I huvudet
Filmstaden
Igår hade vi avdelningskonferens i Gamla Filmstaden i Råsunda. Det är gamla Regissörspaviljongen och en del av Laboratoriehuset som man kan hyra.
Jag var ganska tidig och passade på att gå runt lite.
Filmstaden byggdes 1919-20. Aktiviteten avtog efter att SF flyttade härifrån 1969. Enligt krögaren på Regissörsvillan var det sista som spelades in här "Ebba & Didrik" 1999. Fler uppgifter finns, se Jens Dahlins kommentar nedan. Nu är flera byggnader rivna och bostadshus har tagit deras plats. De byggnader som är kvar har renoverats och flera företag med filmanknytning huserar där idag. Jag tycker det är trevligt att också SF har flyttat hem igen. Det gör att cirkeln sluts och det känns rätt.
Detalj av Klädlogehuset.
Administrationshuset i bakgrunden.
"Lilla ateljén" sedd från Portvaktsstugan. Här finns numera SF huvudkontor och tre biosalonger.
In i dimman.
Befinner mig en vecka i dimmans förlovade land.
Jag är här på en optik-kurs. Eller snarare en kurs för ett datorprogram för konstruktion av optiska system.
Jag skulle inte kalla mig optik-konstruktör. Mitt gebit är i första hand mekanik. Ibland kommer jag dock i kontakt med optiska system och då är det bra med lite egen kunskap, och jag tycker optik är intressant. Det går ju också lite hand i hand med fotointresset.
Kursen går i Stansted Mountfitchet, ett samhälle om 5500 på andra sidan flygfältet. Stansted är gammalt. Namnet, ”Stenstället”, fick det för länge sedan av danska vikingar. Mountfitchet tillkom lite senare av en normand vid namn Montfitchet som bodde här efter invasionen 1066. Rester av en slottsruin finns kvar i utkanten av samhället. En ättling var senare delaktig i skrivandet av ”Magna Charta” 1215.
Puben/hotellet jag bor på är ett fd mejeri. Delar av huvudbyggnaden är visst från 1400-talet.
Bilden ovan är från centrum. Det finns en pendeltågstation till vänster utanför bild också. En knapp timme till London eller en dryg halvtimme till Cambridge.
Det är ganska praktiskt att kunna flyga till Stansted, ta en taxi, och fem minuter senare är man framme. Resten av veckan klarar man sig till fots. Det finns två indiska restauranger, en kinesisk, en (möjligen numera stängd) italiensk, en tapasbar och flera pubar att växla mellan. Jag var här för ett år sedan och det börjar nästan kännas lite hemtamt.
Jag gillar England. Det är trivsamt på många sätt.
Vi skakar ibland på huvudet och ler åt vissa egenheter, men det struntar de i. De fortsätter med sina dragiga fönster och separata varm- & kall-vattenkranar. När man är här en kortare tid är det mest charmigt…
Igår kväll regnade det och i morse var det dimma så jag kände för en omväg till kursen.
Det blev lite bråttom så jag hann inte lägga mycket tid på komponerandet.
Jag minns inte vad det var för monument.
Tomt på plan.
Någonstans där borta ligger London...
och däråt ligger Cambridge.
Bye for now!
Sikta mot stjärnorna...
22:a november 2004, 08:35, sköts sondraketen Maxus 6 upp från Esrange utanför Kiruna.
Med sondraket menas i praktiken en raket som aldrig går i bana runt jorden utan skjuts nästan rakt upp, för att strax komma ned tillbaka några mil bort.
Hela raketen var 17.5 m lång. Vikt 12.4 ton, varav bränsle 9.9 ton. Det är den övre tredjedelen som är själva nyttolasten (800 kg). Den separerades från motorn när den senare brunnit färdigt.
32 minuter kvar. Alla som inte behövs för att sköta experiment och raketsystem under flygningen lämnar nu uppskjutningsplatsen. Övriga befinner sig i en bunkerliknande byggnad.
Drygt 7 minuter kvar och spänningen stiger i takt med att vår temperatur sjunker.
T +1 sekund. Den har lyft ~15 meter. Hastighet drygt 20 m/s (72 km/t).
T +5 s. Höjd ~250 m. Hastighet drygt 100 m/s (360 km/t).
T +9 s. Höjd ~900 m. Hastighet ~210 m/s (750 km/t).
T +26 s. Höjd ~18000 m. 700 m/s.
T +62. Brinnslut. Det syns också på den lite diffusare röken alldeles på slutet.
Höjden var nu ~80 km och hastigheten ~3.3 km/s. Raketen var på väg att lämna det sista av atmosfären, nyttolasten separerades från motorn, och båda fortsatte av bara farten upp till 706 km höjd. Under tiden från det de lämnade atmosfären på ~100 km till dess de brakade in igen (12 minuter) var de tyngdlösa eftersom de befann sig "i fritt fall". Den tiden användes till allehanda experiment.
Trots att topphöjden var nästan dubbelt så hög som banan den Internationella rymdstationen, ISS, ligger på, kom den ned tillbaka eftersom den sköts nästan rakt upp, och med en hastighet som var mindre än hälften av vad som krävs för att gå i omloppsbana.
En dryg timme senare. Nyttolasten tillbaka efter att ha landat med fallskärm och hämtats med helikopter.