Multireporter och opinionsbildare. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.
Förintelsens minnesdag 27 januari 2022
I dag är det 77 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades av sovjetiska trupper. År 2005 deklarerade FN dagen som en internationell minnesdag för förintelsens offer. Tyvärr handlar inte dagen enbart om det som varit. För judar och romer runt om i världen är antisemitism och antiromanism ständigt närvarande existentiella hot.
Drygt 6 miljoner judar, och uppskattningsvis 1 miljon romer mördades av nazisterna och deras kollaboratörer under förintelsen. Med preussisk disciplin förde nazisterna noggrann bok över antalet judar som mördades. Men varken de eller deras kollaboratörer var så noga med att föra bok över hur många romer som mördades. Därför kan man bara grovt uppskatta antalet romska offer, en del källor nämner 500.000 medan andra nämner 2 miljoner. Även forskningen kring folkmordet på romer är bristfällig. Men man vet att en stor del av Europas romer mördades under andra världskriget.
I dag ser vi åter hur människor behandlas illa på grund av sitt ursprung, sin tro och sin etnicitet. Rasismen, antisemitismen och antiromanismen (antiziganismen) ökar kraftigt. Extrema religiösa och politiska grupper på både vänster- och högerkanten sprider hat mot judar och romer. I Sociala medier sprids konspirationsteorier som har udden riktad mot de båda grupperna. I flera europeiska länder ökar hatbrotten och allvarliga terrorattentat som riktats mot judar har utförts av sympatisörer till olika våldsbejakande jihadistiska rörelser och nynazister.
I de östra delarna av Europa ekar slagord som hetsar mot romer på gatorna, bland annat anklagas de för att medvetet sprida coronasmittan. Både romer och judar görs som grupp till syndabockar för majoritetssamhällets motgångar särskilt så här i coronatider. Därför är det än mer viktigt att vi inte glömmer vår historia, och därför är förintelsens minnesdag extra viktig för oss, låt oss aldrig glömma det fruktansvärda som hände i Auschwitz-Birkenau!
Barnen på den översta bilden överlevde Auschwitz. Den 27 januari 1945 befriades de av sovjetiska soldater. Bilden har plockats ur en film som visar befrielsen av Auschwitz som gjordes av filmenheten från 1:a ukrainska fronten. Barnen på bilden heter Tomasz Szwarz, Alicja Gruenbaum, Solomon Rozalin, Gita Sztrauss, Wiera Sadler, Marta Wiess, Boro Eksztein, Josef Rozenwaser, Rafael Szlezinger, Gabriel Nejman, Adek Apfelbaum, Hillik Apfelbaum, Mark Berkowitz, Pesa Balter, Rut Muszkies, Miriam Friedman samt tvillingarna Miriam Mozes och Eva Mozes som bär stickade mössor.
Text: Mikael Good. Foto: Alexander Voronzow/SUB/Wikimedia
I de östra delarna av Europa ekar slagord som hetsar mot romer på gatorna, bland annat anklagas de för att medvetet sprida coronasmittan. Både romer och judar görs som grupp till syndabockar för majoritetssamhällets motgångar särskilt så här i coronatider. Därför är det än mer viktigt att vi inte glömmer vår historia, och därför är förintelsens minnesdag extra viktig för oss, låt oss aldrig glömma det fruktansvärda som hände i Auschwitz-Birkenau!
Barnen på den översta bilden överlevde Auschwitz. Den 27 januari 1945 befriades de av sovjetiska soldater. Bilden har plockats ur en film som visar befrielsen av Auschwitz som gjordes av filmenheten från 1:a ukrainska fronten. Barnen på bilden heter Tomasz Szwarz, Alicja Gruenbaum, Solomon Rozalin, Gita Sztrauss, Wiera Sadler, Marta Wiess, Boro Eksztein, Josef Rozenwaser, Rafael Szlezinger, Gabriel Nejman, Adek Apfelbaum, Hillik Apfelbaum, Mark Berkowitz, Pesa Balter, Rut Muszkies, Miriam Friedman samt tvillingarna Miriam Mozes och Eva Mozes som bär stickade mössor.
Text: Mikael Good. Foto: Alexander Voronzow/SUB/Wikimedia
Inlagt 2022-01-27 09:01 |
Läst 4825 ggr. |
Permalink
Det har aldrig hänt tidigare att en statsledning har beslutat sig för att förinta en hel befolkningsgrupp. Saken är oerhörd.
Ingen annan etnicitet har råkat ut för det som judarna drabbades av – ett av statsmakten planlagt försök till just förintelse.
Mvh Glenn
/Gunnar S
Koncentrationsläger tillämpades av engelsmännen under boerkrigen på 1800-talet, liksom av amerikanerna, som använde sig av koncentrationsläger för att internera den inhemska japanska befolkningen under kriget. Det var i bådas fallen frågan om avskiljningsläger med hård regim.
Dachau var till att börja med just ett sådant läger, och säkert inte roligt att sitta i. Många blev nog svårt misshandlade - precis som i engelsmännens koncentrationsläger på 1800-talet.
Förintelseläger som har med folkutrotningen att göra är emellertid något helt annat - något som världen inte hade skådat tidigare. Sådana läger fanns inte förrän efter Wannseekonferensen i januari 1942, Då förintelsens funktion och logistik slogs fast. Den nazistiska statsledningen hade då redan bestämt sig för de huvudsakliga riktlinjerna - vid en okänd tidpunkt, troligen under året 1941 i samband med överfallet på Sovjetunionen.
Jag tycker nog att det blir en dragning åt trivialisering av den verkliga förintelsen, att börja tala om svensk inrikespolitik i sammanhanget. Jag hänvisar till min kommentar här ovan.