travlopp.
Vid mållinjen fanns en hög mur som inte gick att komma över och visade att högdjuren mycket väl var medvetna om detta. Indianens stilla undran var att, varför då fortsätta piska hästen så att den fortare skulle springa in i muren.
Vi kanske får införa en TV-ransonering helt enkelt, man får en ny TV-köparkupong vart 7:e år eller så.
Eller nåt.
Det är faktiskt vi konsumenter som är en stor skuld till det som händer i världen! Om vi bara slutar att alltid jaga det billigaste och väljer att köpa varor där de anställda får skäligt betalt och har en bra arbetsmiljö så kommer snart marknadsmonstret att dansa efter vår pipa :)
//Chasid