Den ratade bilden blev utvald av Flickr

Ibland händer det att bilder som jag själv inte är riktigt nöjd med ändå når en storpublik och får mycket uppmärksamhet. Senast det skedde var i går då en av mina bilder från Kina hamnade i Flickrs Explore-album.

Jag håller på att gå igenom bilder från min reportageresa till QingHai-provinsen i Kina i december 2004. Bilderna är ganska unika, då det är få fotografer och reportrar som släppts in i området. Idag är jag inte alls säker på att jag skulle få tillstånd att åka till de avlägsna tibetanska byarna och samhällena. Då de kinesiska myndigheterna har blivit mycket mer restriktiva med tillstånd att resa inom landet sedan 2004.

Många av bilderna har redan publicerats, men jag har även visat dem i form av en utställning på IKEA i Jönköping. Det var förövrigt den första fotouställningen på ett IKEA-varuhus i Sverige. Men trots det finns det fortfarande en del bilder från QingHai jag ännu inte visat publikt.

Bilden som pyntar det här inlägget är en av dem. Jag var inte riktigt nöjd med den när det begav sig. Jag framkallade den och lade upp den i mitt Flickr-album ”從中間的古村 – From the middle of the Middle Kingdom” på Flickr.

Tanken är att bilderna ska hamna i en bok i framtiden, de är som sagt unika och jag vill lyfta fram den tibetanska minoritetens situation i Kina. Trots att Kina har gjort en enorm ekonomisk resa sedan 2004 är minoriteternas situation fortfarande tuff och många lever i djup fattigdom och utanförskap.

Text och foto: Mikael Good

Mötet med Europas romer ledde mig till mitt eget ursprung

Under flera års tid har jag jobbat på ett dokumentärprojekt i text och bild om romer i Europa. Arbetet med att dokumentera Europas största minoritet har även sporrat mig att söka mitt eget ursprung, och jag blev inte direkt förvånad när jag hittade mina rötter.



Syftet med projektet är att motverka avhumaniseringen av romer i Europa. Jag vill istället lyfta fram romerna och visa dem som de är. Trots förföljelse, trakasserier, diskriminering och nazistiskt folkmord är de ändå ett folk som alltid har nära till leenden och skratt. Sången, musiken och skrattet har alltid varit en viktig ingrediens för dem att kunna överleva i en fientlig värld. Romer har funnits i Europa i över 1000 år och de första romerna kom till Sverige år 1512.



Genom åren har jag lärt känna många romer runt om i Europa och jag räknar dem som mina vänner. Många gånger har de sagt ”du är en av oss” till mig. I och med att jag inte kände till mitt ursprung har jag skojat och sagt till dem att jag kanske är hälften viking och hälften rom! Men det gjorde mig nyfiken på mitt förflutna och när jag fick möjlighet att testa MyHeritage för en billig peng valde jag att sätta igång med släktforskning för att utforska mina rötter.



Genom släktforskning har jag fått svar på många frågor om mitt ursprung. Bland annat har jag fått reda på att jag på min mors sida i rakt nedstigande led tillhör en av de äldsta resandesläkterna i Sverige. Under århundraden har resande utsatts för förföljelse och diskriminering och en del resande har landsförvisats eller dödats, och det var kanske anledningen till att det talades tyst om ursprunget i min släkt. Det var först när jag började med släktforskning som jag hittade mina rötter.



Jag väljer att skriva resandebakgrund då jag på min fars sida är Skandinav med rötterna i Östdanmark och de sydvästra delarna av Västergötland. Men jag misstänker starkt att även min morfar var av resandesläkt. Än så länge har jag inga klara bevis för det, och det är svårt att hitta ledtrådar då hans morföräldrar var barnhems- och fosterbarn med okända föräldrar. Hans förfäder på fädernet har haft typiska resandeyrken, men det finns inget konkret som styrker deras ursprung, och tyvärr saknas en del kyrkböcker från 1700-talet som skulle kunna bringa klarhet i frågan. 



En del resande har romska rötter och är ättlingar till de första romerna som kom till Sverige på 1500-talet, andra har gift in sig i romska släkter, medan andra kom från skiftande bakgrunder. Men kulturen är lik och många ord i resanderomani kommer från romani. Resandefolket erkändes år 2000 som nationell minoritet i Sverige inom gruppen romer. Även om kopplingen till Indien för min del är vag så finns den, och den följer romernas väg från Indien genom Asien och upp genom Europa till Sverige, men kopplingen i mitt släktträd har blivit svagare för varje generation som gått.



Eftersom jag har ett stort engagemang i romska frågor och jobbar med ett projekt om Europas romer har jag satt mig in i den romska kulturen (framförallt älskar jag musiken) och av artighetsskäl har jag lärt mig en del ord på romani som jag använt i mina möten med romer. Steget för mig att återta min förlorade kultur är inte långt. Men det är intressant att mina romska vänner hade rätt när de menade att jag var en av dem, och jag har på sätt och vis dem att tacka att jag hittade mitt ursprung! Och om det skulle visa sig att även min morfar är av resandesläkt är jag hälften viking och hälften resande, vilket vore en perfekt kombination för en missionär och resande reporter! :)



Det går säkert att söka pengar till projektet om Europas romer, men jag har så att det räcker och behöver, möjligtvis skulle ett arbetsstipendium ge mig möjlighet att lägga mer tid på projektet. Bilderna i inlägget har jag tagit i Serbien, Bulgarien och Rumänien.




Text och foto: Mikael Good

Min första fotobok är skickad till tryck

Det finns ingen bra svensk översättning av uttrycket "Kill your darlings" men innebörden är ungefär att man måste var beredd på att offra sina egna favoriter om de inte tillför något till helheten när man jobbar med en fotoutställning eller bok.



Kristallsjuka och värmebölja är ingen bra kombination. Efter ett par timmar ute i 30-grader värme kände jag mig såpass däven att jag behövde ta det lugnt nere i svalkan i källaren en stund. Som tur var hade jag en god bok att ta tag i. Men i detta fallet var det ingen bok som jag läste utan gjorde. Under arbetets gång fick jag ordentlig feeling och började med att sålla bort nästan 800 bilder. Många av bilderna som jag sållade bort var starka självständiga bilder som inte riktigt passade in i boken och som inte hade fört berättelsen framåt. När jag skrivit klart ett längre förord på engelska till boken började jag redigera klart de utvalda bilderna i Photoshop.

Efter att ha laddat upp bilderna i redigeringsprogrammet på datorn, layoutat boken, och strukit ytterligare åtta bilder skickade jag slutligen in boken till Photobox där jag fått ett riktigt bra pris. Nu återstår en spänd väntan till 28 juli som är beräknad leveransdag för boken. Tanken är inte att jag ska printa boken på Photobox men det kan vara bra att ha en färdig bok att visa upp om jag bestämmer mig för att trycka den, och om jag väljer att söka ekonomiskt stöd för den. Layouten på den slutliga boken kommer att bli ungefär som boken som printas på Photobox men då kommer jag att jobba i Indesign för bättre precision. Textblockshanteringen på Photobox lämnar en hel del att önska.



Jag passade även på att göra och beställa en bok i A5-format på MyFujifilm. Den boken har bara 32 sidor mot 64. Tanken är att den ska bli ett billigare alternativ för den som gärna vill köpa en fotobok av mig men som inte vill lägga ut allt för mycket pengar på den. Den billigare boken kommer att printas på MyFujifilm. Layoutprogrammet på MyFujifilm var väldigt primitivt till skillnad från det på Photobox, och det var svårt att få till layouten. Men å andra sidan är det inte utformat för proffs utan för amatörer. Om boken inte trycks lutar det åt att jag kommer att layouta den i Indesign och sälja den via Blurb för enkelhetens skull. Där är det enkelt för köparen att själv göra sin beställning och sedan få hem ett exemplar.



Text och foto Mikael

Ett ljus har tänts för vägarna och stigarnas folk

Ända sedan de utvandrade från Rajastan i norra Indien på 900- eller 1000-talet har romernas historia varit fylld av fattigdom, utanförskap och diskriminering. Men även om deras historia är dyster läsning har situationen sakta börjat ändras till det bättre för vägarna och stigarnas folk.





Men detta utanförskap har börjat att brytas. I dag pågår något som vi kristna kallar för väckelse och som bäst kan beskrivas som ett andligt uppvaknande bland Europas 12–15 miljoner romer. Väckelsen startade i mitten av 1950-talet i Frankrike och har sedan dess  spridit sig över Europa. Drygt 2,5 miljoner romer har berörts av väckelsen och tillhör nu olika karismatiska församlingar, såsom pingströrelsen där 1 miljon av 5 miljoner pingstvänner är romer. Men fortfarande tillhör det stora flertalet traditionella kyrkor. Ett mindre antal av Europas romer är muslimer eller tillhör Mormonkyrkan, Jehovas vittnen eller någon annan religion.

En orsak att många romer har sökt sig till pingströrelsen är att det är en relativt ny rörelse som inte har diskriminerat eller förtryckt romer på det sätt som traditionella kyrkor och även en del frikyrkor gjort genom historien. En del kyrkor har till och med vägrat romer att gå med och har bokstavligen stängt sina portar för dem.

Till Serbien kom de första romerna år 1348. I landet finns över 150000 romer och de räknas som en nationell minoritet. Även om diskriminering förekommer är de serbiska romernas livssituation betydligt bättre än vad den är för romer i andra länder i närområdet.

Andelen analfabeter är låg, och de flesta gifter sig efter att de fyllt 20 år och gått färdigt skolan. Arbetslösheten är låg bland serbiska romer men lönerna är låga och går precis att leva på. Det är inte ovanligt att romer från Serbien åker till Tyskland där de gästarbetar, de mesta pengarna som de tjänar investerar de i sitt hemland, och många köper tomter och bygger hus för pengarna.

Jag har arbetat för romernas rättigheter i många år, och jag är positivt överraskad över utvecklingen i Serbien. Tidigare har jag bland annat berättat om den djupa fattigdom och det stora utanförskap som råder bland romer i Bulgarien och Rumänien. Men under mina resor till Serbien har ett ljus av hopp tänts i mörkret. Det ljuset ger mig hopp om att samma anda kommer att spridas över resten av Balkan och Rumänien och leda till att en minoritet som har förtryckts i sekler ska få sin rättmätiga upprättelse och få komma in i den Europeiska stugvärmen där de hör hemma precis som du och jag.




Bilderna i inlägget tog jag under ett väckelsemöte i södra Serbien. De stora flertalet som är med på bilderna är serbiska romer. Jag kunde kommunicera med dem på en blandning av tyska och ryska. På mötet träffade jag en romsk man som talade perfekt svenska. Han berättade att han hade jobbat i gruvan i Kiruna i många år. Under den tiden byggde han ett hus i Serbien och  sparade på sig en rejäl slant som gjorde att kunde gå i tidig pension.









Text och foto: Mikael Good