Fullformataren som ger mest valuta för pengarna

Även om jag föredrar att umgås fram mina bilder med en mätsökarkamera så finns det ändå tillfällen då en spegelreflexkamera är att föredra. Vid olika tillfällen det senaste året har jag blivit mer och mer varse om det och till sist valde jag att slå till på en begagnad 5D Mark II och ett Tamron 28-75/2,8 objektiv. Canon 5D Mark II är förmodligen den fullformataren på marknaden som ger mest valuta för pengarna just nu. Jag har bara gett 8000 kronor för mitt exemplar inklusive objektivet.

Ett av de tillfällena då en spegelreflexkamera är att föredra framför en mätsökarkamera är vid konsertfoto. Särskilt som sångaren i detta fallet Samuel Ljungblahd studsar fram på scenen som en lätt överenergisk Karlsson på taket :) En Leica kan också vara en utmärkt konsertfotokamera om sångaren är lite mera stillastående än Samuel. Vilket du kunde läsa om i det här inlägget: Concert Photography With a Leica M

När vi ändå pratar om Leica ryktas det om att de kommer att släppa en modern Leica MD den 11 juni. Även om det låter intressant så är det givetvis bara ett rykte. Jag har konfronterat några av mina kontakter på Leica om ryktet stämmer men de tiger givetvis som muren och hänvisar till presskonferensen den 11 juni då Leica ska presentera sin Mini M

Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved

Grace är ett ljus i mörkret

Platser som Jayer i St Petersburg är mörka platser som dömer unga människor som aldrig fått en ärlig chans i livet till en allt för tidig grav. Även om situationen är tuff för före detta barnhemsbarn som har utexaminerats från institutioner i Ryssland finns det några oaser av nåd i mörkret.

När barnhemsbarnen i Ryssland blir myndiga får de inte längre bo kvar på de institutionerna som de växte upp på. Trots att de inte vet hur de själva ska klara sig i världen utanför barnhemmets väggar. De har inte fått lära sig att hantera de olika livsproblem som de nu möter. De är helt ensam och har inte några föräldrar, mor- eller farföräldrar, syskon eller andra släktingar som bryr sig om dem och som kan hjälpa dem. De saknar ofta de vardagliga kunskaper som andra barn fått lära sig i sina familjer. Som att städa, tvätta kläder, laga mat och hantera ekonomin. De känner sig ofta helt ensamma och utlämnade och det är precis vad de är.

Statistiken för före detta barnhemsbarn i Ryssland är mycket dyster. Endast 10% av dem kommer att kunna anpassa sig till ett normalt liv. De övriga 90% är dömda till ett liv i misär som ofta sätter dem i en allt för tidig grav. Några av dem kommer att lockas in i prostitution eller kriminalitet, en del av dem blir alkoholister eller narkomaner. Många av dem blir hemlösa eller soffsurfare och några av dem tar sina liv.

Jayer är gatuslang för en kvinna som är villig till vilken form av sexuell handling som helst med alla som hon möter. Det är också namnet på ett icke färdigställt sjukhus i S: t Petersburg. Jayer är ett hus av död där unga prostituerade säljer sina kroppar för knarkpengar, de sprider HIV till kunder som ofta vägrar att använda kondom. Det är en plats där heroinmissbrukare injicerar långsam död i sina ådror. De flesta av dem är HIV-positiva och när de delar sina nålar delar de också sin dödliga sjukdom. Jayer är också en plats där hemlösa människor i olika åldrar bor och en plats där unga hipsters träffas för att ha Rave partyn på helgerna. De som kommer till Jayer exponeras för GHB och heroin och många av dem slutar som missbrukare när de i ren dåraktig nyfikenhet prövar på drogerna.

Nästan 70% av alla heroinmissbrukare i Ryssland är ungdomar. Platser som Jayer går att hitta över hela landet. Uppskattningsvis är mellan 1,5 till 3 miljoner av 142 miljoner ryssar heroinmissbrukare. De ryska myndigheterna står inte maktlösa inför det stora narkotikaproblemet i landet. Under de senaste åren har myndigheterna satsat mycket pengar på drogförebyggande arbete bland ungdomar. De försöker även begränsa utbudet av heroin och andra droger som flödar in från framförallt Afghanistan. Sedan talibanregimens fall i slutet av 2001 har heroinproduktionen ökat markant i Afghanistan och drygt 21% av det heroin som produceras i Afghanistan går till Ryssland.

Även om framtiden för barnhemsbarn ser mycket mörk ut så finns det några oaser av nåd i Ryssland. En sådan oas av nåd är Grace Family Center som ligger i ett rysk-ortodoxa kloster i St Petersburg. Arbetet på Grace är mycket framgångsrikt och enligt Valentina som är volontär chef på Grace har 90% av de före detta barnhemsbarnen som fått hjälp och stöd på Grace kunnat anpassa sig till ett normalt liv. För dem som aldrig har haft en egen familj är platser som Grace Family Center värda sin vikt i guld.

På Grace Family Center kan barnhemsbarn träffa och umgås med vuxna som ger dem stöd och uppmuntran och hjälpa dem utvecklas till självständiga individer med en stark självkänsla. Personalen vid projektet, utarbetar en individuell plan för varje person som kommer till dem. Arbetet på Grace bygger på kristna principer. Ungdomarna bjuds in i en miljö där de kan träffas och umgås. Om de själva vill kan de få ta del av den frälsande nåden som finns i Kristus. Självklart är alla välkomna till Grace, ingen skillnad görs på dem som tror och inte tror, alla möts av en varm famn av kärlek.

Även om arbetet på Grace Family Center är mycket framgångsrikt är de i ett skriande behov av pengar sedan två av deras huvudsponsorer utan förvarning dragit sig ur samarbetet. De motiverade beslutet med att de istället valt att fortsätta arbeta med mindre barn i andra delar av världen. Om Grace Family Center inte får tag på nya sponsorer är risken stor att den framgångsrika verksamheten måste läggas ned i januari nästa år.

Kanske är det just du som läser denna artikel som ska se till så att Grace Family Center ska kunna fortsätta med sitt viktiga arbete bland de minsta och svagaste grupperna i Ryssland. Du kan stödja Grace Family Center genom att antingen ta kontakt med mig eller genom att donera pengar till dem via biståndsorganisationen Star of Hope, USA. Även om de inte själva jobbar mot Ryssland ställer de gärna upp och förmedlar pengar till Grace: www.starofhope.us

"När man hjälper de fattiga lånar man till Herren, och han ger igen med god ränta!". - Ordspråksboken 19:17

Klicka på den följande länken om du vill se bilder från Grace Family Center och samtidigt passa på att kolla in Flickrs nya utseende: http://www.flickr.com/photos/chasid68/sets/72157633123794556/

Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved

The greatest poverty

"We can find Calcutta all over the world, if you have eyes to see. Everywhere, wherever you go, you find people who are unwanted, unloved, uncared for, just rejected by the society - completely forgotten, completely left alone. That is the greatest poverty of the rich countries." - Mother Teresa

Photo © Mikael Good, All Rights Reserved. 

Ett riktigt bildspel från JAYER - dödens hus

Jag fick ett besviket mail från en äldre gentleman i går. Efter min cliffhanger i måndags hade han förväntat sig att gårdagens reportage om JAYER - dödens hus skulle ha ackompanjerats av ett riktigt bildspel och inte bara med någon halvmessyr från Flickr.

Därför bestämde jag mig för att göra en av mina läsare lite extra glad och jag snickrade ihop bildspelet som inledde detta blogginlägget. Om du vill se bildspelet i högsta kvalitet föreslår jag att du klickar dig in på Youtube, ställer visningskvaliteten på den högsta nivån och expanderar skärmvisningen, sedan skruvar du upp volymen, klickar igång bildspelet och lutar dig tillbaka i din stol.

Det är många som har saknat bildtexter till bilderna från JAYER. Givetvis har jag inte glömt bort att skriva några bildtexter. Om du klickar in dig på följande sida kan du titta på bilderna och läsa bildtexterna som är på engelska: JAYER The House Of Death

Nu ska jag snart sätta mig ned och skriva på nästa del av de glömda barnen i Ryssland. Det kommer att handla om en okänd hjältinna vars liv och arbete har fått betyda mycket för många föräldralösa barn i Ryssland.

Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.

Breaking news: En död person har hittats vid Vapenvallen i Huskvarna

Jag har många gånger varit mycket kritisk till hur kollegor har valt att exponera döda kroppar i media och idag var det upp till bevis om jag själv kunde leva upp till mina höga ideal eller om jag skulle lockas av prasslande sedelbuntar.

På väg från skolan till dagis passerade jag två polisbilar och en bil från kriminaltekniska. Inne i en skogsdunge höll två kriminaltekniker och fyra poliser på att utreda en brottsplats. Liket av en människa som antingen tagit sitt liv eller bragts om livet låg exponerad under en vit presenning. Jag halade instinktivt upp Leican, men av respekt för eventuella anhöriga valde jag givetvis att inte ta några bilder. När jag var på behörigt avstånd tog jag ett par översiktsbilder där brottsplatsen inte syns.

Det var inte några andra personer från media närvarande. Hade jag valt att gå närmare brottsplatsen så skulle det antagligen ha funnits en möjlighet för mig att göra en hacka på bilderna. Men jag är och kommer inte att bli någon gamfotograf och därför avstod jag från att ta de bilderna.



I det här skogspartiet i närheten av Vapenvallen vid Huskvarnaån hittades liket av en människa av några barn som var på väg hem från skolan. Jag hoppas att barnen omgående får all den hjälp och det stöd som de behöver för att bearbeta sina trauman.

Text och foto: © Mikael Good