Det sista vita tegelhuset på höger sida en dryg km innan gränsen

Borderzone står det på den stora blåa skylten framför oss och om vi åker ett par meter till kommer vi att hamna i Litauen. Nu skulle det inte göra så mycket om vi åkte in i Litauen av misstag, Litauen är också med i EU. Men vi ska inte till Litauen den här gången, vi ska överlämna ett välfyllt julpaket från Sverige till en lettisk familj som bor i det sista vita tegelhuset på höger sida en dryg kilometer innan gränsen.


Anda © Mikael Good, 2010

Vi åker tillbaka samma väg som vi kom och efter en dryg kilometer ser vi det vita tegelhuset, men nu ligger det på vänster sida istället för till höger. Vi svänger in på gårdsplanen framför huset och Ivars stannar bilen. Mamma Anda möter oss ute på gården och Liana och Anda bär gemensamt in julpaketet i huset. Inne i huset möter vi pappa Edgars, moster Antra och Armands tre år. Armands är lite ovan vid besök och han springer och gömmer sig under en fåtölj innan Edgars har fått honom att förstå att jag inte alls är farlig och att kameran som jag har runt halsen inte är något farligt laservapen.


Liana och Anda © Mikael Good, 2010

När Edgars väl kommer fram ur sitt gömställe har han bara det välfyllda julpaketet för ögonen och han rotar snabbt igenom det på jakt efter något smaskigt. Till sist hittar han vad han söker och och skalar snabbt av cellofanet från en chokladtomte, som han sedan börjar att mumsa på.


Armands © Mikael Good, 2010


Armands © Mikael Good, 2010

Anda jobbar som elevassistent på specialskolan i Baldone, men det är långt dit och de två bussarna som går till Baldone går bara två gånger per dag och vid tider som inte passar med hennes arbete. Därför tar hon bilen till jobbet, trots att det egentligen är för dyrt för henne, hon tjänar bara 1850 kronor i månaden, hon plockar upp några arbetskamrater utefter vägen och tillsammans delar de på bensinkostnaden.
- Jag vågar inte ens tänka på vad jag skulle göra om bilen gick sönder. Några pengar till reparation har vi inte, säger Anda lätt uppgivet.


Bussen till Baldone © Mikael Good, 2010

När jag säger till Anda att vi faktist mötte bussen till Baldone utefter vägen säger hon lite skämtsamt:
- Du borde köpa en lott, det är lättare att vinna på lotteri än att möta bussen till Baldone :)


Moster Antra och Armands © Mikael Good, 2010

Edgars är arbetslös och han söker de få jobb som dyker upp, hitills har han bara fått tag på kortare ströjobb över sommaren. Någon a-kassa har han inte och i och med att Anda har ett jobb är de inte berättigade till något socialbidrag, det gör att de har svårt att klara sig på det lilla som de får in och några oförutsedda utgifter har de inte råd med.
- Vi är glada att vi har pengar till mat och husrum, men vad skulle hända om Anda blev av med sitt jobb? Säger Edgars med oro i rösten.


Anda, Armands, Edgards och moster Antra © Mikael Good, 2010

Familjen blir mycket glada för julpaketet och medan Armands mumsar på chokladtomten packar Anda och Antra ur paketet och ställer upp maten för sig och hygienartiklarna för sig, de småpratar hela tiden på lettiska men jag förstår av deras tonläge att de är mycket glada för vad paketet innehåller.

- Julpaketet betyder mycket för oss och vi vill rikta ett stort varmt tack till familjen Duhs i Molkom som har packat det fina paketet till oss, säger Edgars!

Tillsammans mer er samlade Hoppets Stjärna in över 5000 julpaket i år och de har distribuerats till behövande barnhemsbarn, familjer och pensionärer i Estland, Lettland och Rumänien. Jag vill passa på att  framföra ett stort och varmt TACK till alla privatpersoner och företag som på något sätt varit med och hjälpt till och skänkt julglädje till våra brödrafolk i öster!

 Text & foto: Mikael Good, 2010

2010-12-20 10:57   Margareta Cortés

Blir glad av in berättelse och de fina bilderna.
Inte för att de är fattiga förståss utan för deras glädje som du förmedlar så fint.

Besvara

Svar från Chasid 2010-12-20 11:51

Tack för dina uppmuntrande ord Margareta!

Fattig är en definitionsfråga, om vi mäter familjen i reportaget mot det svenska måttet av fattigdom så är de extremt fattiga. Men de är nöjda då de trots allt har pengar till ensidig mat och kan betala sin hyra varje månad. Men skulle något oförutsett inträffa har de inget att luta sig tillbaka på...
//Chasid

Svara

2010-12-20 18:01   EGW

Så mycket livsmod de har, dessa prövade familjer, när de håller värmen och värdigheten uppe i misären!

Levande och fina bilder har du skapat också, med den där hemliga apparaten som du tydligen skrämmer små barn med :-)

Besvara

Svar från Chasid 2010-12-21 09:41

Letterna är ett tufft folk som har varit med om mycket! Deras historia är kantad av elände och övergrepp från grannländerna. Skulle vi svenskar utsättas för liknande prövningar skulle säkerligen de flesta ge upp... Som tur är det bara ett fåtal barn som blir rädda för min fotoapparat, jag hade en bild på en katt i fotoapparaten som jag visade för Armands och sedan blev vi kompisar :)
//Chasid

Svara

2010-12-21 18:07   EGW

Svenskarna kanske har blivit förvekligade av fred och modern bekvämlighet. Men historiskt sett så har också vi varit ett hårt prövat folk, som plågats av vår egen överhet och fått lida av svält och misär, inte minst på grund av alla galna krig. För 100 år sedan var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Regelbundet var det hungersnöd, och många svalt ihjäl. Så det genetiska materialet finns där nog ändå. Men jag har ofta tänkt att de tuffaste och mest företagsamma gav sig iväg. Så kanske de som stannade inte hade riktigt samma tåga.

Men jag säger som kapten Zoom (spelad av Anders Linder i barnprogrammet Galaxer i mina braxer): Om jag levt på 1800-talet skulle jag hellre ha varit brukspatron än statare :-)

Besvara

Svar från Chasid 2010-12-22 09:17

Det är inget snack om saken, vi svenskar har varit med om en hel del tuffa tag genom historien. Men det är ändå rätt så många år sedan vi senast var ockuperade av främmande makt och antalet svenskar som dog under det första och andra världskriget var förhållandevis. Din tes om att de tuffaste och starkaste gav sig av från Sverige stämmer säkerligen om man ser till landskap som Småland, Dalsland och Värmland där stora delar av befolkningen emigrerade.

Hade jag levt på 1800-talet hade jag hellre varit med och startat upp Frälsningsarméns viktiga arbete i Sverige!
//Chasid

Svara