Närgånget

*

Det jag lärt mig mest av studioövningarna är ljusets betydelse för skärpan. Det finns mkt mer som är bra med studio, möjligheten till olika ljussättningar inte minst. Men åter till skärpan. Jag har liksom trott att är bara ljuset tillräckligt för att hålla rimligt lågt ISO och kort slutartid ska det bli skarpt. Men det gör det ofta inte, inte för mig i alla fall. Jag ofta tvivlat på min utrustning, men jag gissar att det är mig det beror på och att jag inte fixar efterbearbetningen rätt. Men när ljuset flödar kommer skärpan i princip av sig självt

*

Typisk studiobild med studioljus, så som jag vill ha just den här bilden med förhöjd kontrast för att ge ett lite hårdare, läs manligare uttryck. Och skärpan finns ju där bättre än på alla mina vanliga natur och landskapsbilder tillsammans

*

Förstora!

*

Och det blir ännu tydligare i den här bildvarianten som har mindre hård kontrast

*

Vad gör man för att få sån här skärpa i vanliga landskapsbilder och annat?

*

Det roligaste jag gjort på länge (2)...

Fortsätter där jag slutade häromdagen.  Bland det bästa med hela kursen var övningarna i studio. Jag kommer inte ihåg exakt hur många kvällar vi ägnade åt det men typ 6-7 stycken. Vi började med att titta på studioporträtt av kända fotografer och gick igenom studioutrustningen innan vi själva började. Vi jobbade både analogt och digitalt, provade med både porträtt, stilleben och montage liksom lite kreativ ljussättning.

Första erfarenheten var att jag med min Sony konstaterade att jag hade en lite udda kamera - varken synkkontakten eller blixtskon (för radiolänk) var av standardtyp (=Canon, Nikon) varför jag inte kunde använda min egen kamera tillsammans med studiobelysningen (är visst ändrat på den nya fullformataren A99 som jag är sugen på). Det hade till följd att medan jag väntade på att låna någon av de andra deltagarnas kameror satte jag på något av mina ljuskänsliga fasta objektiv (Minolta 50/1.4 resp Minolta 85/1.4) och plåtade med bara inställningsbelysningen och ISO 400 eller 800 . Ett par exempel på såna bilder är dom här två, båda med 50 mm-objektivet, bl 2,2 och 1/100 resp 1/60 s och ISO 400

 Inga märkvärdigheter, ganska rakt på, men jag tycker själv om dom för enkelheten i "stilen".

Samma kväll provade vi också lite med att exponera på lång tid utan belysning och så låta blixljuset gå på under det att slutaren var öppen. Det gav ju större frihet att experimentera med rörelser, tex att låta den modellen kasta med huvudet så att håret inte ligger som det brukar, tex så här

 ...eller att avfyra blixtarna flera gånger under samma exponering

...eller att hitta på något annat, tex använda mobilens ficklampa under exponeringen

Det är klart att jag begriper att det här är vardagsmat för många och inga märkvärdiga bilder men jag har haft genuint roligt, och som jag upplever mig själv för konventionell i mitt uttryckssätt är det definitivt nyttigt att få leka lite. 

 Ett helt annat tema kom på slutet av kursen - Lust och Olust. Lust kändes inte så svårt, jag plockade fram ett par bilder på ett av barnbarnen från sommaren, första är på Agnes 7 som fullständigt orädd njutningsfullt hoppar från hopptornet i badtjärnen

och en stund senare njutningsfullt slickar på sin glass

Olust däremot kändes svårare, och kvällen innan redovisningen och jag fortfarande var utan olustbild blev lösningen att själv, en aning förkyld och lite moloken, sätta mig framför kameran i hemmamiljö, rigga med dubbla blixtar och så få hjälp att trycka på avtryckaren medan jag efter bästa förmåga och låtsades att all världens elände vilade på mina axlar

 Här passade jag på att prova lite nyvunna PS-kunskaper - Gaussisk oskärpa över hela bilden utom ögenen som skärpts en smula, kloningsverktyg, snabbmask och nedtoning av handen mm mm. Återigen självklarheter för de flesta på Fotosidan men jag tycker PS är sk-tsvårt att lära sig och har fullt sjå med att komma ihåg gång från gång vad jag gjorde och hur jag gjorde.

Nog för idag, tack för idag!