Förintelsens minnesdag 27 januari 2022

I dag är det 77 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades av sovjetiska trupper. År 2005 deklarerade FN dagen som en internationell minnesdag för förintelsens offer. Tyvärr handlar inte dagen enbart om det som varit. För judar och romer runt om i världen är antisemitism och antiromanism ständigt närvarande existentiella hot.

Drygt 6 miljoner judar, och uppskattningsvis 1 miljon romer mördades av nazisterna och deras kollaboratörer under förintelsen. Med preussisk disciplin förde nazisterna noggrann bok över antalet judar som mördades. Men varken de eller deras kollaboratörer var så noga med att föra bok över hur många romer som mördades. Därför kan man bara grovt uppskatta antalet romska offer, en del källor nämner 500.000 medan andra nämner 2 miljoner. Även forskningen kring folkmordet på romer är bristfällig. Men man vet att en stor del av Europas romer mördades under andra världskriget.

Minnesdagen över förintelsens romska offer

Sedan 2015 är den 2 augusti officiell minnesdag över förintelsens romska offer. I år är det 77 år sedan SS-chefen Heinrich Himmler beordrade att de sista kvarvarande romerna i dödslägret Auschwitz-Birkenau skulle dödas. Händelsen har i efterhand kommit att kallas för "Zigenarnatten".

Fram till den 2 augusti hade romernas område i förintelselägret Auschwitz-Birkenau varit fylld med sång och dans, enligt judiska ögonvittnen. Trots alla umbäranden valde romerna att låta sången och musiken föra med sig glädje i sorgen och hopp i hopplösheten. Men natten mellan den 2 och 3 augusti tystnade musiken i dödslägret. På order av SS-Oberstormführer Otto Moll, kommendanten för Auschwitz-Birkenau II, Josef Kramer, och lägerchefen Hans Schwarzhuber, forslades tretusen romer bort och fick möta döden i nazisternas gaskammare. De flesta av dem var äldre och sjuka, men det fanns även många kvinnor och barn fanns bland offren.

Drygt 20 000 romer internerades i Auschwitz-Birkenau under andra världskriget. Deras kläder märktes upp med en brun triangel, och bokstaven Z tatuerades in på deras armar. Många av dem gasades, sköts eller slogs ihjäl, flera av dem dog av sjukdomar och en del utsattes för grymma medicinska experiment. Bara ett fåtal överlevde.

Man vet inte exakt hur många romer som mördades under kriget. Det var inte ovanligt att romer saknade identitetshandlingar, vilket gjorde att de inte fördes in på några listor. Därför kan man bara uppskatta antalet offer. Även forskningen kring folkmordet på romer är bristfällig. Men man tror att omkring en miljon romer mördades av nazisterna och deras kollaboratörer. Bland annat tvångsförflyttade Rumänien, som var Nazitysklands allierade, 30 000 romer till det ockuperade Transnistrien. 11 000 av dessa dog av umbäranden och sjukdomar.

Än i dag kränks romernas mänskliga rättigheter runt om i Europa; värst är situationen i Ungern, Tjeckien, Rumänien och Bulgarien, där romer i många fall behandlas som andra klassens medborgare och regelbundet utsätts för den övriga befolkningens fördomar, hån och förakt. I kölvattnet av corona-pandemin har romer även anklagats för att sprida smittan. Hatbrotten mot romer har ökat i Sverige, framför allt mot romer från Bulgarien och Rumänien som kommit hit i jakt på arbete och försörjning. Många av hatbrotten har anmälts men polisen tror att mörkertalet är stort.

Den 2 augusti klockan 14.00 anordnar Forum för levande historia en minnesceremoni för romer under förintelsen på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm.

Text och Illustration: Mikael Good

Förintelsens minnesdag 27 januari 2021

I dag är det den 27 januari vilket är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer, samma datum 1945 befriades förintelselägret Auschwitz-Birkenau av sovjetiska trupper. 2005 deklarerade FN dagen som en internationell minnesdag. Runt om i Sverige anordnas minnescermonier men till följd av pandemin sker de allra flesta digitalt.

Det är Romernas nationaldag idag

I dag är det 8 april och Romer runt om i världen firar sin nationaldag till minne av den första romska kongressen som hölls i London 8 april 1971. På kongressen infördes romernas nationalsång Gelem, Gelem (jag reste, jag reste) och den romska flaggan.

Det blåa fältet i flaggan symboliserar himlen, det gröna marken och det röda hjulet symboliserar framåtskridandet. År 2000 utropade International Romani Union (IRU) Romanistan som romernas eget hemland utan att ställa några krav på territorium. Att IRU inte valde att ställa krav på något territorium är inte så konstigt för på sätt och vis kan man säga att hela världen är romernas hemland.

Genom historien har mycket av den romska kulturen, sedvänjorna och levnadssättet slagits i spillror genom diskriminering, förföljelse och ond bråd död. Ingen vet hur många romer som mördades under förintelsen men historiker tror att mellan 200.000-500.000 romer mördades av nazisterna och deras kollaboratörer runt om i Europa. Förföljelsen av romer borde ha begravts i Europa i och med nazismens fall i maj 1945. Men de östeuropeiska romerna som hamnade bakom den sovjetiska järnridån berövades sitt levnadssätt, sin kultur och sina sedvänjor. I västeruropa fortsatte diskrimineringen av romer efter kriget och det skulle dröja till slutet av 1970-talet innan romernas rättigheter började att diskuteras på allvar.

I Östeuropa trodde många att romerna skulle få det bättre efter kommunismens fall men istället ökade diskrimineringen och förföljelsen. Romer behandlas fortfarande som främlingar och andra klassens medborgare i länder som de har bott i nästan 1000 år. Trots att vi har kommit till år 2017 ekar fortfarande slagorden död åt "zigenarna" på gator i städer på Balkan och romer misshandlas och förnedras bara för att de är romer. Men romer misshandlas och förföljs inte bara på Balkan utan även i Sverige. Enligt polisen ökar våldet mot romer som tigger i Sverige.

Vi har fortfarande lång väg att vandra innan romerna har inkluderats i den europeiska stugvärmen där de hör hemma. Det är mer än dags att vi lägger historien bakom oss och inkluderar romerna i vår gemenskap. Rom är romanés för människa och oavsett nationalitet, etnicitet, religiös  tro eller könstillhörighet är vi alla romer (människor) och Gud som ser rakt in i djupet av våra hjärtan älskar oss precis som de romer (människor) vi är. Opre Roma!

Här kan ni se ett bildspel med bilder från några romska byar i Rumänien. Bildspelet har bland annat visats på rysk TV: https://youtu.be/28S0kpDfJ04

Text och foto: Mikael Good

   

Waclaw lurade döden i Auschwitz

I dag är det den 27 januari som är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer, samma datum 1945 befriades förintelselägret Auschwitz-Birkenau av sovjetiska trupper. 2005 deklarerade FN dagen som en internationell minnesdag.

Polacken Waclaw Rosowski som inspirerade Sixten och Karin Widerstedt att starta föreningen Hjärta till Hjärta satt 5 år i dödslägren Auschwitz-Birkenau och Sachsenhausen för sitt motstånd mot den nazityska ockupationsmakten.

I dag ser vi åter hur människor behandlas illa på grund av sin tro och etnicitet. Rasismen, antisemitismen och antiromanism ökar kraftigt i Europa. Hatfulla ramsor som hetsar mot minoriteter ekar på gatorna i många europeiska städer och hatbrotten breder ut sig över Sverige och världen. Därför är det viktigt att vi inte glömmer vår historia och därför är förintelsens minnesdag extra viktig för oss.

Fångdräkten som Waclaw Rosowski bar i koncentrationslägret hänger numera på en hedersplats på Hjärta till Hjärtas huvudkontor i Linköping. Den är en påminnelse om varför vårt arbete började och en påminnelse om att vi alltid ska stå upp mot antisemitism, antiromanism (antiziganism), rasism och främlingsfientlighet.

I den följande länken kan du läsa en skrift om Waclaw Rosowski som jag skrev för två år sedan: http://hjartatillhjarta.se/waclaw-lurade-doden-i-auschwitz-2/

Text och foto: Mikael Good