"Måla med ljus"
Leica M the Rock'n Roll Machine
There are still some self proclaimed knowers who believe that a high ISO and quick SLR from Nikon or Canon with a autofocus 70-200/2,8mm lens is the best companion for concert photography. They often believe that a manual focused rangefinder camera with a 20mm or a 50mm lens are quite useless in the though light conditions at a concert. I don't listen to the self proclaimed knowers. A Leica M is a Rock'n Roll Machine for me and it's my instrument for getting the pictures that I want. At concerts I like to get in close with a 20 or 50mm lens and a Leica M is perfect for that purpose.
It happens every now and then that I need a longer lens than 50mm. And in such cases I use a SLR. When I used a 70-200mm on my SLR I always needed the extra 100mm and I had to crop many pictures. I sold the 70-200mm which I hardly used. I bought a cheap 70-300mm VC that I use on my SLR the few times when I need a little bit more tele than the 50mm gives. The best thing with shooting concert is that you don't need a expensive equipment. Even cheap cameras and lenses will give you the result that you want as long as you follow the rythm and enjoy the music.
Kapten Zoom
Galaxer i mina braxer utbrast Kapten Zoom och det kanske en och annan läsare gör efter att de har läst denna artikeln. På tal om zoomar så har de en tendens att skapa lata fotografer som helst inte rör på sig för att fånga de snabbt flyende ögonblicken. Men trots allt finns det faktiskt ögonblick då en zoom kan vara oumbärlig.
Ett zoomobjektiv är som den där blyge killen på skoldansen som står med ryggen tryggt förankrad mot väggen och inte vågar bjuda upp tjejen som han har spanat in under kvällen och som han på avstånd zoomat in med blicken. På engelska kallar man sådan killar för wallflower (väggblomma) och på svenska händer det att vi säger vi panelhöna. Fasta objektiv är däremot som den coole killen som äger festen och ständigt rör sig mitt i händelsernas centrum.
Trots att det i mitt tycke är mycket coolare att fota med fasta objektiv så finns det faktiskt tillfällen då ett zoomobjektiv kan vara ett utmärkt redskap även för mig. Vid konserter kan det ibland vara bra att ha sällskap av Kapten Zoom. Särskilt då man på grund av avspärrningar inte kan röra sig fritt i händelsens mitt och då måste man vara som den blyge killen på skoldansen och zooma in händelserna eller som det heter på fotospråk; att vara som en fluga på väggen.
Alla bilderna i inlägget är tagna med ett zoomobjektiv.
Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.
En riktig proffskamera
Det finns en del tyckare och tänkare som anser att en riktig proffskamera är en motor- och fokussnabb best som levererar bilder i hög hastighet. Har inte kameran de egenskaperna är det i bästa fall en kamera för hobbybruk.
I deras ögon är en kamera som har något så ålderdomligt som manuell fokus och en serietagningshastighet på knappa 1 bild i sekunden ingenting att ha och något som passar bäst att lägga i en låda djupt inne i garderoben. Det är tur att vi inte lever i ett land där endast en åsikt är tillåten annars skulle jag få problem. Särskilt som jag gärna använder mig av en smått antik digital mätsökarkamera med manuella gluggar när jag jobbar. Bilderna i det här inlägget är förövrigt tagna med en smått antik mätsökarkamera.
Genom åren har jag ägt och använt en del så kallade proffskameror. Trots att de har levererat bra bilder har jag aldrig känt mig riktigt bekväm med dem. Framförallt har de varit omotiverat stora. När jag har använt den typen av kameror har det faktiskt känts som om kameran har kommit mellan mig och motivet. Kameravalet har inte spelat någon större roll när jag fotat landskap eller natur men när jag fotat människor har den typen av kameror på grund av sin storlek fungerat som en kontaktbrytare och stämningssänkare.
Märk väl att jag inte vill skriva någon på näsan. Även om jag väljer att jobba med "antikviteter" har jag full förståelse för att andra fotografer som fotar snabba förlopp såsom barn, djur, konserter, press eller sport har behov av snabba kameror som leverera i alla väder. Men för min del går det lika bra eller rättare sagt bättre med en smått antik kamera som är bestyckad med antingen ett 20mm eller ett 50mm objektiv. Trivs man med sin kamera blir bilderna oftast bättre per automatik oavsett om kameran är ett teknikmonster eller en antikvitet.
På tal om något helt annat är det någon mer än jag som också tycker att The Smiths musik är ett perfekt soundtrack för tågpendlare?
Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved
Concert Photography With a Leica M
Some experts and self proclaimed knowers say that you can´t use a digitala Leica M8 at the low light conditions in a concert. I choose not to listen to them.
I set the ASA to 640 the aperture to 2,8 and the shutter speed dial to 1/60 and start capturing the flying moments with the aid of the excellent rangefinder which gives me the extra control that I need. Back in the good old days I used to use a SLR and a Tri-X 400 film set to 800 ASA with a 35mm or a 85mm lens. Today I prefer to shoot concerts with a rangefinder and a 50mm lens.
As you can see the Leica M8 is still a really good camera for concerts. My EOS 5D Mark II is a much better choice for concert photography especially in poor light conditions. But I prefer to work with my slightly obsolete Leica rangefinder cause it´s a joy to use it and I really enjoy the picture quality that it delivers. Some people might call me a hipster, but a hipster for me is someone who buys a camera to show of with. The best cameras to show of with is a professional Canon or Nikon. Ordinary people often knows that brands and if you use a big fat Canikon with a huge lens then you must be a professional photographer. For most people Leica is just some old nearly useless crap from eastern Europe. One guy even asked me if Leica was made in DDR (German Democratic Republic).
I took 20 pictures at the concert and then I sat down and enjoyed the show. The most important thing to do when you shoot concerts is to take time to enjoy the show. The artist in the pictures is Jimmy Needham who gave an excellent acoustic concert at Kungsporten in Husqvarna. Jimmy's music and his deep and very self-revealing lyrics called for reflection. He was accompanied on the stage by his guitar, harmonica and the very talented drummer Will Hunt. If you never heard of Jimmy Needham before then please click on the following link and listen to one of his best tunes: http://www.youtube.com/watch?v=6smGew7dGto
Leica M8 is a amazing camera to shoot with. But it does have it's limitations. Used in the right conditions, the good old Leica M8 performs like a champion.Hovever there are no perfect digital camera for every situation. Eventually I really hope that I will find a perfect camera. Until then I will stick with my Leica M8 and it´s backup the hipster fanboy Canon Eos 5D Mark II :)
Text and Photo: © Mikael Good, All Rights Reserved.
Concert Special - Switchfoot's first concert ever in Sweden
Like the nearly 3000 other persons in the Concert Arena called Skeppet at the Gullbranna Festival I was knocked to the floor by the power of the music and the exellent live performance of the band.
The San Diego Band Switchfoot´s performance in Gullbranna might be the rock concert of the year in Sweden. I doubt that a rock concert can be much better than this. The Swedish band Soundtrack Of Our Lives are one of the best live band i've seen - Switchfoot is equally good. I hope that you can feel some of the atmosphere from the concert in my pictures of the band and the public.
Switchfoot is clearly a band for bigger venues. The only negative thing about the concert is that only 3000 persons were able to see the band and be part of this historical moment. Even if I'm sorry for all the music lovers who missed the concert I'm grateful that I was there and that I got one of my life's greatests concert experiences in the small village Gullbranna on the westcoast of Sweden.
If you shall book a main act for one of the major music festivals in Sweden next year. Book Switchfoot - That's a direct order.
Text and Photo: © Mikael Good, 2012. All rights reserved.