De digitala verktygen blir bara bättre och bättre

Igår publicerade jag ett inlägg med rubriken Grace finds beauty in every face. Inlägget handlade om och illustrerades med en bild på en mormor och hennes barnbarn. Bilden tog jag för snart sex år sedan när jag var på besök hemma hos familjen. Den sparades i RAW-format i kameran och jag framkallade sedan bilden med hjälp av Capture One som var ett ganska så avancerat program för sin tid, bilden bearbetades sedan i Photoshop 5.

Idag testade jag att framkalla bilden med Adobe Camera RAW CS5 (ACR) och valde sedan att göra en varsam svartvit konvertering i Photoshop CS5. Den stora skillnaden är att ACR CS5 är betydligt bättre på att vaska fram detaljer ur bilden än vad Capture One anno 2006 var. Om du tittar på bilderna nedan kan du själv avgöra om du tycker att det blev bättre eller sämre.

Personligen tycker jag att den "nya" bilden har en betydligt mer attraktiv gråskala och jag har bestämt mig för att gå igenom och restaurera mina tidigare gjorda bilder med hjälp av ACR CS5. Främst för att jag nu enkelt kan få fram den gråskala i bilderna som jag tidigare fick kämpa länge för att få fram.


Bilden framkallad med Capture One, 2007.

Bilden framkallad med ACR CS5, 2012.

Nu kanske det låter som om jag är nöjd. Men jag är faktiskt långt ifrån nöjd med dagens teknik och jag längtar till den dagen då ACR och Photoshop är lika mångsidiga och ger ett lika bra resultat som det gamla hederliga mörkrummet.

Jag tog tre bilder på mormodern och barnbarnet. På bild nummer två hängde blixten inte med. I det dunkla rummet fick jag då en exponeringstid på 1/2 sekund och bländare 2,8 på 200 ASA. Hade jag tagit bilden idag hade jag förmodligen inte använt blixt utan vridit upp den kamera som jag använder idag till 3200 ASA och tagit bilden på bländare 1,7 vilket hade gett ett motsvarande skärpedjup. År 2006 hade jag tyvärr inget annat alternativ än att använda blixt. Å andra sidan hade jag inte haft någon blixt så hade jag inte heller haft någon bild att visa upp...

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.

2012-01-15 14:42   hlse

Programmen blir bättre och bättre. Därav en anledning att arkivera RAW och inte JPG.

Besvara

Svar från Chasid 2012-01-15 15:32

Tack för din kommentar Harald :)
Jag har valt att spara i stort sett alla bilder i RAW och med hjälp av ACR CS5 har jag faktiskt kunnat rädda en del bilder som tidigare var omöjliga att få fason på.
//Mikael Good

Svara

2012-01-15 16:20   alf109

Jag gillar i och för sig gråskalan bättre i den första bilden. Men det beror nog mer på att inställningarna inte är riktigt lika i de bägge bilderna. Svårt att avgöra i webbformat vad som är bäst annars tycker jag.
-affe

Besvara

Svar från Chasid 2012-01-15 16:51

Tack för din kommentar Affe :)
Det är väldigt svårt att avgöra vilken bild som är bäst på webben, det bästa sättet är att skriva ut bilderna och se dem på papper framför sig. Men min kalibrerade skärm och min profil från Crimson säger mig att den nya bilden kommer att se bäst ut på papper.
//Mikael Good

Svara

2012-01-15 16:32   Nils Bergqvist

Jag tycker nog tvärtom mot dig när det gäller den digitala teknikens mångsidighet. Mörkrummet är inte på långa vägar lika mångsidigt och flexibelt som Photoshop. Du har oändligt mycket större möjligheter att påverka kontrast och tonalitét i datorn, än vad mörkrummet kan erbjuda. Slarvmarginalen är t.ex större vad gäller filmexponering och filmframkallning när man redigerar i datorn istället för mörkrummet. Jag skulle vara mycket glad om jag inte behövde vara lika noggrann med exponering och framkallning när jag ska göra bilden i mörkrummet, som när jag istället redigerar den i datorn. Man kan lätt få tekniskt fina bilder av felexponerade rutor där. I mörkrummet är det mycket svårare om jag t.ex har ett underexponerat negativ. Däremot gillar jag (precis som du) slutresultatet i mörkrummet bättre, när utgångsmaterialet är rätt exponerat/framkallat. Men det är en helt annan diskussion.

http://gelatin-silver.blogspot.com

Besvara

Svar från Chasid 2012-01-15 17:00

Tack för din kommentar Nils :)
I källartrappan hänger fyra stycken bilder från Riga i Lettland som jag tog fram i mörkrummet inför en utställning på Fotomässan 1996. Jag gjorde dem när jag hade mycket bra mörkrumsform. Trots formen tog det två dagar innan jag var helt nöjd med de fyra bilderna. Det är först när jag kan överträffa de bilderna med hjälp av Photoshop eller något annat digitalt bildbehandlingsprogram som jag kommer att vara nöjd med den digitala tekniken, trots att den senare är mycket smidigare. Men framförallt saknar jag den lystern som finns i mörkrumskopiorna, den går inte att ersätta med digitala printar.
//Mikael Good

Svara

mackepacke_2 2012-01-15 17:16

Har du provat att skriva ut dina svartvita bilder med Epson bläckstråleskrivare(3880,4900) på barytpapper med imageprint?

Svara

Svar från Chasid 2012-01-15 20:51

Tack för din kommentar Markus :)
Tack för tipset men bläckstråleskrivare går tyvärr inte ihop med mitt temperament...
//Mikael Good

Svara

2012-01-15 22:27   fotomojje

Bakgrunden blir mer framträdande i bild 2, den första blir mildare på något sätt.
Jag läser inte dina inlägg så mkt då du skriver på engelska, är för kass på det helt enkelt.
Det var kul att Fotosidan lyfte fram dina fina rep nu under julen,
Arbeta som du gjort innan så lyckas du nog snart
mvh
Morgan Larm

Besvara

Svar från Chasid 2012-01-16 18:29

Tack för din kommentar Morgan :)
Jag har bara gjort ett par engelska inlägg trots att det finns önskemål om fler. Jag är ganska så bra på engelska men det tar ändå såpass lång tid att översätta inläggen att jag inte känner att mödan är värd besväret. Att lyckas är inte mitt mål, mitt mål är att på olika sätt sprida lycka till människorna som jag möter. Jag fick en fråga i höstas om hur mycket jag tjänar i månaden, mitt svar var: - Jag tjänar inte pengar, jag tjänar människor!
//Mikael Good

Svara