BÄTTRE BILDER FÖRR?

***

Ja, tog man(?) bättre bilder förr?  Ointressant fråga för mig. Jag undrar - tog jag bättre bilder förr? För 60 år sen? Just nu känns det lite så. Har ju haft en bra scanner utan att använda den snart ett år, men nu i vintermörkret har jag börjat så smått. Och för mig är det riktigt spännande. Visst har jag en del kartonger med bilder från förr, men bara en bråkel av det jag har som negativ, ordentligt sparade i negativ-album.

*

Jag har klarat av lådkameran och Nettaren, idag började jag titta på Roboten. Efter att ha plockat spenat och tvättat blomkrukor i en handelsträdgård (prova att plocka 40 kg spenat på en dag, dom där gröna bladen väger ju absolut ingenting!) var det dags för första småbildskameran (modernt språkbruk - fullformataren!). Jag jobbade också extra ibland på en av fotoaffärerna i Ludvika, Stefans, och där hade jag spanat in en begagnad Robot II a, 250 kronor kostade den. Jag skulle säga en klar föregångare till dagens kompakter och med tysk precision.  Den utbytbara optiken jag fick med var en Schneider Xenar-optik 38/2,8, närmast att likna ett pannkaksobjektiv.  Men flera unika egenskaper förutom den behändiga storleken. Den tog till exempel 54-55  bilder 24x24 på vanlig småbildsfilm, 135. Den hade vidare en stor fjäder som drogs upp med ett vred på ovansidan varefter jag kunde exponera upp till ett tjugotal bilder i följd utan manuell filmframdragning. Hur många fps? 1 kanske. Kameran hade vidare en speciell filmkassett som skulle laddas med film - det var lite omständligt - men istället kunde jag köpa småbildsfilm på burk (vet att jag köpte Tri-X i 5-meterslängder) som var billigare, sen fick jag klippa och ladda kassetten i helmörker. Inte heller den har jag kvar, sålds för att finansiera nästa års kameraköp. Den är också svårare och dyrare att få tag på. Jag missade en på blocket för ett par år sen, var för snål i första budet, men dom går att hitta på e-Bay i Tyskland. Har dock ingen bild just nu.

*

Kameran hade också uppenbara nackdelar.- Jag ser tex enkelt nu hur mkt tekniskt bättre Nettarens 6x6 bilder blir än dom här små rutorna. Dessutom hade just min kameras filmkassett problem med ljustätheten, det var många bilder som blev förstörda pga av ljusinsläpp. Men jag ser också andra saker. Bilderna känns mycket VIKTIGARE än bilderna jag tar idag. Nej, det är inte bara tiden även om det är 60 år sen. Här kommer några bilder som jag tog i skolan hösten 1955, fortfarande 2:a klass i realskolan. Trots ett långt arbetsliv har jag knappt tagit en bild på mina arbetsplatser. Här satt jag med andan i halsen och halade upp den där nya lilla kameran på lektionerna för att knäppa live! Nej, jag hade nog inte blivit relegerad men jag lovar att på den tiden gjorde vi inte vad vi ville på lektionerna och en rejäl utskällning och kanske sänkt uppförande betyg hade varit följden. Till sist - och här är jag väldigt subjektiv - men jag tycker det här är bra bilder

*

Första bilden är på en klasskompis och inte på en lärare, dessutom oskarp

*

Försiktigt bakom bänklock en första lärarbild, har glömt både namn och vilket ämne

*

Nästa bild på samma lärare tyder på större djärvhet

*

Så var det kemi med Englund i kemisalen, acetylen- och syrgasbrännarna står på plats

*

Här har vi klassföreståndaren själv, Henry Ekdahl, en lärare med mycket pondus men välvillig och positiv. Dessutom var han med i Ludvika fotoklubb, precis som jag. Att vi hade honom i ty syns ju på tavlan.

*

En till bild på honom fanns och den platsar också. Hoppas det syns -  kostym, skjorta och i hans fall, fluga. Portföljen ligger på katedern. Och Du darfst es ihr nicht erzählen. Du får inte berätta för dom.

*

Och här var det matte, med Göransson.

         Förutsättningar     ...........

Påstående     ............

Bevis     ...................

*

Och Göransson igen, ganska ung men också bestämd

*

Avslutningsvis känns det som arbetet med dom gamla bilderna kommer påverka mitt fortsatta fotograferande. Mera rakt på, inga krusiduller, kanske lite färre bilder på grässtrån och daggdroppar och rosafärgade moln. Å andra sidan, hur ska jag förmedla vad jag känner just nu............

Hm

**

EFTER LÅDKAMERAN - EN ZEISS IKON NETTAR!

***

Med pappas lådkamera blev det totalt ca 130 bilder, men nu ville jag ha ngt bättre. Sommaren 1954 fick jag mitt första sommarjobb, ett schasjobb en vecka, jag var 14. En dryg hundralapp räckte till en Zeiss Ikon Nettar, en bälgkamera för 120-film. Det var samma filmtyp som till lådkameran men den här gav 12 kvadratiska 6x6-bilder istället för lådkamerans 8  rektangulära 6x9. Och här fanns olika slutartider -  ner till 1/200 s, bländare 4,5-22 och avståndsinställning, självutlösare och blixtsynkronisering, vilka möjligheter, gissa om jag var lycklig! Tyvärr sålde jag den så småningom men i somras köpte jag en begagnad i toppskick via Blocket och så här ser den ut

Den här hade jag prick ett år innan det efter nästa sommarjobb blev en ny kamera. Under det året blev det drygt 200 bilder - inte så mkt, det tar jag ibland på en dag nu - men jag hade inte råd, film var dyrt, kanske hade jag inte heller börjat framkalla och förstora själv, lite osäker när det var.

Här kommer en serie från det året. De flesta av bilderna är inte ellr bara lite beskurna eftersom jag vill ha med miljön och "tidsandan", men en del är beskurna lite mer vilket ibland syns på formatet. Och jag tar dom i tidsföljd, inte efter innehåll

*

Uppenbarligen hade jag börjat sätta mig in i fotograferingens hemligheter med visst allvar - jag vet att jag läste Gösta Skoglunds Fotolärobok i bild, den står fortfarande i bokhyllan bakom mig och kom ut 1952 - eftersom jag höll en fotokurs hösten samma år. Gissar att det var Medborgarskolan som var arrangör, pappa var lite aktiv där, och jag fick ett glatt gäng med åtminstone 9 deltagare...

*

Hösten 1954 gick jag i realskolans andra klass och då hade man hippor ibland, dvs danskvällar. Dom följde med under hela tiden upp genom gymnasiet, men här i början var det alltid en lärare med. Musik var grammofon förstås. Här är en med enbart min klass så jag tittar med glädje och känner inte bara igen personerna och vad dom heter, jag kommer ögonblickligen ihåg hur dom var - i klassen, mot mig, vilka som var tuffa (coola) och vilka som inte var det och vilka som dansade mkt och vilka inte gjord det och.......Längst bak är klassföreståndaren, magister Ekdahl, som jag hade i ty.

*

Här blir jag nästan lite imponerad av mig själv, kolla vilket perspektiv jag valt, undrar om Gösta Skoglund sagt något om att hitta spännande och ovanliga perspektiv ibland...

*

Och med ett hopp är jag framme vid nyårsafton 1954 hemma. Just den här bilden måste min moster tagit eftersom hon var med men inte syns medan jag däremot finns med som tvåa från vänster bredvid morfar 82. Här är alltså hela familjen-  mamma, pappa, storasyster och lillebror - plus morfar. Granen har förstås levande ljus, så där fick vi alla hålla koll

*

Sverige hade ju klarat sig från kriget så vi hade en intakt industri och Europa behövde allt vi kunde göra - maskiner och andra utrustningar. Att få jobb var inte problemet, problemet var det omvända, att få tag på arbetskraft till industrin. Inte ens tillströmningen från Finland räckte, utan i början på 50-talet började industrierna göra rekryteringsdriver ute i Europa, speciellt Italien. ASEA, Ludvika tog emot en stort antal italienare då och trots att mina föräldrar var lärare och inte hade kontakt med industrin lärde man känna flera. Detta är familjen Ragboliatti , vi är hemma hos dom på besök.

*

Första försöken med kvällsbilder, vet att jag köpte ett synnerligen enkelt stativ och trådutlösare. Ludvika kyrka, Ulrika Eleonora

*

Såklart finns en del bilder på kompisarna

*

Och här kommer hon igen samma tjej, Ingrid, nu som scout. Undrar om jag inte var lite intresserad av henne.......

*

Standarden hemma i lägenheten var enkel, också med den tidens mått. Här är det fortfarande vedspis även om vi skaffat en elektrisk dubbelplatta för vardagsbestyren.

*

En av skolkamraterna, den ena av mina två bästisar, Jan. Han och jag delade på samma fotointresse. Dessutom hade han ett stort intresse av att rita och blev mkt riktigt arkitekt så småningom

*

 Fram på vårkanten fick vi besök av Heimo, som mamma och pappa haft som krigsbarn ca 20 år tidigare. (I min förförra blogg  Så började det.. förväxlade jag syrrans kille med Heimo!)

*

En liten porträttstudie på lillebror Dag får avsluta den här serien, en bild jag gillar starkt

***

SKYDDSÄNGLAR, FINNS DOM?

***

***

Så började det......

***

Så ser dom alltså ut, mina allra första egna bilder. 1952 eller 1953, sannolikt det senare, då jag var 13. Och alla bilderna är tagna med pappas lådkamera, modell 1930 nånting, 6x9 cm. Inga inställningar annat än B (Ball - lång tid) resp kort tid, och jag har ett svagt minne av två bländare mulet resp sol, i så fall antaglien bl 8 resp 11, ingen avståndsinställning. Men det fanns två sökare, en för stående format och så vände jag ett kvarts varv på kameran så hade jag sökare för liggande format. Tror att svanen i Marnästjärn, Ludvika, nedan är min första egenhändigt tagna bild

*

*

Så en bild på lillebror utanför huset vi hyrde lägenhet i

*

Vattenhjulet med stånggången som går ut till höger och förde kraften till gruvpumparna eller gruvhissarna finns på Gammelgården i Ludvika och den tyckte jag nog såg stilig ut

*

För en trettonåring var ju stationen med sina tåg också intressant, undrar om inte det här är den sk GDG-expressen, ett motorvagnsset som gick  Göteborg - Dalarna - Gävle

*

När jag var riktigt liten, antagligen från det jag var 3 till det jag var 5 år (1943-1945) hade vi en finsk pojke, Heimo, boende hemma hos oss, då i Falun. Krigsbarn var vanligt här hemma då och var ju för att  dom skulle slippa undan kriget i Finland. Jag har egentligen inga egna minnen från den tiden men han kom och hälsade på mamma och pappa här i Ludvika en gång, fortfarande sannolikt 1953, och här är vi på utflykt med fika. Heimo sitter närmast kameran och ser väl ut att vara runt tjugo så han är väl 8-10 år äldre än jag.

*

*

1952 eller 53 vilket det nu var köpte pappa sin första bil, en Vauxhall Velox (rak sexa på 64 hkr tror jag mig minnas) och att åka på utflykt var ju då spännande för alla i familjen. Mamma står och tittar på utsikten, pappa sitter kvar vid ratten

*

Sista bilden får bli en gruppbild som Magnus Fröderberg efterlyste för ett tag sedan. Här sitter vi i trädgården i mitt sommarparadis Deje. Det är pappa, mamma och lillebror till höger, så mammas bror Frej med sina två pojkar och morfar till vänster. Jag ser att morfar fortfarande bär sitt sorgband efter mormor som gått bort vintern innan och jag undrar om detta kan vara inför eller efter urnsättningen, mamma är lite uppklädd och helt i svart som det ser ut

*

Tack för idag!

***

JUST A TINT OF GOLD

***

***