DEN FUNKAR, MIN YASHICA-MAT!

***

Svartvit film är typ 45 år sen, och Yashican? 55 sen senast kanske? Köpt 1957, dvs för 66 år sen. För ett par år sen i dagarna köpte jag några svartvita 120-rullar för att kolla om min Yashica-Mat fungerade. Utan film såg det ok ut. Tre rullar har jag tagit, sen har det gått trögt. Saker och ting blir inte av, I tar mkt av min tid men ännu mer av min ork. Jag startar upp så lite det bara går,  jag orkar ofta inte full följa. Nåväl, till sist kom jag mig för att slicka in rullarna till Crimson för framkallning. Jag har sålt all svv utrustning och tänkte till att börja med göra så för att se om grejorna över huvud taget funkade, sen får jag se. I går kom dom tre filmerna tillbaka och vid första anblicken såg det riktigt hyfsat ut, lagom exponerat det mesta, se sista bilden.  Vid närmare koll ser det ut som det brukade på filmtiden för mig, mycket oskarpt, mer eller mindre. Men det kan jag nog förbättra, nu när jag kommer ihåg hur noga det är med avståndet. Det får nog bli några rullar till.....

*

Framkalla hos Crimson? Enkel, bra och smidig service, negativen kommer tillbaka i negativblad med fyra remsor med vardera tre bilder. På några ställen finns dock någon form av kemikaliefläckar, det ska jag ta upp med dom. I övrigt tycker jag filmerna, Ilford HP5 Plus, har ett konstigt korn. Jag har ju bara snabbläst dom tekniska svartvitebloggarna men minns att man diskuterar olika sorters korn, det här verkar som små nålar. Mina gamla svv filmer funkar alldeles utmärkt att jobba med i LR, men här fick jag problem direkt. Ljus och kontrast inget problem såklart men efterskärpning gick inte så bra. Det har funkat otroligt bra med mina gamla svv filmer och gjort underverk, men här  nästan oanvändbart. Trots att jag först kör brusreducering för att få ner den konstiga kornigheten blir den åter tydlig när jag försöker efterskärpa. Nån som har ett bra råd kanske? Låt bli att efterskärpa är nog det naturligaste, har jag väl ställt in skärpan korrekt i kameran räckr skärpan bra, det ser jag ju, allra helst som det är 6 x 6-negativ.

*

Först ett par bilder från Vikmansäng för några månader sedan.

*

Curt, Vikmansäng 

*

Okänd besökare, Vikmansäng

*

Ingemor

*

Yngsta dottern Annika

*

Min Yashica-Mat

*

Ett av dom tre negativbladen

*

***

Cathédrale Notre-Dame de Strasbourg 1959

***

Båda mina föräldrar var mycket intresserade av Frankrike. Mamma läste franska som vuxen många, många år och pappas intresse var historia, särskilt fransk historia. Det resulterade i tre frankrikeresor på 50-talet (1953, -56 och -59). Dom sparade pengar i tre år varje gång för att sen ha råd att åka. Vi åkte bil, hade inga detaljrouter eller hotell planerade, däremot hade dom bestämt vilka områden dom ville se. Detta är 1959, Simca Vedetten (sidventilad V8 på 84 hkr) är ny för året och jag är 18 år och vi körde en timme var, jag, mamma och pappa. Eftersom historia och kultur var deras stora intressen besökte vi alltid dom kända slotten och kyrkorna vi passerade. Här kommer några bilder när vi är på väg på Autobahn och sen kommer in till Strasbourg där katedralens första delar grundlades redan på 1000-talet. Som artonåring var väl inte kyrkorna och slotten mitt eget stora intresse men det var ändå  spännande att resa ut i Europa. Och kanske har respekten för det gamla och kulturerna grundats redan där. 

Bilderna är tagna med min Yashica-Mat, 6x6.  Här har jag skannat negativen för att göra bilderna. Slutresultatet den vägen är blir alltid långt mycket bättre än jag nånsin fick pappersbilderna jag förstorade från negativen.

*

*

Mamma, lillebror Dag (15) och pappa. Och så Simcan då

*

*

*

*

*

***

Flåsa, Van de Graaff-generatorn och gamla skitbilder. Ludvika 1957

***

Thomas M hade häromsistens en klok blogg om skitbilder. Spar dom var rådet! Instämmer helt. Jag har sparat alla gamla svartvita negativ från 50- och 60-talet. Och jag hittar hela tiden såna jag inte tidigare brytt mig om. Kanske har jag visat denna, men jag har fler från samma tillfälle

*

Jag vet att jag redan berättat om vår fysiklärare flåsa tidigare. Hon hette förstås inte flåsa men eftersom hon ofta kom andtruten och i sista minuten till lektionerna uppstod namnet av sig självt. Hon var liten till växten och nådde oss 17-årskillar knappt till axlarna men kunde sin fysik ganska bra. Vad jag minns var ordningen ganska bra. Att det är ellära på schemat är ju inte så svårt att se. Ser inte så avancerat ut men är nog alldeles i början av första ring, hösten -57.

*

Lite roligt att se Van de Graaffgeneratorn längst ut till höger på katedern. Kommer ihåg hur vi ställde oss i ring där de yttersta personerna i varje ände höll med den fria handen om en av generatorns elektroder. Visst kändes urladdningen, ganska bra tom. Googlade på van der Graafgenerator men hittade först bara rockband. Med korrekt stavning gick det bättre. En enkel Van de Graaffgenerator för tex skolbruk ger typ 300 kV, inte så dåligt. Eftersom luftens jonisationsspänning är 30 000 V/cm räcker en sån  för att generera blixtar på 10 cm . Kul.

*

Det är inte bara generatorn jag minns. Hela interiören med flåsa och Ingemar Rundström (?) vid den dubbla gröna tavlan, projektorduken i taket till höger, lärarboken , handväskan och nycklarna på katedern. Keramvasken med vattenkranar till vänster skulle väl tåla lite syror och telefonanslutning på väggen - mycket modernt 1957!  Lokalen låg i det som då kallades ASEA-skolan och som tillhörde ASEA.

Bilden är tagna med min Yashica-Mat, och rimligtvis en Tri-X, jag har inte orkat leta fram negativet just nu. Andra bilden är samma , lite beskuret.

*

*

*

***

HAMNEN - HAMBURG 1957

***

Som jag tidigare (här) berättat var jag ett par veckor i Hamburg sommaren 1957. Jag var 16 och tyckte hamnbesöket var det mest intressanta. Dom här bilderna från "sjösidan" har jag inte visat tidigare. Det ser ganska trångt ut - den här hamnen är ju en inlandshamn med drygt 10 mil utmed Elbe upp till Nordsjökusten - men hamnen har uppenbarligen fortsatt växa och är idag en av Europas största containerhamnar. Fast på dom här bilderna får man leta förgäves efter containrar, dom var liksom inte "uppfunna" än. Det är lite sämre skärpa på dom här bilderna jämfört med dom jag visat tidigare, kanske gungade det lite i utflyktsbåten.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

FOTOTEKNIK 1952

***

Morfar och storasyster Sigbrit i läshörnan på Carlavägen 31, Ludvika. Jag var elva och höll på att lära mig pappas lådkamera, 6 x 9 (cm) -  8 bilder på 120 film. Kameran var utan avståndsinställning, hade bara en tid och B (Ball) och kanske två bländare, kommer inte ihåg säkert. Här hade jag insett att genom att lägga kameran på ett bord kunde jag fota också inomhus i befintligt ljus genom att använda B-inställningen, utan gummiblåsa. Huvudmotivet är lite för nära för riktig skärpa, skärpa finns på det som syns i spegeln, men oskärpa är inne idag så det passar bra.  Morfar Andreas är här 80, han var född -72 (1872), storasyster Sigbrit är 15. Tiden, vad det nu är, går - morfar har varit borta i nästan 60 år, storasyster i 5.

*

*

***