UPPFÖLJNING

Fortsätter leka och lära om detta med att blogga. Min första blogg återgav lite intryck från en timmes promenad med min GF1:a. Första bilden var på den vita klematisen som klättrar uppför entréväggen till huset. Den tyckte jag var värd lite mer uppmärksamhet varför jag tog ett antal bilder med 580:an med 70-200/2.8G, här är en av bilderna

Nya blommor kommer hela tiden,just den här är nästan helt överblommad.

Precis som första gången fortsatte jag runt huset

Också pionerna började på att blomma över och hade lagt sig tungt mot marken

Det märks att sommaren går mot sin fullbordan, rhododendron är sen länge heltöverblommad

Också stora blåklockan återkommer från första bloggen, först en liten grupp, därefter en enskild klocka

Funderar på om denna har rätt färg - får plocka en och ta hem och jämföra

Sommardagar på Äpplarö

För ett par veckor sen hade vi tre fantastiska dagar med barn och barnbarn på Äpplarö. Regn på vägen dit från Dalarna, regn på vägen hem men där tre dagar med sol och blå himmel!

Här bryter solen just igenom molnen första kvällen och ger blänk i fjärden mln  Äpplarö och Ljusterö.

En av de fina sakerna med Äpplarö är att det är helt bilfritt - det här är bästa fortskaffnings-medlet när man har lite att bära hem från bryggan. Eller när barnen inte orkar gå längre. Barnen förresten - här är ju bara Lovisa.....

Mammaaaa, vänta på mig ...........Vilma i fullt språng

Bråttom, bråttom -  Vilma 4 med mycket spring i benen

 Alla har inte lika bråttom, pappa tex som pratar med jobbet. Hoppas han ser det fantastiska ljuset som nästan alltid ligger över ön och dess stigar, ser glittret av solljus som silar ned bland trädens lövverk och får nyponrosorna att skimra ljusrosa.

Nyponrosorna är precis som vackrast och gör sig bra mot de ljusgröna bladen och den lite mörkare bakgrunden

 På kvällen grillar vi förstås och återigen väljer jag motljus för att grillröken ska synas

Mycket tid med barnbarnen och nästan hela tiden hade jag min Sony A580 med favorittelet Sony 70-200/2,8G med. Här Lovisa (2) i gungan

...och i badbaljan

 ...och Vilma (4) på båtbryggan

 Och ledsamt är det INTE

 Ytterligare några naturbilder, först huvudstigen ("huvudgatan") på ön

 ...som slingrar sig fram i blandskog

 Här ett förtorkat träd som sträcker sina grenar mot skyn och jag får intrycket av en förstenad jättefågel från förhistorisk tid som ligger på rygg och sträcker sina gigantiska klor mot skyn

 ...och blommor jag inte kan namnet på kantar stigen

 liksom den här

På ett par ställen finns också jättestora gullregnsträd. Men det står inte länge på förrän barnbarnen blir motiv igen. Först ett par bilder tagna inomhus vid matbordet 

 här Lovisa

 och här är Vilma i tankar och glömmer att äta (obs gaffeln i nedre hö hörnet)

 Och i tankar kan man ju vara också om man inte är vid matbordet och oavsett man är 2 som Lovisa

 eller man är 4 som Vilma

 Vilka dagar och vilka härliga ungar!

VARDAGSPROMENAD

Min första blog. Ser den som en första övning och har inga (eller åtminstone väldigt små) krav på att text och bilder ska vara intressanta för andra. Den heter vardagspromenad eftersom det är vad den handlar om - en promenad en vanlig, lite gråmulen men varm sommardag i juli. Eftersom det viktiga var att få röra på mig, inte fotograferandet, valde jag att ta med "mellankameran", en Panasonic Lumix GF1 med pannkakasobjektivet 20/1,7.

Har bara klivit ut genom dörren då den vita klematisen som klättrar uppför entreväggen precis till vänster om mig pockar på att bli uppmärksammad

Vrider jag huvudet åt höger lyser det av solgult den grå förmiddagen till trots

och får mig att först gå runt huset innan jag ger mig av

och ta en titt på avskilda hörnet i trädgården med hosta, riddarsporre, daggkåpa och pioner.

Kanske 100 m från huset passerar jag badsjön som jag nu utnyttjar varje dag. Just för ögonblicket är allt stilla och jag fortsätter ner mot ett mer tätbebyggt område där jag hittar den här fasaden

och tänker vad väsensskilt ofta det är som vi människor skapar från naturens färger och former. Mitt emot det här huset har spelbutiken nyss öppnat 

Ginar mot Bergska skolan och konstaterar att det tydligen fortfarande

är silverfärgat som gäller............

Så otroligt mycket roligare det är med gamla individualister även om dom inte är i toppform

Därefter  tar jag ginvägen ner mot Lillsjön och njuter igen av sommargrönskan. Älskar alla ljusskiftningar när jag är ute.

Blir glad när jag ser en stor blåklocka - typisk för mitt hemmalandskap Dalarna. Undrar just om färgerna blir rätt med GF1:an - min systemkamera misslyckas ALLTID just med blåklocka oavsett jag kör med automatisk vitbalans eller väljer själv. Precis när jag vänder bort kameran kommer jag åt avtryckaren igen och exponerar mitt i rörelsen

och ser man på, det blev ju en mycket roligare bild, inte så konventionell som mina avsiktliga bilder ofta blir

Väl nere på promenadspåret på gamla banvallen ser jag en stor , ljusbrun snigel. Mördarsnigel kanske? Ny takpanna till huset behövs oavsett!

Straxt intill korsar släktingen, den svarta skogssnigeln vägen

Lite längre fram ser jag att mjölken börjat blomma, det har jag inte sett så mycket av när jag är ute och kör (vilket jag gör mycket och ganska ofta), hittills har det mest varit lupiner. Jag tycker om mjölken men den gör mig också lite vemodig, den kommer framförallt på sensommaren.

Längre bort mot de "riktiga" motionsspåren möter jag en mor och son på joggingtur. Ser mysigt ut, samma färger, blått och svart.

Så passerar jag den döda eken - eller är det en av enterna som hjälpte Frodo och hans vänner och som hamnat här?

Precis när jag viker av från spåret tar jag en bild in i skogen. Skog skulle jag vilja göra ett projekt om. Har så många skogsbilder, men det är mycket, mycket svårare än jag trott att förmedla känslan av hemlighetsfullhet och förtrollning, frid och frihet, ödemark och ursprunglighet.

Bara för att prova tar jag ett porträtt på mig själv med raka armar - närgränsen är 20 cm så det borde gå. Det gör det, men närporträtt med 20 mm:s optik är ju inte direkt förskönande.

Stigen genom skogen har jag gått många, många gånger, precis som resten av rundan, den hör till favoriterna för att det både är villaområden, lite stadspartier, natur och skog. Gillar den här bilden, enkel, men träden i förgrunden ger djup

Precis när jag lämnat skogen öppnar sig ängen på förra bilden och ängskanten är full av alla vanliga ängsblommor

Innan jag kommer till Mellangrind korsar jag 51:an och  - jovisst är det semestertid med fikapauser.

När jag passerar den vällastade bilen kan jag se av en dekal att dom kommer från Ludvika. Kul, min gamla hemstad!

Det sista jag ser är att sista biten är nyasfalterad. Det luktar gott!

Förvånad när jag ser bilderna att GF1:an är såpass kompetent. Den borde jag ha med mig oftare än jag har! På återseende!