Den rikaste mannen i Lettland

Eurobägaren riskerar att svämma över

Cyperns ekonomi är i kraftig gungning och en del ekonomer är rädda för att lilla Cypern ska bli droppen som till sist får hela eurobägaren att svämma över. Men trots att hela eurosamarbetet är i kraftig gungning och framtiden för euron som valuta är högst osäker, kämpar Lettland hårt för att få komma in i den ekonomiska stugvärmen.

Trots att euron är i kraftig gungning har Lettland siktet inställt på att införa den gemensamma valutan i januari 2014. Lettland skulle i så fall bli det 18 eurolandet. Även om landets politiker är entusiastiska över euron är inte det hårt prövade folket i Lettland lika entusiastiska längre. Precis som i Sverige matas de dagligen med information om hur eurosamarbetet knakar i fogarna och det är många som har dragit öronen åt sig och vill avvakta ett tag till. Men enligt Lettlands centralbank uppfyller landet kriterierna för att ingå i eurosamarbetet och under våren ska EU-kommissionen granska Lettlands ekonomi för att se om landet uppfyller alla kriteriern och om de är redo att införa euro som valuta. 

I början av 2009 var Lettland helt utslaget och nere för räkning, en nationell bankrutt närmade sig med stormsteg. Då var det nog ingen som trodde att Lettland skulle resa sig på nio, få ordning på sin ekonomi och vara redo för det ekonomiska finrummet på bara fyra år. Tillväxten i Lettland ökar på grund av en tuff ekonomisk politik och ett ekonomiska stålbad av allra värsta sort. Skuldsaneringen och tillväxten i Lettland efter krisen ses numera som ett föredöme inom EU och det är många som anser att fler skuldtyngda EU-länder borde följa Lettlands exempel i spåren för att snabbt få ordning på sina krisande ekonomier.

Men myntet har även en baksida. Drygt 250.000 personer har lämnat landet sedan år 2000, utflyttningen har tagit extra fart efter 2008 (en del källor talar om ännu högre siffror men då jag inte kan få dem verifierade har jag valt att utelämna dem). Många av letterna som har flyttat är högutbildade och de blev antingen av med sina arbeten eller fick sina inkomster kraftigt sänkta i spåren av krisen. Vad denna brain drain (kunskapsflykt) kan få för påverkan på den långsiktiga ekonomiska tillväxten återstår att se. Men för att kunna locka tillbaka dem som har flyttat krävs kraftigt höjda löner och det har inte Lettland råd med inom en överskådlig framtid. Det blir billigare att importera kvalificerad arbetskraft från grannländer som har lägre lönenivåer för att täcka upp för den kunskap som försvunnit ur landet. Men frågan är om Letterna kommer att gå med på en ökad invandring? 

Sedan Lettland blev fritt från Sovjetunionen den 21 augusti 1991 har invånarantalet minskat från 2 700 000 (1989) till cirka 2 070 000 (2012). En del rapporter talar om att 2012 års siffror är lätt friserade och att det totala antalet invånare i landet ligger någonstans mellan 1,8 och 1,9 miljoner. Om den senaste siffran stämmer innebär det att Lettland har förlorat drygt 30% av sin befolkning på lite mer än 20 år. Om vi skulle haft samma negativa befolkningsutveckling som Lettland skulle Sveriges befolkning ha sjunkit från drygt 8 600 000 år 1991 till drygt 6 000 000 år 2012. I vilket fall som helst har emigrationen även en positiv effekt på arbetslöshetssiffrorna i Lettland och den har bidragit till att de har sjunkit kraftigt de senaste två åren.

Bilden som illustrerar artikeln föreställer ett bostadsområde i ett litet samhälle i de östra delarna av Lettland. När jag besökte en familj som bodde där i mitten av 2000-talet gapade hälften av lägenheterna tomma. Hur det ser ut idag vet jag inte, men jag skulle tro att fler har flyttat därifrån i sin jakt efter ett arbete. Kanske har de flyttat till andra städer i Lettland eller så har de sökt sin lycka utomlands?

Bistånd - Att hjälpa kan vara att stjälpa

Det är många svenska företag och privatpersoner som skänker kläder, leksaker, möbler, husgeråd, mat med mera till Lettland och på sätt och vis är det bra för hjälpen behövs verkligen. Men medaljen har även en baksida. 



Vad händer när den lokala lettiska klädbutiken, leksaksaffären, sportbutiken, och matvarubutiken måste slå igen för att de inte kan möta konkurrensen från våra hjälpsändningar? Då kommer det att bli ännu svårare att få tag på de varorna som behövs när vår hjälp upphör.

En lösning på problemet skulle kunna vara att vi skänker pengar som därefter omvandlas till presentkort som kan delas ut av socialförvaltningen. Då skulle även de lokala handlarna få del av kakan och kunna fortsätta sin verksamhet och även se till att fler kom i arbete. En del av de prylarna som vi skänker skulle kunna säljas i lettiska second-hand butiker och på så vis skulle vi kunna se till att ett antal arbetslösa får ett arbete som de kan försörja sig och sina familjer på och överskottet från verksamheten skulle kunna gå till presentkort till de mest utsatta grupperna.

Då skulle vi få en win-win situation som skulle gynna alla parter. De lokala handlarna skulle kunna fortsätta sitt arbete och inte bli utkonkurrerade av våra hjälpsändningar och de som behöver lite extra stöd för att hålla näsan ovanför vattenytan skulle få det. Att ge bistånd handlar om långsiktigt tänkande som ska bygga upp och utveckla ett samhälle. Att bara pumpa in hjälp utan att tänka efter först är ungefär lika dumt som att sätta ett plåster på ett kraftigt blödande sår som behöver ses om och sys.



Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.

Svenska journalisters pinsamma tystnad

Svensk media är som bekant pinsamt tysta om det tuffa ekonomiska läget i vårt östra grannland och alla dom personliga tragedierna som följt i kölvattnen av den ekonomiska depressionen i Lettland. En depression som letterna i mångt och mycket har den svenska regeringen, inhemska politiker och de svenska storbankerna att tacka för...



För de journalisterna som vill skulle det enkelt gå att gräva fram en hel del smaskiga nyheter om de svenska storbankernas vanvettiga utlåning och den svenska regeringens spel för att rädda Sveriges ekonomi på bekostnad av den lettiska. Men när det väl dyker upp nyheter om Lettland i svensk media är det oftast någon svensk journalist som har rest till gamla stan i Riga och gjort ännu en intetsägande intervju med någon kulturpersonlighet eller politiker över en perfekt latte. Deras källkoll och research är oftast bristfällig och inte helt med sanningen överenstämmande. De ställer svenska frågor och får svenska svar på sina frågor och deras fördomar om letterna förstärks snarare än försvagas. Många svenska journalister verkar ha glömt att Lettland ockuperades av Sovjetunionen i 47 år och att letterna fick tillbaka ett land som hade blivit helt kört i botten 1991. Svenska journalister skulle behöva åka utanför gamla stan i Riga så att de med egna ögon får se hur det är ställt med landet.

Jag gör vad jag kan för att berätta om situationen i Lettland men tyvärr blir mina möjligheter att göra det allt mer begränsade då uppdrag efter uppdrag uteblivit av olika orsaker. Många svenska tidningar väljer att plocka in mer lättsmält material som hjälper dem att sälja många annonser. Det är lite märkligt då mina artiklar och reportage från Lettland trots allt har varit mycket uppskattade bland läsarna och de riktade reportagen som jag gjort för biståndsorganisationer har dragit in riktigt stora belopp. Jag är för övrigt en av få svenska reportrar och journalister som har en ganska så bra inblick och kunskap om Lettland.



Missförstå mig bara inte, jag tycker definitivt att man ska resa till Lettland. Landet behöver det extra kapital som turisterna för med sig. Turismen genererar arbetstillfällen så att fler letter får en möjlighet att försörja sig. Har du inte varit i Riga så tycker jag definitivt att du ska boka en weekendresa dit. Det är en trevlig och vacker stad som har mycket att erbjuda till låga priser. Är du intresserad av arkitektur- eller gatufoto så kommer du garanterat att hitta trevliga miljöer och för dem som älskar porter kan jag förtälja att det lettiska ölet håller mycket hög internationell klass.

All Images and text © Mikael Good. All Rights Reserved.

Om ni behöver anlita en erfaren socialreporter och dokumentärfotograf med ett stort hjärta och engagemang för människor i kris. Som har stor kunskap om östeuropa. Då är ni varmt välkomna att höra av er till mig. Tidigare har jag jobbat en hel del för biståndsorganisationen Hoppets Stjärna men jag söker nu efter nya uppdragsgivare och samarbetspartners. På följande länk finns ett litet urval av arbeten från Kina, Lettland och Ryssland som jag har fått publicerade i olika trycksaker och tidningar, under fliken info finns även mitt telefonnummer och min mailadress: http://www.chasid.fotosidan.se/viewpf.htm?pfID=318240

Även om bra artiklar om Lettland lyser med sin frånvaro i svenska media så finns det ett och annat undantag. Här kan du läsa en artikel av Birgitta Forsberg på Affärsvärlden som sammanfattar orsaken till den lettiska krisen på ett mycket bra sätt: http://www.affarsvarlden.se/tidningen/article503807.ece

"True Wealth is to be known and appreciated among the least of us" - Mikael Good

Text och foto: Mikael Good