27 FEBRUARI 1909.......

***

.....föddes mamma Maj i Sunnemo i Värmland. Jag tänker alltså lite extra på henne i dag, det är 112 år sen. Så småningom har jag insett hur mycket jag fått genom henne, trots att hon inte var nå´n kram- och bulllmamma. Ganska sträng, eller krävande är nog ett bättre ord, men alltid orädd, positiv och realistisk. Jag minns henne väl, hon blev 97, nästan 98, så det är inga evigheter sen hon gick bort. Här kommer tre bilder, dom flesta av er har sett dom alla i andra bloggar

*

 Här är storasyster Sigbrit på sin konfirmationsdag våren 1952 med mamma. En av mina tidigaste bilder, tagen med pappas lådkamera

*

En av de sista bilderna (februari 2006) på mamma hemma i sin lägenhet i Ludvika. Här är det två veckor kvar tills hon fyller 97

*

Mamma gick bort i november samma år och begravningen var den 1 december. Jag är ganska säker på att hon ler däruppe i sin himmel när jag skriver att det var en "bra" begravning med barn, barnbarn och barnbarnsbarn. En begravning innebär alltid många känslor och mycket saknad men det finns ingen tragik när någon går bort efter ett långt och innehållsrikt liv. Här är själva begravningen över, kaffet i församlingshemmet är uppdrucket och anspänningen har släppt. Och barnbarnsbarnen behöver få ut allt spring i benen.

*

***

TRE BEKANTA ANSIKTEN

***

Fortfarande Fotografiska 2015. Fortfarande 135:an på min gamla 99:a. Passar perfekt för sånt här, porträtt i befintligt ljus. Fast 1,8 och 135 mm blir mkt glas. Bengan log när jag hade den med på en Södertäljeträff för några år sen, den vägde nog mer än övrigas 7-8 kameror tillsammans. Här kommer Claes, Jan-Olof och ja, hennes namn har jag glömt, men hon är väl med i Avtrycket tror jag.

*

*

*

*

***

DAGS IGEN - TOFSVIPA RISINGE

***

Isen har smält på fälten därute vid Risinge och jag gjorde en kort vända för att se om tofsviporna kommit. Det hade dom. Åtta kunde jag räkna till. Jag fick intrycket att dom just kommit, jag hörde inga läten och såg dom aldrig flyga, annat när dom flyttade sig för kråkorna som kom och trängdes. Nån riktig skärpa fick jag aldrig till (560 mm), det händer mig ju då och då. Långt avstånd (första bilden är obeskuren) och säkert fuktigt i luften. Det spelade mindre roll, dom var ju där och det blir fler tillfällen.

*

*

*

*

*

***

UPPGÖRELSEN GJORD

***

*

*

***

FORTFARANDE ÅNGLOK - LUDVIKA

***

Stockholmsbanan (Ludvika-Smedjebacken-Västanfors-Västerås----)  gick alldeles utanför läroverket i Ludvika, jag kommer väl ihåg ånglokens frustande medan dom långsamt accelererade. Bilderna är tagna våren 1956 men inte med Roboten, dom här har 24x36-format. Jag vet att jag då och då lånade hem någon kamera från fotoaffären, bla en Retina IIa kommer jag ihåg. Där fanns många redan begagnade kameror som folk som bytt upp sig sålt, precis som jag brukade göra.

*

Stationen är ju elektrifierad och klar men ångloken gick fortfarande i trafik. Kanske fanns det någon delsträcka som inte var klar, kanske var det bara att man utnyttjade redan gjorda lokinvesteringar i stället för att köpa nya elektriska lok rakt av. Förutom att den grundläggande bildkvalitén inte är så mkt att skryta över såg den här filmen ut som jag hade tömt en dammsugarpåse  där filmerna hängde på tork. Jag har i datorn plockat en stor mängd små och stora prickar i alla former, det finns följaktligen mkt artefakter i bilderna. Ändå är det ju lite nostalgi att kunna visa egna bilder på ånglok i vanlig trafik.....

*

Persontåg åt Stockholmshållet är det

*

Här lämnar det stationsområdet. Till höger ytterligare ett ånglok

*

Och här ett tredje

*

På samma film finns en ruta med fotografen, säkert fotad av kompisen Jan som också finns på samma film. Femton år.....

*

***