Multireporter och opinionsbildare. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

Eurobägaren riskerar att svämma över



Cyperns ekonomi är i kraftig gungning och en del ekonomer är rädda för att lilla Cypern ska bli droppen som till sist får hela eurobägaren att svämma över. Men trots att hela eurosamarbetet är i kraftig gungning och framtiden för euron som valuta är högst osäker, kämpar Lettland hårt för att få komma in i den ekonomiska stugvärmen.

Trots att euron är i kraftig gungning har Lettland siktet inställt på att införa den gemensamma valutan i januari 2014. Lettland skulle i så fall bli det 18 eurolandet. Även om landets politiker är entusiastiska över euron är inte det hårt prövade folket i Lettland lika entusiastiska längre. Precis som i Sverige matas de dagligen med information om hur eurosamarbetet knakar i fogarna och det är många som har dragit öronen åt sig och vill avvakta ett tag till. Men enligt Lettlands centralbank uppfyller landet kriterierna för att ingå i eurosamarbetet och under våren ska EU-kommissionen granska Lettlands ekonomi för att se om landet uppfyller alla kriteriern och om de är redo att införa euro som valuta. 

I början av 2009 var Lettland helt utslaget och nere för räkning, en nationell bankrutt närmade sig med stormsteg. Då var det nog ingen som trodde att Lettland skulle resa sig på nio, få ordning på sin ekonomi och vara redo för det ekonomiska finrummet på bara fyra år. Tillväxten i Lettland ökar på grund av en tuff ekonomisk politik och ett ekonomiska stålbad av allra värsta sort. Skuldsaneringen och tillväxten i Lettland efter krisen ses numera som ett föredöme inom EU och det är många som anser att fler skuldtyngda EU-länder borde följa Lettlands exempel i spåren för att snabbt få ordning på sina krisande ekonomier.

Men myntet har även en baksida. Drygt 250.000 personer har lämnat landet sedan år 2000, utflyttningen har tagit extra fart efter 2008 (en del källor talar om ännu högre siffror men då jag inte kan få dem verifierade har jag valt att utelämna dem). Många av letterna som har flyttat är högutbildade och de blev antingen av med sina arbeten eller fick sina inkomster kraftigt sänkta i spåren av krisen. Vad denna brain drain (kunskapsflykt) kan få för påverkan på den långsiktiga ekonomiska tillväxten återstår att se. Men för att kunna locka tillbaka dem som har flyttat krävs kraftigt höjda löner och det har inte Lettland råd med inom en överskådlig framtid. Det blir billigare att importera kvalificerad arbetskraft från grannländer som har lägre lönenivåer för att täcka upp för den kunskap som försvunnit ur landet. Men frågan är om Letterna kommer att gå med på en ökad invandring? 

Sedan Lettland blev fritt från Sovjetunionen den 21 augusti 1991 har invånarantalet minskat från 2 700 000 (1989) till cirka 2 070 000 (2012). En del rapporter talar om att 2012 års siffror är lätt friserade och att det totala antalet invånare i landet ligger någonstans mellan 1,8 och 1,9 miljoner. Om den senaste siffran stämmer innebär det att Lettland har förlorat drygt 30% av sin befolkning på lite mer än 20 år. Om vi skulle haft samma negativa befolkningsutveckling som Lettland skulle Sveriges befolkning ha sjunkit från drygt 8 600 000 år 1991 till drygt 6 000 000 år 2012. I vilket fall som helst har emigrationen även en positiv effekt på arbetslöshetssiffrorna i Lettland och den har bidragit till att de har sjunkit kraftigt de senaste två åren.


Bilden som illustrerar artikeln föreställer ett bostadsområde i ett litet samhälle i de östra delarna av Lettland. När jag besökte en familj som bodde där i mitten av 2000-talet gapade hälften av lägenheterna tomma. Hur det ser ut idag vet jag inte, men jag skulle tro att fler har flyttat därifrån i sin jakt efter ett arbete. Kanske har de flyttat till andra städer i Lettland eller så har de sökt sin lycka utomlands?

Text och foto: © Mikael Good, 2006, 2013. All Rights Reserved.

Inlagt 2013-03-21 10:55 | Läst 7607 ggr. | Permalink

"De som är kvar bor iaf centralt https://sv.wikipedia.org/wiki/Europas_geografiska_centrum kan inte var många mil ifrån :-)"


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
De som är kvar bor iaf centralt https://sv.wikipedia.org/wiki/Europas_geografiska_centrum kan inte var många mil ifrån :-)
Svar från Chasid 2013-03-21 13:08
Tack för din kommentar Johan :)
Jag hade inte en aning om att Europas mitt ligger i Litauen, tack för informationen :)
/Mikael Good
Jag röstade nej till både unionen och euron. Nu när facit så småningom börjar att utkristallisera sig, kan man inte säga att jag var helt fel ute.
Svar från Chasid 2013-03-22 10:34
Tack för din kommentar Peter :)
Jag har också valt att inte gå med i EU eller eurosamarbetet. Men jag är inte helt emot unionstanken och skulle gärna se en lösare hållen nordeuropeisk union där man samarbetar mot gemensamma mål utan att lägga allt för mycket politik i det.
/Mikael Good
Jag är av uppfattningen att Euron och EU skapar mycket fler problem än de löser. Det blir en tvångströja för "rika" länder som ska försörja fattiga utan att det egentligen var baktanken, och när det finns länder som Grekland där man uppenbarligen inte haft rent mjöl i påsen så är jag jävligt glad över att vi inte är med.

Stora delar av Europas ekonomi är en uppblåst bubbla byggd på lån, lån åter lån. Pengar som egentligen inte finns över huvud taget för tjänster som ingen utfört. Sveriges lån är lika stora som Greklands, med skillnaden att här är det privata lån som de flesta omöjligen kan betala under sin livstid.
När allt detta rasar handlar det snarare om att "dra ur pluggen" än att det "svämmar över". Alla ens pengar på banken kan snabbt bli helt värdelösa samtidigt som man kan tvingas betala sina lån. Då blir det inte roligt. Jag är mycket glad över att jag endast har ett måttligt studielån och inget mer och att jag verkligen inte lever över mina tillgångar, vilket merparten av mina bekanta gör.

På så vis har faktiskt ett land som Lettland en fördel. De må ha det knapert, men de står utanför bubblan. Och kan de börja bygga något eget, på RIKTIG ekonomisk basis, så kan hela klabbet byta poler. För geografiskt har de ju inte en sämre situation än de flesta andra, med naturtillgångar och arbetskraft som man kan göra något vettigt av, på riktigt. Jag gissar att utbildning är det som krävs och att letterna borde vara mer sugna på det än att ansluta sig till Euron.
Svar från Chasid 2013-03-22 10:25
Tack för din kommentar Martin :)
Kul att se att vi är överrens än en gång! Jag har förvisso lån på mitt hus med de lånen ligger inom rimlighetens gränser och skulle kunna betalas inom en 20-års period om inget oförutsett inträffar. Jag är också övertygad om att både Lettland och Litauen har alla de förutsättningarna som behövs för att bygga en stabil och varaktig ekonomi. Precis som dig tror jag att det är utbildning som behövs i Baltikum och jag håller på att skissa på några sådan förslag som jag ska presentera för berörda personer.
/Mikael Good