SE BILDEN: Tar du öppna eller slutna gatubilder?

Ibland slits jag mellan det självklara och det mystiska i mitt fotograferande. Å ena sidan gillar jag verkligen bilder som är okomplicerade i sitt tilltal. Bilder som är lätta att läsa och förstå. Bilder som kallas för ”slutna bilder”, alltså att de inte har några större tolkningsmöjligheter. Du fattar direkt vad fotografen vill visa dig.

Å andra sidan kan jag också känna en stark dragning mot så kallade ”öppna bilder” som inte är helt självklara. Det är alltså inte så lätt att tolka vad som händer i bilden eller vad fotografen verkligen menar eller vill visa betraktaren.

Bilderna i det här inlägget är exempel på dessa två kategorier. Bilden ovanför är öppen för tolkning. Den har en form av mystik i sig. Att den skallige mannen på cykel har någon slags huvudroll är väl det enda som är tydligt. Bilden här under är däremot sluten och det är lätt att förstå vad jag vill visa med den. Papegojan, såklart.

Båda biltyperna har sina för- och nackdelar. Slutna bilder kan bli för banala, lättsmälta och inte sällan är det bilder som man snabbt glömmer bort. Öppna bilder kan bli för otydliga och lämna betraktaren med en frustrerande känsla av att inte förstå bilden eller att den känns innehållslös.

Finns det då någon gyllene medelväg? Förmodligen! Men det måste jag grubbla vidare på…