Gatufoto för nybörjare del 2

Har du ännu inte läst den första artikeln i serien så kan du komma dit genom att trycka på följande länk: Gatufoto för nybörjare del 1

Låt dig inspireras!
Ett bra sätt att lära sig gatufoto är att titta på mycket gatufoton och därigenom låta sig inspireras av dem. Det har tagits många fantastiska gatufoton genom åren och många av gatufotopionjärernas fotografier finns till beskådan på internet. Kolla gärna min favoritlista där finns många av de gamla och nya gatufotohjältarna representerade! Nästa steg är att köpa fotoböcker och gå på utställningar för inspirationens skull, för dem som bor utanför Stockholm, Göteborg och Malmö så är det tyvärr snålt med fotoutställningar och då är det bra att internet finns! På internet finns det mängder av bra fotoutställningar att ta del av. Våga vidga vyerna och plocka in influenser från konstvärlden. Jag brukar ta med mig min lilla dotter och gå och titta på utställningarna i Galleri Smedbyn som ligger en dryg km från mitt hus, de brukar ha en del spännande konst på sina utställningar, konst som även har inspirerat mig i mitt gatufotograferande! Ett annat bra inspirationsmedium för gatufoto är film, det går att lära sig en hel del om människor, kameravinklar och ljussättning genom att titta på film. Jag har en gedigen proffessionell videokurs i bagaget och den har tillfört en hel del till mitt fotande och bildberättande.



Lär dig se!
En fotograf som har influerat mig mycket i mitt bildskapande är Christer Strömholm, jag kom i kontakt med hans bilder och berättelser när jag läste Aktuell Fotografi på biblioteket som 14 åring. Jag hade förmånen att få träffa Christer i samband med en av hans utställningar i mitten av 90-talet. Jag ställde bl.a. en kort fråga till Christer:
- Vad är ditt bästa råd till mig som ung bildskapare Christer?
Christer spände blicken i mig, och sa kort och rappt på typiskt Strömholmskt sätt:
- Lär dig se!



Hur fångar man de snabbt flyende ögonblicken av tid?
Tyvärr så finns det inte någon patentlösning för hur man lär sig att exponera i exakt rätt sekund. Själv så har jag övat, övat och så har jag övat tills jag lärde mig det helt enkelt, medan andra har en medfödd förmåga att fånga de snabbt flyende ögonblicken. Ett bra sätt att lära sig är att registrera situtioner är att "fotografera" utan kamera, det är ett bra sätt att lära sig att se olika situationer på och när man väl har lärt sig att se situationerna, ja då är det dags att börja fånga dem med kameran.
Att vara engagerad och intresserad av människor är ett måste vid gatufoto och det är även bra att ha viss kunskap i beteendevetenskap. Men tyvärr är det som så att alla inte har det som krävs för  att bli gatufotografer.



Se men inte synas
När man gatufotar ska man vara som en fluga på en vägg, det gäller att se men inte synas. Om du drar blickarna till dig så är det svårt att fånga ögonblicken. Osynliggör dig genom att inte klä dig inte som en fotograf, lämna kameraväskan eller fotovästen hemma och jobba med enbart en diskret kamera och ett objektiv och försök att smälta ihop med omgivningen så gott som det går. Vad gäller kläder så brukar jag klä upp mig något när jag gatufotar. Men det kan vara svårt att vara en osynlig gatufotograf i länder där de inte har sett en vit man tidigare, som bilden ovan visar.

Gå närmare eller håll dig på bekvämt avstånd?
bland väljer jag att gå nära och ibland väljer jag att ta några steg tillbaka för att fånga människan i miljön, en del gatufotofundamentalister påpekar gärna att man alltid ska gå nära, men för mig så är människan i miljö viktig i mitt gatufotograferande och jag försöker kombinera ihop både människor och miljö så gott som det går. Oftast så är jag ganska så rörlig och försöker aktivt att röra mig in mitndringen (mitt i händelsernas centrum) men det händer att jag tar mig tid och letar upp en plats där jag blir stående ett tag, väljer ut ett utsnitt, ställer varsamt in tiden och bländaren och ställer kameran i hyperfokalläge för att sedan vänta in rätt ögonblick. Vid hyperfokalfoto så ställer man in en viss bländare och fokuserar på ett visst avstånd så att bilden blir skarp från halva fokusavståndet till oändligt.
Exempelvis så så ställer jag in bländare 8 och avståndet på 5 meter och har då skärpa från 2,5 meter till oändligt, hyperfokal är betydligt snabbare än autofokus! Men det gäller att objektivet har en tydlig avståndsskala annars är det väldigt svårt att fota med hyperfokal, fasta objektiv och fullformat (35 mm) är helt klart att föredra vid hyperfokalfoto. Men de små digitalkompakterna i Ricoh GR-D serien är en fröjd att hyperfokalfota med då skärpedjupet på bländare 4,5 räcker från 1 meter till oändligt!



Gatufota på hemmaplan eller bortaplan?
En del föredrar att gatufota på hemmaplan och andra på bortaplan. Att gatufota på hemmaplan kan vara ganska så svårt, särskilt om man bor på en mindre ort, men tar man sig bara vanan att bära med sig en kamera så släpper snart den initiala nervositeten, visst man kan stöta på en del personer som undrar vilken tidning man jobbar för, men möten med människor är alltid kul oftast kan det leda till en intressant pratstund, är man rädd för att möta människor så ska man inte hålla på med gatufoto. Att åka till ett annat land för att gatufota kan vara riktigt uppfriskande. Jag gillar möten med för mig nya människor, kulturer och företeelser och det smittar nog av sig på mina bilder.



Får man manipulera sina gatufoton i ett bildbehandlingsprogram!
Svaret är ett trippelt NEJ! All form av kloning och annan borttagning eller tillägg i gatufoton är fullständigt förbjuden, gatufotografer som håller på med detta är inte längre gatufotografer utan illustratörer. Många gatufotografer anser t.o.m. att det är manipulation att beskära en bild, men fullt så drastisk är inte jag, jag kan tänka mig att beskära en bild om det skulle behövas!

Får man använda blixt vid gatufoto?
Det bästa är att så långt som det är möjligt att använda sig av befintligt ljus, men om situationen så kräver så tycker jag att det är ok att använda sig av en blixt. Jag använder mig av blandljusautomatik för att få fram en bra blandning av befintligt- och blixtljus, sköter man denna inställning rätt så är det faktiskt svårt att se att en blixt varit inblandad, men när jag använt mig av blixt så är jag ändå noga med att påpeka detta.



Nu är min artikelserie Gatufoto för nybörjare slut för denna gången och jag tackar för att ni tog er tid att läsa igenom mina gatufototankar! Jag kanske återkommer med en uppföljare lite längre fram om jag känner för det. Alla ni gatufotorävar som läst dessa två artiklar får gärna fylla på med det som ni tycker att jag har missat antingen i kommentarerna eller i era egna bloggar.

Länktips. I de här utmärkta bloggarna finns det en hel del matnyttigt för den som är intresserad av gatufoto : Spånerier  •  Straight Photography

Dagens låt: Walkin' Blues - Muddy Waters

//Chasid

Gatufoto för nybörjare del 1

I år det 25 år sedan som jag började med gatufoto och lite av det som jag lärt mig genom åren tänkte jag nu dela med mig lite basala kunskaper om gatufoto genom artikelserien Gatufoto för nybörjare i min blogg. Idag kommer den första artikeln och imorgon kommer artikel nummer två.



Gatufoto har blivit populärt och antalet gatufotobilder på olika hemsidor har ökat de senaste åren. Men tyvärr så har kvaliteten på gatufotobilderna blivit sämre. Suddiga, avhuggna och sneda bilder tagna bakifrån på gamla damer med rullator eller farbröder med hatt tycker iallafall inte jag är speciellt bra gatufotobilder. Enligt mitt sätt att se så ska en bra gatufotobild innehålla någon form av händelse eller ett avgörande ögonblick som fångar betraktaren, det får gärna vara med en smått humoristisk ton. Trots att gatufotografi har ökat i popularitet och antalet utövare har ökat kraftigt de senaste åren så är många av de gatufotobilderna som jag ser idag av mycket dålig klass, jag tror att digitalkamerornas intåg delvis är en orsak till detta, det är alldeles för lätt att filma av ett antal rutor från höften utan eftertanke. På filmtiden höll man mer på bilderna och slösade helst inte sin film i onödan. Den bästa medicinen mot kliande avtryckarfingrar tror jag är att köpa sig en analog kamera och lära sig att fota analogt från grunden, med allt vad det innebär av framkallning av film och mörkrumsarbete, när detta förfarande väl sitter i ryggmärgen - ja då är det dags att eventuellt börja gatufota "analogt" med en digitalkamera.



Vad ska man ha för kamera vid gatufoto?
Är en fråga som ofta ställs. Svaret är helt enkelt en kamera som du trivs med och känner utan och innan. En del föredrar mätsökarkameror, andra små smidiga analoga- eller digitala kompakter medan andra föredrar antingen analoga eller digitala systemkameror. Jag har oftast fotat med systemkameror, då jag föredrar spegelreflexsökare framför mätsökare. Men spegelreflexerna har en stor nackdel i att de låter betydligt mer än mätsökarna och det kan vara en nackdel om man vill vara diskret, men jag smyger inte när jag gatufotar och då spelar inte slutarljudet så stor roll för mig. Men fotar man mycket från höften så kan en tyst och diskret mätsökarkamera vara att föredra eller varför inte en fickvänlig digital kompakt med liten sensor och stort skärpedjup!



Vad ska man ha för objektiv vid gatufoto?
Är en annan fråga som ofta ställs. Också detta val är en smaksak men jag rekommenderar den som gatufotar att använda ett fast objektiv med brännvidd mellan 24 och 85 mm för småbildsformatet eller likvärdiga brännvidder med Crop-kameror, men det kan även vara rätt så kul att experimentera med extrema vidvinklar som fisheye. Själv så föredrar jag den klassiska gatufotobrännvidden 35 mm. Valet av fasta objektiv kontra zoom är ganska så enkelt då fasta objektiv gör att man måste vara mer rörlig och aktiv i sitt gatufotograferande och det är alltid att föredra och att ställa in fasta objektiv i hyperfokalläge (mer om hyperfoklaläget i del 2) är mycket lättare.



Vad ska man fota respektive inte fota?
Personligen så tycker jag att man inte ska fota människor som är i nöd på ett eller annat sätt inkräktar i andra människors intigritet. Gatufoto får inte gotta sig i andra människors problem eller lidande. Låt bli att fota utslagna, missbrukare, nödlidande eller kändisar såvida de själva inte ber om att få bli porträtterade. Om inte vi gatufotografer kan reglera detta själva så kommer vi kanske snart att genom ny lagar att bli ganska så inskränkta i vårt fotograferande. Så är det redan för gatufotografer i en hel del länder...

Får man arrangera sina gatufoton?
Nej! Nej! Nej! Att arrangera sina gatufoton på plats eller i Photoshop är helt förbjudet och sådana foton är ej att räkna som gatufotografi. Gatufotografi handlar om att fånga de snabbt flyende ögonblicken av tid!



Nu är Gatufoto för nybörjare del 1 slut, men hav tröst imorgon kommer den spännande fortsättningen. Då kommer jag bl.a. att behandla bildmanupilation, inspirationskällor och Christer Strömholm!

Här kommer en länk till Gatufoto för nybörjare del 2

Dagens låt: The Last of the Famous International Playboys - Morrisey

//Chasid

Bloggen 1-års jubilerar!

Den 16 februari förra året så drog jag igång min blogg här på fotosidan. Jag lovade att jag skulle skriva minst ett inlägg i veckan, men det blev lite fler 89 stycken närmare bestämt. En del inlägg har gått förbi nästintill obemärkta med få besök och kommentarer medan andra har fått många besök, kommentarer eller både och. I den mån jag hinner försöker jag att svara på kommentarerna då jag tycker att det är viktigt att ha en dialog med läsarna.

Jag hoppas att jag inte har tråkat ut mina läsare med allt för mycket tekniksnack, men det är svårt att inte skriva om Carl Zeiss och Leica, de gör underbara objektiv som fortfarande står sig väl i konkurrensen och de går som jag tidigare har behandlat att använda på Canon EOS med vissa förbehåll. Men jag ska ändå försöka att fokusera lite mer på fotografier i min blogg under detta året.

Reportage och dokumentärfoto som ligger mig varmt om hjärtat kommer jag att både visa upp och skriva lite mer om. I år har jag hållt på med gatufoto i 25 år och jag kommer att göra en och annan djupdykning i arkiven efter mina tidiga gatufotobilder från mitten av 80-talet under detta jubileumsår.

Veckans skiva har hängt med från starten och jag har redan hunnit med en hel del skivor ur min digra skivsamling. Musik och foto hör ihop! Det har varit mycket fokus på rockmusik men det kommer det att bli ändring på under detta året! Jag har mycket musik från Chess, Motown, Stax, Studio One och Trojan samt en hel del latinamerikanska rytmer som jag kommer att dela med mig av i form av dagen låt eller dagen skiva. Dagen låt Roots and Culture av Mikey Dread länkar jag till så att den som vill lyssna på den kan göra det - det är faktiskt en av mina absoluta favoritlåtar från en tid då spelglädje var viktigare än profit!



Waving Torshes

För bild i större format tryck här

Dagens låt:  Roots and Culture - Mikey Dread

Tryck här för att lyssna på låten

//Chasid

Det är tråkigt att glättiga bilder på s.k. kändisar...

Det här inlägget är delvis en kommentar på Bengt Björkboms blogg: Straight 113 / Den glättiga fotografin! 

Det är tråkigt att glättiga bilder på s.k. kändisar tar allt mer av det mediala utrymmet, men det är väl som så att bildredaktörerna är mer intresserade av pengar än kvalitet och bilder på kändisar säljer tidningar, ju mer tidningar som säljs desto nöjdare blir aktieägarna. Det hade varit trevligt om det fanns någon bildtidning med reportage-, dokumentär och gatufoto gärna från udda miljöer som inte är drabbade av katastrofer av olika slag. Men tyvärr så finns det inte tillräckligt stor efterfrågan för bildtidningar och de senaste tio åren har flera av de stora framträdande bildtidningarna, som genom åren har lyft fram så många skickliga fotografer och visat så många fantastiska dokumentär- och reportagebilder gått i graven samtidigt som dagstidningarna ger allt mindre utrymme för reportage- och dokumentärfoto.

Det är tråkigt att det inte finns något tryckt media som lyfter fram reportage-, dokumentär och gatufoto, det är tråkigt att det är så svårt att få ställa ut reportage-, dokumentär och gatufoto, på gallerier. Men det är bra att ett forum som internet finns, genom internet har jag fått visa upp mina reportage-, dokumentär och gatufoton för en relativt stor publik! Till dags datum har jag haft ca: 65.000 besökare (av dessa är ca: 40.000 unika) på min hemsida och det är en betydligt större siffra än jag någonsin hade kunnat räkna med! Men det är roligare att ställa ut bilderna och få direktkontakten med besökarna, så länge de är intresserade av bilden och inte av tekniken bakom den, visst händer det att jag får en del "feedback" iform av mail från olika besökare men det är roligare att få den mellan fyra ögon. Det är roligt att ett forum för berättande bilder som  www.outoffocusmag.com får så mycket uppmärksamhet och besökare, den sidan är väl värd ett besök för alla som är intresserade av reportage- och dokumentärfoto, med det vore roligt om Outoffocusmag kunde komma i tryckt form någon gång, det är trots allt trevligare att se bilder i tryck än på en flimmrande skärm!

Jag tror trots allt att omanipulerad (oförfalskad) reportage-, dokumentär och gatufoto kommer att överleva, trots att det ser mörkt ut i dessa glättiga manipulationstider, det kommer alltid fram nya unga fotografer som är beredda att föra facklan vidare även om de är få så kommer de säkert att bli fler i framtiden!

Barn i De Yaku 

Veckans skiva: The Joshua Tree - U2

//Chasid

Gatufota på lunchen...

...En del utnyttjar lunchrasten för att ta en välgörande promenad, insupa lite frisk luft och rensa tankarna inför eftermiddagens arbetspass. Jag gjorde så tills för ett par veckor sedan. Men som den gatufotograf jag är så började jag snart att allt mer tänka på alla fina bildtillfällen som jag missade. Jag bestämde mig då för att ta med fotoapparaten till jobbet och gatufota minst en gång under arbetsveckan.

Dagen efter att jag bestämt mig plockade jag med mig min fotoapparat och ett lämpligt vidvinkligt objektiv. Nu har jag hållit på med lunchgatufoto i ett par veckor och jag brukar växla fotoapparat mellan min bastanta fullformatare & Leitz 35'a och min lilla fotoapparat med 1.6 crop & fisheye. Det är roligast att fota med fisheyet, man kommer verkligen nära människor med det objektivet men bildkvaliteten blir desto bättre med 35'an och fullformataren, lite som Mamiya 6 faktiskt.

Känner du att du har lite tid över på lunchen så passa på att utnyttja den tiden till lite gatufoto!


















Veckans skiva: Brothers & Sisters - The Alman Brothers

//Chasid

Ps: Inlägget Normalobjektiv för gatufoto som av misstag låg ute i en kvart idag, kommer att publiceras imorgon igen!