Oscarsborgs fästning är en symbol för Norges frihet
Det skulle bli en tysk propagandatriumf signerad Josef Goebbels. Tysklands modernaste kryssare Blücher skulle segla in i Oslo i triumf. Musikkår och soldater skulle sedan paradera upp till Stortinget och avsätta regeringen, tillfångata kungen och erövra landet. Men överste Birger Eriksen satte stopp för planerna och såg till att kriget i Norge blev betydligt längre och kostsammare än vad tyskarna hade räknat med.
Den 9 april 1940 försökte en tysk flottstyrka med den tunga kryssaren Blücher i spetsen att i skydd av nattens mörker smyga sig förbi det trånga Drøbacksundet i Oslofjorden. När krigsfartygen kom i höjd med Drøback lystes de upp av kustartilleriets strålkastare. Kommendanten överste Birger Eriksen var övertygad om att det var fiendeskepp som inkräktade på norskt territorium och det var hans plikt att hindra dem från att nå sitt mål. Trots att ingen krigsförklaring förelåg beordrade han eld med två av Oscarsborgs tre 28 cm Krupp-kanoner. Bägge kanonerna fick in fullträffar på Blücher. 15 cm kanonerna i Kopås och Husvik öppnade också eld och fick in flera träffar på Blücher samt på det efterföljande pansarskeppet Lützow.
Blücher som var upplyst av bränder försökte desperat att fortsätta sin färd mot Oslo. Den oerfarna besättningen försökte få upp farten på fartyget och snabbt få henne ut ur hetluften. Men samtidigt som de kämpade avfyrades i rask takt två torpeder från torpedbatteriet på Norra Kaholmen. De träffade under vattenlinjen med full kraft. Blücher började ta in vatten, fick slagsida och sjönk runt 06.20, drygt två timmar efter den första träffen och drog med sig nästan 1000 man ned i Oslofjordens kalla djup. De övriga 1400 lyckades simmande att ta sig i land. De andra fartygen i den tyska flottstyrkan tog sig ur skottlinjen och den tyska invasionen av Oslo blev uppskjuten med mer än ett dygn.
Den 10 april bombade tyskarna Oscarsborg till underkastelse och de övriga skeppen kunde segla in i Oslo och säkra staden. Men i och med sänkningen av Blücher stoppades tyskarnas försök att snabbt ta över makten i Norge. Det norska kungahuset och regeringen fick gott om tid att fly. De tog med sig landets guldreserv och kunde mobilisera armén och börja organisera upp försvaret av landet. Tyskarna hade räknat med att ta Norge på ett par dagar och närde en förhoppning om att Norge skulle ställa sig på deras sida i kriget mot de Allierade. Men det skulle ta tyskarna 62 dagar att erövra Norge. Kungen, kronprinsen och regeringen flydde så småningom till Storbritannien där de bildade en exilregering och organiserade den fortsatta kampen mot den tyska ockupationsmakten.
Sänkningen av Blücher blev betydelsefull för Norge. Oscarsborgs fästning är en symbol för Norges frihet. Kommendanten överste Birger Eriksen räknas som en av nordens största hjältar för sitt mod att fatta ett avgörande beslut i rätt tid. Ett beslut som mycket väl hade kunnat bli slutet av hans karriär. Men han var övertygad om att den eldgivningsorder som han gav var den rätta, inte bara för honom själv utan även för Norge. Tack vare hans övertygelse och personliga mod fick norrmännen tid att organisera upp sitt försvar och kunde tillsammans med engelska och franska trupper som kom för att bistå dem i kampen, stå emot tyskarna i två månader.
På grund av händelserna på västfronten, drog sig fransmän och engelsmän tillbaka 8 juni, och Norge tvingades till sist att kapitulera för den tyska övermakten den 10 juni 1940. Men det norska folket gav inte upp. En väpnad motståndsrörelse fortsatte att kämpa mot nazisterna och deras kollaboratörer ända tills tyskarnas kapitulation 7 maj 1945.
Överste Birger Eriksen tilldelades såväl norska, brittiska och franska militära utmärkelser för sin insats den 9 april 1940. I den norska storfilmen "Kongens Nei" från 2016 finns en filmatisering av sänkningen av kryssaren Blücher. Filmen som ger en bra inblick över de tre första dagarna av tyskarnas angrepp mot Norge är mycket sevärd.
Det fanns egentligen bara trupp till att bemanna en kanon men med lite omstruktureringar kunde kommendanten göra två pjäser stridsberedda. Om det var kanonerna Aaron, Moses eller Josua som avfyrades mot Blücher tvistar de lärde om.
Även om kanonerna hade 40 år på nacken var de välbyggda och tekniskt sett ungefär lika effektiva som nyare kanoner, det som främst skilde dem åt var ammunitionen. Det största misstaget som tyskarna gjorde var att de inte trodde att norrmännen skulle skjuta på dem. De trodde att det bara var att segla in i Oslo, paradera upp till slottet och "befria" landet från det engelska hotet. Men en envis norsk överste hade andra planer och tyskarna fick sig en dyrköpt läxa. Att Birger Eriksen blev ställd inför krigsrätt efter kriget är en riktigt dålig norgehistoria...
/Mikael Good
En ytterligare marginalnotering kan vara att engelsmännen och fransmännen knappast var där för att i första hand bistå norrmännen, utan för att försöka att från Norge ockupera de svenska malmfälten. Det var inför detta allvarliga hot som tyskarna beslöt sig för att ockupera Norge.
/Mikael Good