"Måla med ljus"
Concert Photography With a Leica M
Some experts and self proclaimed knowers say that you can´t use a digitala Leica M8 at the low light conditions in a concert. I choose not to listen to them.
I set the ASA to 640 the aperture to 2,8 and the shutter speed dial to 1/60 and start capturing the flying moments with the aid of the excellent rangefinder which gives me the extra control that I need. Back in the good old days I used to use a SLR and a Tri-X 400 film set to 800 ASA with a 35mm or a 85mm lens. Today I prefer to shoot concerts with a rangefinder and a 50mm lens.
As you can see the Leica M8 is still a really good camera for concerts. My EOS 5D Mark II is a much better choice for concert photography especially in poor light conditions. But I prefer to work with my slightly obsolete Leica rangefinder cause it´s a joy to use it and I really enjoy the picture quality that it delivers. Some people might call me a hipster, but a hipster for me is someone who buys a camera to show of with. The best cameras to show of with is a professional Canon or Nikon. Ordinary people often knows that brands and if you use a big fat Canikon with a huge lens then you must be a professional photographer. For most people Leica is just some old nearly useless crap from eastern Europe. One guy even asked me if Leica was made in DDR (German Democratic Republic).
I took 20 pictures at the concert and then I sat down and enjoyed the show. The most important thing to do when you shoot concerts is to take time to enjoy the show. The artist in the pictures is Jimmy Needham who gave an excellent acoustic concert at Kungsporten in Husqvarna. Jimmy's music and his deep and very self-revealing lyrics called for reflection. He was accompanied on the stage by his guitar, harmonica and the very talented drummer Will Hunt. If you never heard of Jimmy Needham before then please click on the following link and listen to one of his best tunes: http://www.youtube.com/watch?v=6smGew7dGto
Leica M8 is a amazing camera to shoot with. But it does have it's limitations. Used in the right conditions, the good old Leica M8 performs like a champion.Hovever there are no perfect digital camera for every situation. Eventually I really hope that I will find a perfect camera. Until then I will stick with my Leica M8 and it´s backup the hipster fanboy Canon Eos 5D Mark II :)
Text and Photo: © Mikael Good, All Rights Reserved.
Hur kan en föråldrad Leica fortfarande vara så bra?
Nu har jag kört med min fattigmansleica i över ett år. Och jag blir mer och mer förtjust i hanteringen. Visst kameran har sina begränsningar men å andra sidan brukar ofta begränsningar vara av godo när det har en förmåga att skärpa till min kreativitet.
Jag tycker om M8:an för att den är enkel, direkt och inte har en massa störande funktioner. Trots att det är en digitalkamera känns den analog. Jag får ställa tid, bländare och skärpa själv. Ljuset syftar jag allt som oftast, trots att det finns en inbyggd centrumvägd ljusmätare som är hyfsat korrekt i bra ljus. Kameran har en snygg tidlös design som inte väcker onödig uppmärksamhet förutom hos en del gamla Leicagubbar och ungdomar som tycker att det är coolt att jag fortfarande fotar med film :)
Jag tycker om kamerans design, för mig är det viktigt att jag trivs med en kamera för att den riktiga fotoglädjen ska infinna sig. Det är helt enkelt kul att fota med en M-Leica och det smittar definitivt av sig i mina bilder. Oavsett vad folk tycker om M-Leicor brukar de flesta tycka om den tidlösa designen. I mina kameraväskor har jag två kameror som är bättre både på pappret och i praktiken än min M8:a men det är oftast Leican som jag plockar med på grund av fotoglädjen.
Leica M8 är ett riktigt lågbudgetfynd för dem som vill fota med en digital mätsökarkamera. Min M8:a är uppdaterad till M8.2 standard. Om du känner för att slå till på en M8:a se då till att det är en uppdaterad M8:a eller en M8.2. Den första M8:an kan ha en del lustigheter för sig som kan uppfattas som störande. Batteriet kan bland annat ta slut om du tar allt för många bilder i följd och även om jag inte har erfarenhet av det har jag hört att mystiska spökljus kan dyka upp på en del bilder. Men å andra sidan ska en kamera inte vara för bra! Det måste alltid finnas utrymme för kreativitet och uppfinningsförmåga inom konsten. :)
Förutom handhavandet är jag riktigt förtjust i sensorn, bilderna blir riktigt krispiga och fina. Färgerna blir lite Scooby Doo ibland, men oftast stämmer de bra med verkligheten, färgerna påminner faktiskt en hel del om diafilm, vilket jag föredrar. Men det är när man slår om bilderna till svartvitt som den riktiga magin uppstår, M8:an är helt klart min favorit för svartvitfoto.
Så länge som man inte går över 640 ASA är bruset relativt lågt. 640 ASA är i ärlighetens namn inte så mycket att hänga i julgranen men med rätt andning och 1/15 del sekund har jag ändå kunnat använda kameran i rätt så dunkla miljöer och ändå fått med mig bra bilder. Även om det säkert går att använda M8:an som sportkamera är det inget som jag rekommenderar. Då är det bättre att exempelvis använda en analog M2:a med Tmax 3200 ASA film.
Här finns några bilder som jag har tagit med kameran, för ovanlighetens skull är de i färg: Leica Oskar Barnack Award 2013
Text och Foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.
Transportarbetarstrejken är avblåst
I samband med att Transportarbetarförbundet utlyste sin strejk cyklade jag förbi DHL i Jönköping. En bil från SVT lämnade platsen i samband med att jag kom (det berodde inte på mig) och ett team med reporter och fotograf från Aftonbladet var på plats och intervjuade strejkvakterna i snålblåsten. Reportern ställde frågor och fotografen försökte vara en fluga på väggen, vilket lyckades mindre bra med tanke på den gigantiska kameran och objektivet som han hade.
Jag hade givetvis med mig min digitala fattigmansleica och ett Summicron som jag halade fram ur väskan och använde till att ta några bilder på en av strejkvakterna med. Jag passade även på att byta några ord om strejken med honom och önska lycka till med förhandlingarna. För min del fungerar det bäst att umgås fram mina bilder. Försöker jag vara en fluga på väggen så blir det oftast bara Scooby Doo av alltihopa. Men det som fungerar bra för mig behöver nödvändigtvis inte fungera bra för alla. Det viktigaste är att man hittar sin egen stil som man trivs med.
Strejken blev dock kort till många näringsidkares stora glädje och redan 13.05 efter en dryg timmas strejk var parterna överens och strejken kunde avblåsas. Om jag haft wifi i Leican hade jag kunnat mailat över bilderna direkt. Men å andra sidan tycker jag inte att man alltid ska ha så bråttom. Det är rätt så skönt att inte stressa fram sitt material. Å andra sidan är bild- och textleverans efter 4 timmar helt ok för oss som har varit med på den gamla goda filmtiden och är vana vid längre leveranstid.
Text och foto: © Mikael Good. All Rigths Reserved.
Nu är det dags för mig att bli nummer 1
Nu är jag mer än ordentligt trött på att vara arbetslös. De senaste åren har jag varit nummer två på allt för många arbeten och nyligen blev jag i sista stund snuvad på ett arbete som det stod mitt namn på med feta bokstäver.
Men jag tänker inte bli bitter över det förlorade arbetet, jag gratulerar självklart den som fick arbetet och önskar den personen lycka till med sina nya arbetsuppgifter och jag är övertygad om att personen ifråga med all rätta är själaglad över sitt nya arbete. Att bli bitter är det sista som jag vill och jag försöker att se var dag som en möjlighet trots att det är mycket motvind och ösregn ibland.
Är du eller någon som du känner på jakt efter en mycket kompetent och mångsidig medarbetare som kan anställas via nystartsjobb eller med särskilt anställningsstöd så får ni gärna kontakta mig. Nästa gång är det min tur att bli nummer 1!
Kolla gärna in min Linkedinprofil om du är intresserad av att se vad jag går för och vilka områden som jag behärskar: http://se.linkedin.com/pub/mikael-good/51/a75/689
Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.
Piratobjektiv från Leica och Carl Zeiss
Ibland dyker diskussionen om original- kontra piratobjektiv upp. Det kan stundtals bli en ganska så hätsk debatt där båda sidor oftast har sina små poänger.
Fördelen med originaloptik är att den oftast har samma kontrast och färgteckning. Fördelen med piratobjektiven är i stort sett alltid priset och i många fall är skärpan både likvärdig eller bättre men å andra sidan brukar det vara lite Scoby doo över färgteckning och kontrast, vilket medför en hel del pyssel med olika färginställningar och profiler i ACR:en innan jag hittar rätt och det är inte någon sysselsättning som jag tycker om att lägga min tid på.
Till min Canon har jag tre piratobjektiv från 28 till 90mm som tillverkats av Carl Zeiss och Leica. Med de objektiven får jag de färgerna och den kontrasten som jag är van vid och tycker om. Att skärpan förmodligen är något bättre än originalobjektiven är positivt men det spelar en underordnad roll i sammanhanget. Det är främst 3D-effekten och färgerna som jag vill åt och den får jag inte med Canons originaloptik.
Något märkesfreak är jag inte och de som känner mig vet att jag inte bryr mig om vad det är för märke på objektiven så länge som det ger mig de färgerna och den konstrasten som jag är van vid. Till mina M-kameror har jag några Voigtländergluggar, en Konicaglugg , en Leica- och en Zeissglugg. Objektiven fungerar bra för mina ändamål och trots att jag vet att det förmodligen finns optik som är snäppet bättre så är jag ändå nöjd med det som jag har.
Samtidigt har jag full förståelse för att det finns andra som tycker annorlunda än mig och gärna kör med originaloptik till sina kameror. Så länge som man använder det man trivs med så är det bara bra, gör man det så brukar inte heller kamerorna eller optiken ställa sig i vägen för motiven.
Bilden som pyntar dagens inlägg är tagen med en digital M-kamera och ett Summicronobjektiv. Det bästa med den kombon är att jag inte behöver lägga så mycket tid med ACR:en. Det är i stort sett bra att framkalla DNG-filen, trycka på auto i Photoshop och sedan är bilden klar.
Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.