på en digital analognörd

Nr 100. Extra tjockt jubileumsnummer!

"Warum soll man es einfach machen, wenn man es so schön komplizieren kann?"

Eller konsten att gå över ån efter vatten.

Många håller nog med om att mätsökarkameror är smidiga jämfört med klumpiga spegelreflex-kameror.


Nikon S & F Båda med 50 mm ojektiv

Framförallt om man vill fota obemärkt. Ett vidvinkelobjektiv t ex, blir ju avsevärt mycket mindre när det inte behöver hålla undan för en rörlig spegel.

Men...
Det finns tillfällen då...

Vill man använda längre brännvidder räcker mätsökarbasen ofta inte till för att kunna göra en korrekt avståndsmätning, och vill man fota makro ligger man dels innanför mätområdet, dels är det svårt att se både utsnitt och skärpedjup.

Vad gör man då?

Den tiden de flesta kameror hade genomsiktssökare var tillbehörens blomstringstid. Den tid när tillbehörsskon fortfarande hette tillbehörssko, inte  "blixtsko", och man kunde montera t ex en exponeringsmätare, eller en avståndsmätare. Hade kameran utbytbara objektiv fanns det istället alternativa sökare, för aktuell brännvidd, att montera. Ville man komma lite närmre, kunde man montera t ex en "NOOKY-HESUM". Det var en fokuserbar mellanring för en Summitar, som även var försedd med en rörlig mask för sökaren och korrigering för mätsökaren.

Behövde man använda längre brännvidder, eller fota makro kunde man istället använda en


Visoflex med Telyt f=20 cm 1:4.5 monterad på en Leica IIIc
sån här! En "Visoflex" spegelreflextillsats. :-)

Nu har mätsökarkameran förvandlats till SLR, och man kan fokusera på mattskiva, men den har helt förlorat kompaktheten.

Spegeluppfällningen är via en speciell trådutlösare fiffigt hopkopplad med avtrycket, så spegeln går upp just innan slutaren avfyras. Då kan man fånga även lite snabbare förlopp.

Och så var det det här med makro.
Monterar man ett vanligt objektiv på Visoflexen får man ett extra utdrag på 62.5 mm. Med ett 50 mm objektiv får man då en avbildningsskala på 1,25:1.


Summitar (5 cm), monterad på Visoflex

Som synes är Summitaren inte korrigerad för så här korta avstånd, men det går.

För att sätta extra knorr på allt så passade många tillbehör bara på en kamera, eller ihop med ett objektiv.

Mycket av det här slapp man ju när spegelreflexerna slog igenom, och det är inte så svårt att första att de så småningom kom att dominera marknaden.

Det positiva är att det finns en spännande värld av tillbehör, för oss kameraintresserade, att botanisera i. :-)

Inlagt 2011-09-18 01:53 | Läst 5664 ggr. | Permalink
Hur man gör en Volvo av en Saab... Allt går om man bara vill!
Kul tillbehör. Antar att du använder det flitigt? ;-)
Svar från ojanson 2011-09-18 12:36
Ungefär så...
Inte mycket, men krångliga grejer har en konstig dragningskraft på mig. :-)
Ditt tyska citat är ju som en stor rubrik över de tyska kameraingenjörernas fantasi och kreativitet. Inte är vi lika förtjusta i kreativa programmerares ansträngningar att komplicera en digitalkamera =)
Svar från ojanson 2011-09-28 20:02
Visst var de kreativa, men insåg för sent att de kört in i en allt smalare gränd, och hade svårt att hitta ut.
Under tiden producerade japanerna SLR:er som gjorde de flesta tillbehören onödiga.
N Thomas Meldert 2011-09-29 07:28
Och snart är SLR:ernas era slut då de ersätts med spegellösa kameror in legio.