De digitala verktygen blir bara bättre och bättre

Igår publicerade jag ett inlägg med rubriken Grace finds beauty in every face. Inlägget handlade om och illustrerades med en bild på en mormor och hennes barnbarn. Bilden tog jag för snart sex år sedan när jag var på besök hemma hos familjen. Den sparades i RAW-format i kameran och jag framkallade sedan bilden med hjälp av Capture One som var ett ganska så avancerat program för sin tid, bilden bearbetades sedan i Photoshop 5.

Idag testade jag att framkalla bilden med Adobe Camera RAW CS5 (ACR) och valde sedan att göra en varsam svartvit konvertering i Photoshop CS5. Den stora skillnaden är att ACR CS5 är betydligt bättre på att vaska fram detaljer ur bilden än vad Capture One anno 2006 var. Om du tittar på bilderna nedan kan du själv avgöra om du tycker att det blev bättre eller sämre.

Personligen tycker jag att den "nya" bilden har en betydligt mer attraktiv gråskala och jag har bestämt mig för att gå igenom och restaurera mina tidigare gjorda bilder med hjälp av ACR CS5. Främst för att jag nu enkelt kan få fram den gråskala i bilderna som jag tidigare fick kämpa länge för att få fram.


Bilden framkallad med Capture One, 2007.

Bilden framkallad med ACR CS5, 2012.

Nu kanske det låter som om jag är nöjd. Men jag är faktiskt långt ifrån nöjd med dagens teknik och jag längtar till den dagen då ACR och Photoshop är lika mångsidiga och ger ett lika bra resultat som det gamla hederliga mörkrummet.

Jag tog tre bilder på mormodern och barnbarnet. På bild nummer två hängde blixten inte med. I det dunkla rummet fick jag då en exponeringstid på 1/2 sekund och bländare 2,8 på 200 ASA. Hade jag tagit bilden idag hade jag förmodligen inte använt blixt utan vridit upp den kamera som jag använder idag till 3200 ASA och tagit bilden på bländare 1,7 vilket hade gett ett motsvarande skärpedjup. År 2006 hade jag tyvärr inget annat alternativ än att använda blixt. Å andra sidan hade jag inte haft någon blixt så hade jag inte heller haft någon bild att visa upp...

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.

Annus horribilis - Ett mörkt år

Det här året har varit ett riktigt mörkt år för mig på jobbfronten. Året började i moll då jag fick reda på att det jobbet som jag hade fått ett muntligt löfte om att få, hade gått till en annan… I samma veva missade jag även ett annat arbete som hade passat mig perfekt med en hårsmån…



Jag har varit på mängder av intervjuer men hittills har jag inte fått något napp trots att jag har varit nummer två på en hel del olika arbeten. Det är i och för sig uppmuntrande att komma tvåa bland hundratals kandidater men så länge som det inte leder till ett arbete är det bara deprimerande.



Det är positivt att mIna reportage och bilder har rönt stor uppmärksamhet både inom som utom landet. De riktade reportagen som jag har gjort för hjälporganisationer har dragit in mer pengar än förväntat. Men tyvärr har inte ett positivt resultat medfört att jag har fått åka på fler reportageresor. Av fyra förväntade reportageresor under våren fick jag bara åka på en...



Men oroa er inte för mig, jag har inte tappat hoppet trots att det här året har varit ett riktigt Annus Horribilis för mig på jobbfronten. Jag söker mängder av arbeten och bär trots allt på en förhoppning om att det snart ska vända :)



Min tro är starkare än någonsin och jag bär trots allt på ett hopp om en ljusare framtid på arbetsmarknaden. Trots att jag har blivit utsatt för både lögner och förtal under det gångna året har jag valt att fortsätta att lita på mina medmänniskor och jag har förlåtit dem som på något sätt har svikit mig eller min familj. Det viktigaste är att jag själv står för det jag säger och försöker att leva på ett sådant sätt att jag får vara till både glädje och välsignelse för andra människor.



Nu tycker jag verkligen att det är på tiden att jag får uppleva ett riktigt annus mirabilis (glädjens år). Det är som sagt deprimerande att behöva vara arbetslös när man vill arbeta och göra rätt för sig. De gåvorna som jag har fått ska inte behöva ligga nedpackade i en sliten låda mellan gulnade tidningsblad, de ska användas och vara till välsignelse för andra människor. Jag hoppas och tror att 2012 är det året som den stora vändningen kommer för mig på arbetsmarknaden :)



Med detta inlägget vill jag också passa på att önska alla mina läsare ett riktigt gott nytt år och en trevlig fortsättning på det nya året :)

Dagens låt: Just Keep Goin´On- Rev Dan Smith

Text och foto: Mikael Good. All rights reserved.

Ett kallt land med många varma människor

Som ni säkert redan vet har jag varit i Lettland ett flertal gånger och under den tiden har jag lärt känna Lettland och det lettiska folket ganska så väl. Jag har anlitats till att göra socialreportage som sedan har publicerats i nyhetsbrev, månadsbrev, magasin och tidningar.

En del av de reportagen som jag har gjort har jag även lagt upp i min blogg och i slutet av inlägget kommer en länklista till de reportagen. Det finns säkert de som ställer sig frågan varför jag har valt att lägga upp materialet i min blogg. Den största anledningen är att det har kommit in väldigt mycket pengar till behövande i Lettland den här vägen. Mitt primära mål är att se till så att människorna som jag mött och umgåtts med och människor i deras närhet inte ska behöva lida någon brist på vare sig mat eller kläder. De har bjudit in mig i sina hem och valt att visa upp sig i sin utsatthet och då är det inte mer än rätt att de får sin del av kakan.

Utan att vilja slå mig själv för bröstet vill jag ändå säga att mina Lettlandsreportage har fått vara med och dra in mångmiljonbelopp till behövande. Även om jag själv inte har tjänat så mycket pengar som jag borde på mitt arbete har jag fått vara med och dra in betydande belopp till människor som jag bryr mig om och vill hjälpa till en bättre tillvaro och det är faktiskt lön nog för mig!

Den som så vill kan klicka sig vidare och läsa artiklarna och reportagen:

• Skulle du vilja byta hus med dem?
  
• Regina är arbetslös och utförsäkrad
• Den ekonomiska krisens stora förlorare
  
• Jag bor som en drottning i mitt palats
• Lettland går en svår vinter till mötes
• Sprid lite ljus i mörkret!
• Den lyckliga familjen är nu ett minne blott
• En varm hälsning från ett kallt och vintrigt Lettland
• Sanna hjältar
• Ängeln i Riga
  
• LIFE FORCE Magazine number 3/2011
• Le Viseur Magazine nummer 1/2012 (sid 1, 4-11)
• Le Viseur Magazine nummer 2/2012 (sid 38-43)
• En trygg famn för Lisa
• Drömmen som gick i tusen bitar
• Greetings from Latvia - Sveicieni no Latvijas!

Ett kallt land med varma människor

Nu är min mycket uppskattade serie med reportage från Hoppets Stjärnas julpaketsutdelning i Lettland slut för denna gången. Tanken är att ni genom texterna och bilderna ska få känna på hur det är att vara med och dela ut ett julpaket till en behövande lettisk familj.

En del läsare har ställt sig frågan varför jag har valt att presentera reportagen i min blogg. Det är en berättigad fråga och förklaringen är helt enkelt den att jag har använt min blogg för att berättelserna om människorna som jag mött ska nå ut till ännu fler läsare. Genom att lägga upp berättelserna i min blogg kommer även bilderna till sin rätt. Jag har lagt upp en del av reportagen från Lettland på Hoppets Stjärnas hemsida men då har jag bara kunnat ha med en eller två bilder. För mig är samverkan mellan text och bild viktig och därför har jag valt att även publicera materialet i min blogg så att ni ska få ta del av så många bilder från julpaketsutdelningen som möjligt. 

Här följer en lista på de nio olika reportagen från Lettland som har publicerats i min blogg under december, klicka på rubriken så kommer du till inlägget:

Jag bor som en drottning i mitt palats
Hur många latt är egentligen 19900 kronor?
Det sista vita tegelhuset på höger sida en dryg km innan gränsen
En julhälsning från ett litet gult hus utanför Vecumnieki
Nu kan vi ha en riktig julfest!
På en stor röd boll sitter Daniels
Nu är julpaketet på plats under granen
En julhälsning från en familj i Baldone, Lettland
En varm hälsning från ett kallt Lettland


© Mikael Good, 2010

Ett stort varmt tack till alla er som har packat ett julpaket eller som har gett en penninggåva till Hoppets Stjärna. Tack vare ert stöd och engagemang har de lettiska familjerna och pensionärerna som fått ett välfyllt julpaket kunnat fira jul tillsammans med mat på bordet och presenter till barnen.

Om du är intresserad av att publicera något av reportagen i en tryckt tidning eller på nätet är du välkommen att kontakta mig på: [email protected]



© Mikael Good, 2010. All rights reserved.