Prisvärda Carl Zeiss T* objektiv för Sony α7
För det första vill jag varna känsligare läsare för att det här inlägget lutar åt det lite mer objektivnördiga hållet. Ni som följt min blogg över tid vet att jag vurmar för objektiv som är gjorda med glas från Schott AG i Mainz. En tillverkare som använder sådant glas är Zeiss och jag vågar påstå att det är just det glaset som ger den speciella Zeisskarraktären. Zeiss och dyrt brukar vara synonymt men om du fortsätter att läsa kommer du att upptäcka att så inte alltid är fallet.
Jag har inte en Sony α7. Men jag har kört med Zeissoptik för Contax med kvalitetsadaptrar på fullformatskameror såsom Canon 1Ds MK II, Canon 5D och 5D MK II i många år. Med den erfarenheten i bagaget kan jag varmt rekommendera Carl Zeiss T* 28/2,8, 35/2,8, 45/2,8, 50/1,4, 50/1,7, 85/2,8 och 135/2,8 till Sony α7. Dessa objektiv går att hitta på begagnatbörserna för runt 1500 kronor styck och ser man till bildresultatet som är i absoluta toppklass är det småpotatis i sammanhanget.
Carl Zeiss T* 21/2,8, 28/2,0, 35/1,4 och 85/1,4 är också fantastiska objektiv som jag har ägt eller testat och jag är övertygad om att även de objektiven kommer att göra ett gott jobb på Sony α7. Men de är inte riktigt lika prisvärda då de kostar från 5000 kronor och uppåt.
Även om jag inte är så förtjust i det uppskruvade konsumtionssamhället och personligen har valt att skruva ned på takten vad gäller mitt eget konsumerade, vill jag ändå passa på att ge en eloge till Sony som har släppt en kamera som riktigt uppmanar till återanvändning av gammal fin optik.
Bilderna i inlägget är tagna med ett Carl Zeiss T* Distagon 28/2,8 som monterats med adapter på en Leica M8. Kombinationen funkar finfint och objektivets speciella karaktär gifter sig perfekt med kamerans smått egensinniga sensor. Givetvis har jag inte använt mig av stativ. För mig är ett stativ en pryl som effektivt tar död på min kreativitet och spontanitet.
Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved
Bäge objektiven är gjorda med glas från Schott AG och den optiska kvaliteten är mycket hög. Den enda skillnaden är att 50/1,7 innehåller lite billigare byggkomponenter då det var lite av ett "lågbudgetobjektiv" för Contax. CZ 2,8/28 Distagon ska du hålla riktigt hårt i! Det är förmodligen den bästa 28:an som du kan sätta på din Sony α7r.
/MIkael Good
PLANAR är ett medelbrännvidsobjektiv och en riktig klassiker. Grundformen konstruerades redan 1896 av Paul Rudolph hos ZEISS. Planarkonstruktionen har haft en mycket stor inverkan på modern optik. Ursprunget för din variant räknades fram av Erhard Glazel hos ZEISS år 1983.
Det är riktigt som Mikael säger att den ljussvagare normalen ofta var budgettillverkad. I detta fall gäller det bara fattningen, där Planar 1,7/50mm har en konstmaterialring i ställe för metall på Planar 1,4/50mm. Optiskt är de två Planarobjektiven helt jämbördiga på jämförbar bländare. Båda är sjulinsiga.
Årtalet för den nya Planaren är 1973, inte 1983. Det avser den moderna Planar-formulan med upplöst främre akromat som alltså räknades fram av Erhard Glatzl hos ZEISS. Den formen tillämpas i dag av alla tillverkare när det gäller extra ljusstarka normalobjektiv av standardsnitt.
En ytterligare synpunkt kan ju vara att de två tillverkare som allmänt anses tillverka den bästa optiken, det vill säga ZEISS och LEICA, även är de två tillverkare som har ojämförligt längst erfarenhet av optisk forskning och tillämpning.
Den e liksom "specialgjord" just för den kameratypen, och då man gör optik för en speciell kamera, så brukar det bli lättare för konstruktören att göra nå't bra! :)
/B