"Måla med ljus"
Läsa blogg på smart-phone och surfplatta
Som ni säkert redan vet har jag två stycken bloggar. En anledning till att jag valt att ha två bloggar är att min blogg på Blogger fungerar betydligt bättre på smart-phones och surfplattor än vad Fotosidans blogg gör.
En annan anledning till att jag har två bloggar är att jag kan publicera inlägg och artiklar som faller utanför ramarna för vad man får publicera på Fotosidan enligt regelverket. Tidigare år har jag haft runt en tiondel så många besökare till min blogg på Blogger mot vad jag har haft på Fotosidan. Under detta året har det skett en stor förändring. Vid ett par tillfällen har jag haft fler besökare till samma blogginlägg på Blogger än på Fotosidan. Ett färskt exempel är gårdagens artikel med rubriken "Julreportaget - Julfesten är över för Aija" som har läst av betydligt fler på Blogger. Den största anledningen till förändringen tror jag beror på att fler av mina läsare använder smart-phones eller surfplattor jämfört med tidigare år.
Om du också föredrar att besöka min blogg med hjälp av en smart-phone eller surfplatta så får du gärna bokmärka min blogg på blogger: Les Grands Moments
Leica M the Rock'n Roll Machine
There are still some self proclaimed knowers who believe that a high ISO and quick SLR from Nikon or Canon with a autofocus 70-200/2,8mm lens is the best companion for concert photography. They often believe that a manual focused rangefinder camera with a 20mm or a 50mm lens are quite useless in the though light conditions at a concert. I don't listen to the self proclaimed knowers. A Leica M is a Rock'n Roll Machine for me and it's my instrument for getting the pictures that I want. At concerts I like to get in close with a 20 or 50mm lens and a Leica M is perfect for that purpose.
It happens every now and then that I need a longer lens than 50mm. And in such cases I use a SLR. When I used a 70-200mm on my SLR I always needed the extra 100mm and I had to crop many pictures. I sold the 70-200mm which I hardly used. I bought a cheap 70-300mm VC that I use on my SLR the few times when I need a little bit more tele than the 50mm gives. The best thing with shooting concert is that you don't need a expensive equipment. Even cheap cameras and lenses will give you the result that you want as long as you follow the rythm and enjoy the music.
Gullbrannafestivalen - Den vänliga musikfestivalen
Du har säker sett de svarta rubrikerna på tidningarnas löpsedlar om att den ena musikfestivalen efter den andra har lagts ned på grund av svikande publikintresse. Men det finns ett par undantag och ett av de undantagen är Gullbrannafestivalen som återigen kunde ståta med ett nytt rekordår.
Gullbrannafestivalen är inte bara en musikfestival. Det är även en mötesplats där man kan få umgås med Gud och andra människor, en mötesplats där du har möjlighet att växa i din tro, lyssna på bra musik, umgås med nya och gamla vänner och njuta av havet och stranden. Gullbrannafestivalen är en kristen festival som arrangeras av Svenska Alliansmissionens Ungdom (SAU) och Ung Tro. Festivalen är givetvis öppen även för dem som inte är kristna.
Musiken är som sagt väldigt blandad och det är en hel del nya band som gör Sverigedebut på Gullbrannafestivalen, i år spelade bland annat Royal Tailor, Philippa Hanna, Lainey Wright och Humming People för första gången på svensk mark. För min egen del rankar jag konserten med Newworldson högt framförallt för att jag fick se gitarrlegenden Leroy Emmanuel in aktion. Leroy har spelat tillsammans med några av de största underhållarna i musikhistorien vilket du kan läsa om här: A Guitar Legend at Gullbranna
Jag fick även möjlighet att skaka tass och byta ett par ord med Leroy. Att artister har blandat sig med festivalpubliken och setts småprata med sina fans och inte bara suttit och häckat i något Green Room på backstageområdet har haft en mycket positiv inverkan på hela festivalen. Tidigare har jag varit på en hel del konserter och festivaler och det som skiljer sig mest är att jag inte har sett en enda polis, eller några påverkade personer på Gullbranna.
Man kan åka till festivalen med hela familjen och det finns gott om aktiviteter för både lite mindre och större barn. I och med att det är en städad festival behöver man inte vara allt för orolig för sina barn. Jag kände mig trygg och kunde ha samma uppsikt över barnen som hemma vid huset. Om du är nyfiken på Gullbrannafestivalen är du varmt välkommen att besöka nästa festival som går av stapeln den 3-6 juli 2014.
Klicka på den följande länken om du vill se fler bilder från årets Gullbrannafestival: http://www.flickr.com/photos/gullbrannafestivalen/sets/
Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.
Klockan klämtar för de föräldralösa barnen
I morgon kommer mängder av svenska ungdomar att ta studenten och flyga ut i verkligheten. Det är en glädjens dag för de flesta. Familj och vänner sluter manngrant upp kring studenterna och delar leende deras sprudlande glädje. Nu börjar livet på allvar och resan mot barndomens drömmar och förhoppningar ska äntligen påbörjas.
För mängder av föräldralösa barn i Ryssland har klockan redan klämtat för terminen. Deras student går i moll, den är ensam, dyster och utan hopp. För många av dem börjar en resa mot en mardrömslik tillvaro som de inte ens kunde föreställa sig i sin vildaste fantasi. De flesta av dem har levt hela sina liv på en institution efter strikta regler och scheman, de har inte fått fatta några egna beslut, de har inte fått lära sig hur man klarar sig själva i livet. Dagen då de ska ta sin student står de där som fåglar som ska släppas fria men som aldrig har fått lära sig att flyga. De är lätta byten för alla skrupelfria rovfåglar i världen utanför barnhemmets trygga väggar. En framtid av hemlöshet, droger, alkohol, kriminalitet, fängelse, prostitution eller självmord väntar ungefär 90% av dem…
Även om framtiden för före detta barnhemsbarn ser mycket mörk ut så finns det några oaser dit de kan vända sig för att få stöd och hjälp att klara sig själva. En sådan oas är Grace Family Center som har sin verksamhet på ett rysk-ortodoxt kloster i St Petersburg. Arbetet på Grace är mycket framgångsrikt och ungefär 90% av de före detta barnhemsbarnen som fått hjälp och stöd på Grace har kunnat anpassa sig till ett normalt liv. För dem som aldrig har haft någon riktig familj är platser som Grace värda sin vikt i guld. Även om arbetet på Grace Family Center är mycket framgångsrikt är de i ett skriande behov av pengar för att kunna fortsätta sin viktiga verksamhet.
Om du vill får du gärna stödja Grace Family Center genom att antingen ta kontakt med mig så hjälper jag dig att förmedla dina pengar via en betrodd svensk hjälporganisation eller så kan du donera pengar direkt till Grace via biståndsorganisationen Star of Hope, USA. Även om de inte själva jobbar mot Ryssland ställer de gärna upp och förmedlar pengar till Grace: Donate to Grace
Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved
Mirakelbabyn som gav sin mamma ett nytt liv
Tänk dig att du bara är 17 år, höggravid, hemlös och inte har några föräldrar som du kan vända dig till, du har precis blivit utkastad från ditt studenthem, din bästa vän har vänt dig ryggen, du har ingenstans att vända dig eller ta vägen, du är helt ensam och övergiven av alla. Så var situationen för Sveta som jag träffade på familjecentret Grace i St. Petersburg.
Svetas föräldar dog i en bilolycka när hon bara var nio år. Hon hamnade på barnhemmet Svalan där hon bodde tills hon tog examen. Hon flyttade till ett studentboende i närheten av skolan i St. Petersburg och började att studera på en yrkesskola. På studenthemmet träffade hon en kille som hon blev ihop med snart var hon gravid. Ett par år tidigare hade hon fått reda på att hon aldrig skulle kunna bli gravid på grund av en medfödd defekt på livmodern. Förhållandet med pojkvännen hann dock ta slut innan hon förstod att hon var gravid, den före detta pojkvännen var inte alls intresserad av att bli pappa och han tyckte att hon skulle göra abort.
– Först ville jag också göra abort och jag bokade in en tid på sjukhuset. Men precis innan aborten skulle utföras ändrade jag mig och bestämde mig för att barnet skulle få födas, säger Sveta och tittar blygt ned i golvet.
Sveta visste inte om hon skulle kunna få flera barn i framtiden och därför beslöt hon att barnet skulle få födas. Men när personalen på studenthemmet där hon bodde fick reda på att hon var gravid blev hon utkastad därifrån.
Hon blev utsparkad av sin kompis
Sveta fick bo hos en kompis, men kompisen ville hyra ut rummet och tjäna pengar på det, när det visade sig att Sveta inte kunde betala för sig blev hon utsparkad. Sveta var nu både hemlös och höggravid och som en sista utväg ringde hon till sin före detta rektor på barnhemmet Svalan, hon kunde inte heller hjälpa Sveta men hon gav henne telefonnumret till familjecentret Grace i St. Petersburg. Sveta ringde till familjecentret Grace och när de svarade sa hon med ren och skär desperation i rösten:
– Jag är höggravid, jag har ingenstans att bo och det finns ingen som vill eller kan hjälpa mig.
Personalen på Grace bestämde att Sveta skulle få bo familjecentrets lägenhet och redan samma eftermiddag hämtade de Sveta. När jag besöker Grace har Sveta bott i ett rum där sedan början av september 2009. Hennes son Sergei föddes i oktober samma år.
– Jag är mycket tacksam för att jag behöll Sergei och inte gjorde abort, det är inte säkert att jag kan få fler barn i framtiden, Sveta hämtar andan och säger, Sergei är en riktig gudagåva, en mirakelbaby, han är en frisk och mycket glad liten kille, Sveta kramar kärleksfullt om sin lilla son.
Sergei får tag på en leksakskamera och han hoppar ned från sin mammas knä och börjar ta kort på mig med den. Jag tar kort på honom med min fotoapparat och visar bilden för honom på kameradisplayen, Sergei skrattar så att han kiknar när han ser bilden på sig själv. Sergei är en glad liten kille som trivs med att stå i händelsernas centrum och på Grace finns det alltid ett vänligt knä som han kan få sitta i.
Det största som hänt i mitt liv
Sveta stormtrivs på Grace trots att det stundtals är trångt och stökigt där. Den varma kristna atmosfären och alla vänliga människor i hennes närhet som lever ut sin tro gjorde att Sveta blev avundsjuk på dem, hon ville också ha det som de hade.
– Det största som har hänt mig på Grace är att jag har tagit emot Jesus som min personliga frälsare och Herre och blivit döpt. Min mamma brukade tala med mig om Jesus när jag var liten och när jag bodde på barnhemmet brukade vi besöka kyrkan ett par gånger per år men det är först här på Grace som jag har mött människor som verkligen lever ut sin tro säger Sveta och strålar.
Trots att alla som kommer till Grace inte är kristna så brukar de flesta följa med till gudstjänsterna i den närbelägna Rysk-ortodoxa kyrkan. Prästen och nunnorna är ofta på besök på Grace, där de håller i bibelstudier och pratar med dem som bor på eller besöker centret.
När Sergei blir två år ska personalen på Grace hjälpa Sveta att få tag på en egen lägenhet där hon och hennes son kan få bo. Då ska Sergei börja på dagis och Sveta ska försöka få tag på ett arbete. I samband med att Sergei föddes så dog Svetas mormor och hon ärvde ett litet markområde som hon funderar på att sälja så att hon får ett startkapital. Gud har verkligen tagit hand om Sveta och Sergei.
Kärlek och godhet är något som vi alla behöver
Grace är ett familjecenter i St. Petersburg som arbetar efter mottot: Kärlek och godhet är något som alla behöver. De har byggt upp en kristen familjegemenskap för ensamstående mammor och före detta barnhemsbarn. De ensamstående mammorna som kommer till Grace har oftast vuxit upp på barnhem. Ett av målen med verksamheten på Grace är att de som kommer dit ska få möta Jesus och bli en del av Guds stora familj. De som arbetar på Grace är noga med att inte tvinga sig på någon, även de som inte är troende är varmt välkomna att dela gemenskapen på familjecentret. Personal från Grace besöker regelbundet föräldralösa barn och ungdomar på studenthem, internatskolor och barnhem i St. Petersburg med omnejd, de predikar evangeliet för dem som vill lyssna och bjuder in barnen till gemenskapen på familjecentret, allt för att de föräldralösa barnen ska veta vart de kan vända sig när de har tagit studenten och förväntas klara sig själva. Arbetet är viktigt, särskilt i en storstad som St. Petersburg där ensamheten är utbredd och många före detta barnhemsbarn hamnar i fel sällskap. Det finns några sängplatser på Grace där de som behöver extra stöd kan få bo.
Om du vill får du gärna stödja Grace Family Center genom att antingen ta kontakt med mig så hjälper jag dig att förmedla dina pengar via en betrodd svensk hjälporganisation eller så kan du donera pengar direkt till Grace via biståndsorganisationen Star of Hope, USA. Även om de inte själva jobbar mot Ryssland så ställer de gärna upp och förmedlar pengar till Grace: Grace St. Petersburg
Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved