Behöver jag den senaste kameran?

Titt som tätt dyker frågan i rubriken upp på olika fotosidor runt om i världen. Det finns egentligen inte något bra svar på frågan utan allt handlar om vilka behov som man har. Själv vill jag ha renodlade kameror med få inställningsmöjligheter, medan en annan vill ha extra allt.

Personligen behöver jag inte den senaste kameran. Även om jag skulle har råd att köpa nytt har jag i princip alltid köpt begagnade kameror och objektiv. Precis som med bilar är värdminskningen på nya kameror brutal, och kan man klara sig utan de senaste inovationerna och finesserna går det att fynda bra grejer begagnat, och samtidigt göra miljön en tjänst genom att återvinna. Kamerorna som jag använder idag har jag bara betalat 30-40 procent av nypris för, och de är fortfarande bra redskap för professionellt fotograferande.

För tillfället använder jag en Leica M10 och en Sony A9 när jag jobbar. Men i ärlighetens namn skulle jag vilja ha en mer renodlad kamera än Sonyn, även om den är snabb och exakt har den för många knappar och inställningsmöjligheter och ställer lätt om sig, vilket är irriterande, och kameror som jag blir irriterad på brukar jag sälja! Leican är föredömlig med få inställningsmöjligheter och tydliga och rejäla rattar. En Sony A9 som var uppbyggd på liknande sätt vore mumma, men tyvärr finns det inte någon sådan kamera, och jag får leva vidare med en kompromiss och en dröm om en kamera med EVF som inte flödar över av onödiga finesser och inställningsmöjligheter.

Hade det analoga fortfarande varit rådande hade det varit enklare att välja! Då skulle jag jobbat med en Konica Hexar RF och en Canon EOS 3, med 21, 35, 85 och 135mm. Vidvinklarna på Konican och teleobjektiven på Canon. Men det allra viktigaste är inte vilken kamera som man har, det viktigaste är att man lär sig se motiven och kan hantera sin kamera och sina objektiv för att fånga dem på film eller på ett minneskort. En skicklig fotograf kan skapa riktigt bra bilder även med en förhållandevis enkel utrustning, och som sagt var har man inte behov av det senaste, finns det många riktigt bra kameror att välja bland på begagnatmarknaden.

Text och foto: Mikael Good

2022-06-15 12:50   Terje Hellesø

”Bästa kameran är den man har med sig”, var det någon som sa. Undrar när fotografer generellt ska börja ändra fokus från prylarna till bilderna.

Det är sagolikt sällan som fotograferna har långa diskussioner om bilderna, om det inte handlar om prylarna som använts. Tror många fotografer i grunden har ett större tekniskt intresse än ett genuint bildintresse.

Om amatörfotograferna hade fått veta hur lite prylar de bästa fotograferna har hade de börjat skämmas. Eller så är det just prylarna i sig som är det mest intressanta, inte minst här på Fotosidan.

Och är det inte prylarna så vill man ha tekniska data till bilderna.

Tyvärr!

Besvara

Benganbus 2022-06-15 16:23

Här ligger mycket sanning! Jag vet, för jag e också en prylnisse! Vad gäller fotoamatörer som e mest uppbundna av marknadens reklam för mera skärpa och mera snabbhet, så kanske det inte finns så mycket annat att prata om! För det e ju det man e intresserad av!

Och att tala bilder på nätet, det tror jag inte heller på! Bilder skall man prata om på tu man hand i IRL med personer man ser och litar på! Och då kan en fotogrupp, fotoklubb eller bildskola vara bra!
De bildspecialister som uttalar sig på nätet, har ofta bara en stor fotoväska!
Som sagt, bra sanning det här Terje!
/B

Svara

Svar från Chasid 2022-06-15 17:49

Tack för din kommentar Terje!
Uttrycket ”Bästa kameran är den man har med sig” myntades långt innan mobilerna kom, jag har försökt men jag kan inte ta några vettiga bilder med en mobil. För min egen del är det bilderna som är det viktigaste, teknik är alltid sekundärt, men den måste funka och kameran får aldrig ställa sig i vägen för bilden

Jag jobbar på en dagstidning och går dagligen igenom hundratals bilder i TT:s arkiv till olika artiklar. Mycket är stöpt i samma form men ibland ramlar jag över bilder som jag stannar till en stund inför. Oftast är det bilder som har några år på nacken. Men allt var inte bättre förr, det finns många unga spännande dokumentärfotografer som har börjat berätta med kameran och deras berättelser ska det bli spännande att följa.
/Mikael

Svara

Svar från Chasid 2022-06-15 17:55

Tack för din kommentar Bengt!
Jag håller delvis med dig, men jag var med i några riktigt givande bildgrupper på Facebook för drygt tio år sedan, som betydde mycket för mitt eget bildspråk och som hjälpte mig att vässa det. I en av grupperna kom de flesta från östra Europa, men på grund av det första kriget i Ukraina 2014 löstes den gruppen upp. Jag har fortfarande kontakt med några Ukrainare från gruppen som har sadlat om till krigsfotografer och rapporterar från fronten.
/Mikael

Svara

2022-06-15 17:53   elgenper

Lätt att instämma i allt som sagts här. Även jag har förvisso burit tungt förr; nu är det aldrig mer än en 12 år gammal M9 med en enda glugg (nästan alltid 50; vid behov 35 eller 75 i stället). Eller en Monochrom 1, som är 9 år. Nån gång en Ricoh GR i stället, när jag inte orkar bära ens en Leica. Längtar inte efter nåt nyare, bara efter bättre eget bildseende.

Håller med Bengan om att det inte fungerar något vidare att prata djupare om bilder på nätet (jag är notoriskt dålig på att kommentera folks bilder). Såg nyss Tuija Lindströms bilder på Kulturhuset; de var fantastiska att se, men hittar inte nåt att säga som skulle kunna förstärka någons upplevelse. Det är ju onekligen så att man uttrycker sig i bilder för att säga vad man inte kan säga i ord. Åtminstone om det skall bli bra.

Besvara

Svar från Chasid 2022-06-15 19:53

Tack för din kommentar Per!
M9:an är en bra kamera, färgerna är helt fantastiska det är mycket Kodachrome 64 över dem! Tyvärr passade den inte mina behov, jag behöver komma upp i 12800 ASA och 9:an är användbar upp till 1250! :) Men om man kan leva med den begränsningen så blir bilderna riktigt bra och kameran är framförallt rolig att jobba med, vilket speglar av sig i bilderna! Apropå Tuija är jag tacksam för att jag hann framföra till henne hur mycket hennes bilder betytt för mig och vilken källa till inspiration som de har varit.
/Mikael

Svara

2022-06-15 18:18   Terje Hellesø

Och placerar man 10 olika fotografer tillsammans på ett fint utflyktsmål så börjar de automatiskt gå runt och titta på varandras prylar. Dyr utrustning drar automatiskt till sig mer uppmärksamhet, så är det. Som ett viktigt ID-kort.

Att vi fotografer har så svårt att diskutera bilder (i stort och smått) är inget annat än ovana. Vad jag förstått efter alla dessa aktiva år som fotograf.

Besvara

Svar från Chasid 2022-06-15 19:46

Nu. var det länge sedan jag var i ett sammanhang med många fotografer. Oftast brukar jag vara den ende fotografen i de miljöerna och sammanhangen som jag rör mig i. Dyker det upp någon annan med systemkamera tycker jag bara att det är roligt att det är någon mer än jag som håller på, utan att fästa någon vikt vid vad de använder eller vem som håller i kameran. Jag önskar att det fanns ett bra forum för bildsamtal, där man kunde snacka bild mellan fyra ögon, tidigare har jag inför utställningar fått kritik på mina bilder av en konstkritiker och det lärde jag mig massor på.
/Mikael

Svara

2022-06-15 20:18   Anders F. Eriksson

Leica Q2 är nog den kamera jag suktar mest efter just nu. Den är ju dock som vidast 28mm, och med beskärning upp till 75mm (eller mer förstås). I och med att den är så högupplöst skulle den klara i stort sett allt jag behöver fotografera, enkel hantering och snabb.

Besvara

Svar från Chasid 2022-06-15 21:40

Tack för din kommentar Anders!
Jag har testkört bilder från en Q2 i Topaz Gigapixel AI och det går lätt att dubblera dem och göra beskärningar ur bilden, och då går ett utsnitt motsvarande 135mm går lätt att plocka ur bilden! Och vidvinkelkonvertern från Ricoh GR III går också att använda och då får man ett 21mm.

Men det är Leica Q2 Monochrome som jag suktar efter! Och jag var ytterst nära att impulsköpa en sådan för ett tag sedan, den lockade särskilt efter att jag sett den danske fotografen Jan Grarups senaste bilder som han tagit med en Q2 Monochrome.

Det är inte kameran som gör fotografen, men jag tror att ett redskap som Q2 Monochrome skulle passa mitt bildspråk och temperament, men å andra sidan har jag redan en M10:a och det skulle vara risk för att det skulle bli lite kaka på kaka med två likvärdiga kameror.
/Mikael

Svara

2022-06-15 21:04   Nils Bergqvist

Varför inte gå tillbaka till det analoga? Jo jag vet att rent kommersiellt för uppdragsfotografer är det svårt, men annars, för dina egna bilder? Jag tror en Hexar RF eller Canon EOS3 hade passat dig fint. Det blir som jag ser det, en helt annan känsla i bilder fotograferade med film. Mjukare tonövergångar och kornet kan man trolla bort ganska bra med moderna brusreduceringsprogram även i en Tri-X eller HP5plus, om man nu vill det. Men du bestämmer ju själv, fast jag skulle gärna velat se dina bilder även med lite lätt kornstruktur och den lite annorlunda känsla som svartvit film ger.

Besvara

Svar från Chasid 2022-06-15 21:29

Tack för din kommentar Nils!
För tio år sedan köpte jag en Voigtländer Bessa R och ett par objektiv och körde analogt med den och sedermera en Leica M3 när jag kände för det. Men i och med att jag ändå scannade in negativen och det ändå blev något slags digitalt förfarande över det hela så slutade jag med film och gick helt över på det digitala. Men vi får se vad som händer om tio, femton år. Då är det inte omöjligt att jag kör analogt igen med hela kedjan från framkallning av film till mörkrum. Jag var rätt bra på att göra mörkrumskopior och jag saknar det förfarandet ibland.
/Mikael

Svara

2022-06-15 21:30   mombasa

Intressant, bra och återkommande inlägg i debatten. Och vad behöver man ? Det geror så klart på vilket fotografi man för stunden sysslar med. På åttiotalet arbetade jag en del med produktfotografi och då gällde en Hasselblad. Ibland fick min Nikon F med en 50mm funka. När jag sen arbetat med ett mer personligt fotografiskt skissarbete gäller andra premisser. Ibland min gamla Rolleiflex, om det är ett visst bildmässigt uttryck som eftersträvas. Ibland, och oftast Fuji Xpro2 med ett för sammanhanget lämpligt objektiv. Man väljer utrustning utifrån ”uppdraget”.
Kameran är verktyget för att gestalta en bildmässig intention. Det är trots allt bilden som räknas. Och, inte minst, att fotografen är trygg och bekväm med sin utrustning.
/Gunnar S

Besvara

Svar från Chasid 2022-06-16 11:07

Tack för din kommentar Gunnar!
Jag brukar också välja redskap utifrån vad som ska fotograferas, men jag är noga med att inte ta med mig för mycket, oftast har jag inte med mig mer än vad som ryms i min Billingham Hadley Pro. Min M10 använder jag både för uppdrag och som "alltid ha med kamera" mest för att jag är bekväm med den och för att den är så kul att jobba med.
/Mikael

Svara