ACCEPTANS, TILLIT OCH EN DEL ANNAT, SELFIES TEX
***
Allting blir ju inte som man vill - i varje fall blir inte allting som jag vill. Oavsett det handlar om bildresultat eller om viktigare frågor. Och då finns utrymme för acceptans. Och det är svårt. Att acceptera det som går mig emot men som jag inte rår över. Det är så lätt att förneka, eller tom förbanna. Till ingen nytta alls, tvärtom, det kostar kraft och energi. Och jag tror det går att lära sig, eller i alla fall träna lite. Det som hände de senaste dagarna var inte ngt märkvärdigt alls, men jag vet att för säg tio år sen eller mer hade det "stört" mig oerhört mycket mer än nu. Och det känns skönt. Att det går åt "rätt" håll.
*
Acceptans av det som sker betyder ju inte att man ska sitta med armarna i kors. Allt som jag själv kan göra för att skapa bättre förutsättningar för mig eller andra ska jag såklart göra.
*
Och acceptans tangerar detta med tillit. Och där, alldeles tydligt, känner jag stor skillnad mot tidigare. Jag har varit lite skraj för sjukhus, rädd för att bli sjuk eller dö förstås. En rädsla jag tror de flesta av oss bär på men ingen pratar om. Idag känner jag mig trygg när jag kommer in på ett sjukhus och behöver hjälp. Är det något som går att göra kan man göra det där, och Falun var inget undantag. Det kändes skönt att få identitetstaggen fastsatt, skjortan på och en säng att ligga på. Och tom en liten, liten dos morfin.
*
Efter något dygn var jag redo att kolla runt lite, och min positiva bild av lasarettet i Falun - både jag och I har varit där tidigare - stördes inte av att byggnaderna var lika massivt tråkiga som sjukhus brukar vara.
Fönstren direkt till höger är mitt rum!
*
Men åt andra hållet fanns ett sk utomhusrum för patienter och där fönstren går att skjuta åt sidan och med utsikt ut mot Falun
*
Hade jag lite självkritik skulle jag kanske inte visa en sån här selfie men det var ju så det kändes ett tag
*
Den här gillar jag bättre, åtminstone som bild
*
Och när det var dags att åka hem kändes det riktigt bra, även om jag inte bytt om än.
*
Fortsätter slicka mina "sår" på hemmaplan, hoppar inte jämfota riktigt än, och har inte orkat kommentera så mycket på FS än.
Alla bilderna här är förstås iPhonebilder, selfiesarna tom med med framsideskameran med sämre upplösning. Ha det gott i värmen och en riktigt bra helg önskar jag er alla!
***
Hälsningar Lena
Hoppas du är på bättringsvägen.//GöranR
Själv har jag accepterat min diagnos vilket gör att jag mår bättre, det som har hänt, har hänt inte mycket att göra åt!
Sjukhusmiljöer är väl inte så där roliga, rätt sterila, men sjukhusvården i det här landet är alldeles lysande skulle jag vilja säga förstår inte varför det är så mycket gnäll om vården? Hur är det man säger "den som hörs mest har minst ont"
Krya nu på dig och ha en trevlig helg!
Kenneth
Är man där för länge så kan man längta efter en med vit rock när man kommer hem
om man är svag då.
Nu får du vila upp dig så blir du snart bra igen för denna gång i vart fall.
De där fickorna i tarmen lever sitt eget liv så det är bra det finns
de som kan hjälpa dig o övriga som har samma problem.
Sov gott nu på dig och ha det skönt i morgon när solen tittar fram.
Gun-Inger
Ungefär samma som när man reser bort
då glömmer man också verkligheten.
gia
Nu måste du ta det lugnt och ha riktigt bra återhämtning.
Hälsningar från Erik / DK