NORRA BARKEN I KVÄLL

***

Klockan var framåt halv tio då jag  passerade kurvan med backen efter bron.En kylig vind gav kallblåa vågor ute på sjön men himlen hade en varmröd färg eftersom solen just försvunnit bakom Uvberget med skidbacken

*

*

***

HÄRIFRÅN TILL EVIGHETEN

***

Idag struntar jag i nomenklaturen, den är ändå helt ointressant. Norrköping idag på Olai Kyrkogata så visst är det gatufoto. Men bilden går utmärkt som barnbild också. Eller snapshot i största allmänhet. För mig blir det nästan alltid färg. Varför skulle jag självmant välja svartvitt när tillvaron är i färg? För det konstnärligas skull? Aldrig i livet jag offrar livsglädjen för konsten. Allrahelst nu på äldre dar känner jag att färgen blir viktigare och viktigare. Ju äldre vi blir desto mer tvingas vi att titta på livet i stället för att fullt ut delta. Men färgen finns där till glädje för alla.

*

Jag föll pladask för den här scenen. Undrar vad bilden på ryggen föreställer? Först tyckte jag det var fantomen, men kanske är det en apa? Fast vad har pistolerna med apan att göra? Om det nu är pistoler? Är man klok är man i alla fall försiktig, man vet inte var fallgroparna finns. Men det är tryggt att ha dockan i handen. Miljoner bilder och tankar rasslar förbi i mitt huvud. Barnen i världen, och mina. Och världen. Och att bara det eviga nuet existerar, härifrån till evigheten.

*

*

***

NORRKÖPING: INDUSTRILANDSKAPET OCH GRÅSPARVARNA

***

Industrilandskapet lockar alltid till några bilder. Jag gillar atmosfären med kombinationen många ungdomar och gamla byggnader. Mina besök senaste tiden är korta, denna gång en halvtimme medan I satt hos tandhygienisten. Dessutom kom jag inte ut på gångbroarna som är avstängda för underhåll, men det går alltid att hitta något. Det hör nästan till rutinen att fota någon av alla vackra fasader som finns, jag började med det. Jag har sagt det förut, att ta vara på en hel stadsdel med så gammal bebyggelse och få nya verksamheter i allt är helt suveränt och de enskilda husfasaderna tål alla att fotograferas. 

Fortsättningen blev dock inte fasader, jag såg att det rörde sig i en buske. Pigga, oskygga fåglar, gråsparvar eller pilfinkar. Hur dom blixtsnabbt vid behov kom in i dom täta buskarna förstår jag inte, buskarna är täta. Nåväl, uppenbarligen gråsparv med grått mitt på huvudet och rätt breda haklappar. Riktigt trevlig sysselsättning innan jag hämtade I.

*

*

*

*

*

***

ELIAS

***

Som jag redan berättat var sonen Stefan med Elias hemma under helgen. Elias huvuduppgift var deltagande i Götalandsmäseterskapen på skidor i Yxbacken Norrköping. Han har precis fyllt 13 och åker i grupp pojkar 14, det är för dom som är 13 resp 14. Det började bra, efter första åket låg han trea, men han åkte ur i andra. Det är nu inte så ovanligt, cirka hälften av deltagarna åker ur i något av åken. Alla vill ju pressa tiderna och jag antar att det krävs mkt träning för att bedöma vad man verkligen klarar. Det kändes nog ändå lite, men väl hemma fanns inga problem längre. Och han gillar farmor väldigt mkt och kryper gärna upp och sätter sig bredvid henne i soffan. Här provar han pappas coola glasögon och myser med farmor. 135:an på full öppning, 1,8 och ISO 6400 i elljus på kvällen.

*

*

***

TRÄDEN OCH GRÄSEN.....

***

.....bara finns där. Alltid. Oavsett om vi tittar eller inte, oavsett om solen lyser eller vädret är grått, oavsett sommar eller februaris lövlösa ogrönska. Bergen och mossan. Vackert, hela tiden, bara vi bestämmer oss för att se. Det som är vanligt ser vi oftast inte. I jakten på det vackra, det ovanliga och det sensationella, ser vi förbi allt det vanliga, det givna.  

*

Ett par gråmulna dagar senaste veckan har jag tagit några bilder utan att undvika snåren och det osorterade, det döda och vissna. 

*

En gammal vildapel som fortfarande bär frukt påsomrarna

*

Asparna är alltid lätta att känna igen, inte minst genom den flitigt förekommande gula vägglaven

*

Gullrisets fröställningar är vackra långt efter blomningen

*

Ekarnas stammar blir grovfåriga långt innan dom blir stora

*

Gissar att detta är stammen hos en ung asp, den olivgröna färgen och tvärbandningen är karakteristisk. Säkert nån som vet?

*

Och gräsen...?

*

Björken känner jag däremot väl igen

*

Berg i dagen täckta av mossas vid Ekbacken

*

Här finns många gamla ekar, en del har redan bitit i gräset

*

Skogen på ena sidan och ekdungen på andra antar förklarar mossan/laven också på de unga björkarna

*

Asplöv

*

Ormbunken är vissnad så klart

*

Gammelekarnas knotighet är påfallande

*

På dom fallna ekstammarna börjar laven "blomma", gissar på dvärgbägarlav av någon sort

*

*

Sångsvanarna börjar komma

*

Och björkslyet börjar anta den rödbruna tonen

*

***