"Måla med ljus"

Multireporter och opinionsbildare. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

Min önskekamera är äntligen här

Äntligen är det en kameratillverkare som tänkt helt rätt och tillverkat min önskekamera. Det känns nästan som om jag själv har fått skriva ned mina specar på ett papper och sedan har de gjort kameran efter det :) Nej, jag pratar inte om den groteskt överpimpade Nex-7:an i Hasselbladskostym, den är förresten inget annat än ett stort fett brand suicide… Jag pratar om Leica M. Den kameran öppnar onekligen nya möjligheter för oss som föredrar små smidiga mätsökarkameror.

För mig lockar möjligheten att använda mina gamla avlagda Praktica PB-objektiv på en kamera med digtial småbildssensor. Den där sista raden var ett skämt. Men för alla dem som sitter på riktigt dyr R-optik eller på fin Zeissoptik för Contax kan den nya M kameran vara en dröm. Jag skulle tro att mannen som sålde bort sin professionella R-utrustning för en spottstyver på en begagnatbörs för drygt ett år sedan är rejält sur över sitt tilltag just nu…

För min del är det trevligt att Leica har släppt sin M-kamera och om ett par år så kanske jag får råd att köpa en bättre begagnad Leica M. Fram till dess får mina digitala substitut räcka gott.

Om ni vill ta del av riktigt bra samtida lettisk dokumentärfoto tycker jag att ni ska göra ett besök på den här hemsidan: http://fkmagazine.lv/

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved

Postat 2012-09-18 18:13 | Läst 7687 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Än lever missionshuset i Björkenäs

Utsikten från Missionshuset i Björkänäs är verkligen bedårande.

Det varma pingstvädret och det vackra landskapet formligen ler mot oss när vi sakta letar oss fram genom det kuperade småländska landskapet i vår bil. Vi är på väg för att möta några eldsjälar bakom Björkenäs missionshus som ligger vid sjön Ören i norra Småland.

Några av eldsjälarna bakom Missionshuset i Björkenäs, från vänster Ryno Anderssson, Ann-Lis Lönn, Ingemar Karlsson, Birgit Eksteth Karlsson och Margareta Andersson.

Det är verkligen roligt att lyssna på Ingemar, han är verkligen engagerad i sin bygd och hans tal, mimik och gester bjuder in min fru och mig i berättelsen.
– Jag minns när det bodde runt 75 personer här ovanför missionshuset, nu bor ingen kvar. Ingemar Karlsson har växt upp ett stenkast från missionshuset. Han älskar sitt missionshus och berättar med inlevelse och många skratt om det gamla missionshuset.

Ingemar hämtar andan för en kort stund, han tittar ned i backen och samlar sina tankar innan han säger:
– Missionshusstyrelsen bildades 1865 hemma hos von Otter på Östanå slott, bara ett år senare stod Missionshuset klart. När det är väckelse finns inga begränsningar, alla ställde upp och timret i skogen var ju gratis. Det som kostade mest var nog glasrutorna, Ingemar pekar på de gamla fönstren som fortfarande finns kvar.

Detalj ur altartavlan i Björkenäs Missionshus

Kvar finns också de gamla träbänkarna - förvånansvärt bekväma att sitta i - den gamla kaminen och altartavlan som sattes upp till missionshusets 75-års jubileum 1941. Går man en trappa upp finns också en nästan intakt skolsal. Samtidigt som man byggde sin gudstjänstlokal passade man också på att bygga en skolsal. Skolan, som drevs av kyrkskolan i Vireda, hade ingen egen lokal, istället samlades man i stugorna. Det var trångt och inte särskilt praktiskt så de driftiga bönderna tog helt enkelt saken i egna händer och byggde skolsal, när de ändå var igång. Skolan fungerade ända fram till 1914 då undervisningen flyttades till Elmeberg, 2,5 km bort. Sedan dess har skolokalen fungerat som del i en pastorsbostad men har nu återställts till sitt ursprungliga skick.
– De gamla skolbänkarna hittade vi på en loge en bit bort, gissa om vi var förvånade att de fanns kvar. Vi har också hittat gamla kartor, skolböcker, foton och en gammal anteckningsbok där jag av en händelse hittade en inventarielista där alla inköp till skolan skrivits upp.

Skolbänkarna som är tidstypiska hittades på en loge en bit bort.

Ingemar visar upp en tavla som föreställer den första pingsdagen i Jerusalem.

Församlingen som höll till i Björkenäs upplöstes 1980 och missionshuset sköts idag av en stiftelse. Två helger per år bjuder man in till ekumenisk möteshelg, fredag - söndag och på nationaldagen bjuder man in till sång- och musikmöte.

Missionshuset i Björkenäs är en riktig skattkista för den som är intresserad av historia. För alla andra är platsen också väl värd ett besök med sina fantastiska ängar runt om och sjön Ören, ett stenkast bort, är det en ren njutning att tillbringa några timmar här.

Text: Marita & Mikael Good. Bild: © Mikael Good.

* Väckelsen vände upp och ner på hela samhället, eller man ska kanske säga tvärt om, samhället vändes rätt igen. I mitten av 1800-talet drack svensken i genomsnitt 40 liter sprit per person och år.

Postat 2012-06-04 15:05 | Läst 12016 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

En riktig fattigmansleica

Det är många recensenter som gärna använder sig av begreppet fattigmansleica eller Leicadödare när de ska beskriva nya digitala kameramodeller som i sin utformning kanske liknar den legendariska tyska mätsökarkameran.

Det är lite konstigt då Leicas största kännetecken är den kopplade mätsökaren och så vitt jag vet är det bara Epson som har byggt en liknande digitalkamera. Jag har alltid gillat mätsökarkameror men det är först under de senaste åren som jag har tagit steget fullt ut och köpt ett par stycken. När jag köpte min M3:a fastnade jag rätt så ordentligt i mätsökarträsket. Det är fantastiskt kul att fota med M3:an men att framkalla och scanna filmen är fruktansvärt tråkigt och därför bestämde jag mig för att köpa en digital mätsökarkamera när rätt tillfälle erbjöds.

För ett par veckor sedan dök det rätta tillfället upp och jag rådfrågade först en amerikansk kollega som kört med digitala Leicor i många år om det var ett bra köp? Utan att tveka gav ha mig rådet: - Buy it and start smiling :). Det är många som har förutfattade meningar om Leicafotografer att de skulle vara snobbar och rika, jag är varken eller. Att jag hade råd att köpa en Leica M8 beror på att jag har sålt av större delen av mitt Canonsystem och trots en smärre förlust räckte pengarna till en Leica M8 och en resa till Egypten för hela familjen.

Det som jag gillar mest med M8:an är att jag inte har behövt läsa en rad i instruktionsboken. Det var bara att plocka upp kameran och fota som om jag aldrig hade gjort något annat. Jag önskar att fler tillverkare kunde tänka sig att göra kameror som är lika lättanvända och som inte kräver en ingenjörsutbildning för att man ska kunna hantera dem.

Framförallt gillar jag att det är jag som bestämmer och inte kameran. Det är lätt att ställa skärpan med hyperfokal och ljusmätningen kan jag sköta med hjälp av Sunny 16 metoden. Det enda som jag saknar på kameran är en sensor i småbildsformat men det kostar mig minst 40000 kronor att köpa en begagnad M9 och därför kan jag leva med den bristen. Förhoppningsvis kommer Voigtländer eller Zeiss Ikon med en riktigt digital mätsökarkamera i framtiden och då kanske jag får råd, men fram till dess så duger min riktiga fattigmansleica gott för mig.

Leica M8 och Leitz Summicron-C 1:2/40 är en utmärkt combo och fler objektiv behöver man egentligen inte.

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.

Postat 2012-03-11 11:31 | Läst 10860 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

No, I'm not a Russian mobster. I´m a Swedish journalist.

I interviewed a Russian woman in Latvia a few years ago. She thought that I looked more like a Russian mobster than a Swedish journalist. I learned the phrase: "Нет, я не русский гангстер. Я шведский журналист" which means "No, I'm not a Russian mobster. I´m a Swedish journalist" to prevent future misunderstandings.

It's easier to look cool and dignified when you have a Leica rangefinder camera in your hands. © Mikael Good, 2012

Text och photo: © Mikael Good, 2012. All rights reserved.

MARCH ISSUE ON LINE NOW: www.lifeforcemagazine.com

Postat 2012-02-29 09:55 | Läst 10329 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Föregående 1 ... 5 6

Bloggar

"Måla med ljus"

Min önskekamera är äntligen här

Än lever missionshuset i Björkenäs

En riktig fattigmansleica

No, I'm not a Russian mobster. I´m a Swedish journalist.

Chasid

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Bloggar

Gallerier som jag är med i

Google Translate

Mina favoritfotografer

Bloggar

"Måla med ljus"

Min önskekamera är äntligen här

Än lever missionshuset i Björkenäs

En riktig fattigmansleica

No, I'm not a Russian mobster. I´m a Swedish journalist.

Chasid

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Kategorier

Bloggar

Gallerier som jag är med i

Google Translate

Mina favoritfotografer