Den fulaste kameran i världen

Jag undrar hur de egentligen tänker på en del designbyråer och kontor. Då och då dyker det upp konsumentprodukter som verkar har ritats en extremt dålig dag på jobbet men som ändå på något underligt vis har slunkit igenom alla instanser och kommit ut i produktion.

En sådan kamera är Sony NEX 5. Jag kan för mitt liv inte begripa hur de som designade den kameran tänkte. Men de kanske hade som föresats att bygga den fulaste kameran i världen. Inte ens i kameravärlden betyder utseendet allt och Sony NEX 5 har trots allt sålt riktigt bra. Även om jag tycker att den är fruktansvärt ful så har jag ändå en Sony NEX 5n i min ägo. Det beror främst på att Nex:en tillsammans med en Hawk-adapter med macrofunktion gifter sig riktigt bra med mina M-objektiv. NEX5n är trots sin fulhet som gjord för att användas tillsammans med adapterad M-optik.

Anledningen till att jag köpte en NEX 5n är att jag behövde en kamera med filmfunktion och så hade  jag behov av en kamera som går att använda på 6400 ASA med gott resultat. Leica M och längre brännvidder än 50mm är oftast ingen bra kombination. Med NEX 5n är det busenkelt att snabbt veva in och sätta skärpan med mitt 90mm. På höga ASA är NEX:en minst lika bra som den betydligt större Canon EOS 5D Mark II som jag tidigare ägde och bildkvalitetsmässigt ligger den inte min nyligen sålda 1Ds Mark II så långt efter trots den betydande storleksskillnaden.

Givetvis finns det fler spegellösa digitalkameror att välja på. På en del av de kamerorna har designavdelningen tänkt till riktigt ordentligt innan de satte kamerorna i produktion. Men det är i princip bara Sony NEX5n och Ricoh GRX som trivs riktigt bra tillsammans med M-optik. Jag vill inte kalla NEX5n för fattigmansleica eller Leicadödare för det är den inte. NEX:en är däremot ett bra komplement för dem som har ett antal M-objetiv och som vill ha ett riktigt bra bakstycke att sätta dem på.

Trots att jag har en digital mätsökarkamera från Tyskland som jag trivs med så väntar jag fortfarande på det ultimata verktyget för digitalfoto där alla egenskaperna som jag behöver sammanstrålar i ett och samma kamerahus. Det händer att  jag saknar lite av den trivseln som jag upplever när jag använder med mina analoga mätsökarkameror och jag skulle vilja ha en digitalkamera med samma trivselfaktor. På papperet uppfyller den nya Leica M många av mina önskemål. Men den ligger tyvärr långt utanför min budget.

Det ryktas om en liten fullformats NEX från Sony och liknande rykten har hörts från Fuji. Men det är bara rykten och rykten kan man inte fotografera med. Fram till att det dyker upp något som passar mig bättre väljer jag därför att sitta nöjd med den kameraustrustningen som jag har, gräset är oftast inte grönare på den andra sidan.



Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Allt började med en tysk mätsökarkamera

I år är det 30 år sedan jag började fotografera. Min första kamera var farsans gamla avlagda tyska mätsökarkamera, en Voigtländer Vito C. Efter drygt ett år ersattes den med en japansk spegelreflexkamera och det skulle dröja nästan 30 år innan cirkeln slöts och en annan tysk mätsökarkamera blev min huvudkamera. 


En av de första bilderna som jag tog hösten 1982.

Jag ångrar att jag inte tog steget tillbaka till mätsökarkameror långt tidigare. Det känns naturligt för mig att fotografera med mätsökarkameror. Som det känns just nu kommer jag att fortsätta att använda mätsökarkameror en lång tid framöver. De passar utmärkt för mitt sätt att berätta med bilder och de ställer sig inte i vägen mellan mig och motivet som en spegelreflex tenderar att göra. Med en mätsökarkamera kan jag umgås fram mina bilder som jag vill utan att behöva störa.



En annan positiv egenskap är att jag tar betydligt färre bilder med mina digitala mätsökarkameror än vad jag gör med andra digitalkameror och det gör att det går snabbt att sortera bilderna. Att jag tar mindre bilder tror jag beror på det analoga handhavandet. Jag faller in i samma tänk som jag lärde mig när jag använde min Voigtländer Vito C och jag fångar bilderna en och en utan någon stressande motormatning.

Du har väl inte missat årets julreportage? Om du mot förmodan skulle ha missat det så får du gärna klicka på den följande länken: Julreportaget - En trygg famn för Lisa

Text och foto: © Mikael Good

Trivs du med din kamera?

Den största fördelen med min kamera är att den känns som en analog mätsökarkamera med inbyggd scanner och det är precis en sån kamera som jag vill ha för att kunna trivas med mitt fotograferande.



Trots att kameran är digital så fungerar den och ser ungefär ut som den analoga mätsökarkameran som jag tidigare använde. Den stora fördelen är att jag slipper tråkjobbet med att soppa och scanna filmen, bilderna är färdiga för datorn ögonblicket efter att jag tryckt på avtryckaren. Jag tror att det är viktigt att att man trivs med sin kamerautrustning, gör man det så kommer bilderna att bli ett par snäpp bättre per automatik och kameran blir verkligen den där förlängningen av vad ögat ser och hjärtat känner.

En stor bonus med kameran är att de svartvita bilderna som jag gör från DNG-filerna blir riktigt bra. Jag behöver inte jobba speciellt mycket med bilderna innan jag har fått dem dit jag vill. Tidigare när jag har använt digitala Spegelreflex- eller EVIL-kameror så har jag lagt ned mycket tid och frustation på att försöka få styrsel på mina svartvita bilder. Men de har allt som oftast spruckit eller drabbats av bandning när jag bara dragit än så lite i reglagen i Silver Efex Pro...  



Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

The EVIL Leica R solution

Det finns en hel del spegellösa kameror (EVIL - Electronic Viewfinder with Interchangeable Lens) med eller utan elektroniska sökare att välja på idag. För dem som vill återanvända objektiv med M39 och M-fattning med bra resultat finns det inte så mycket mer att välja på än Sony NEX 5n, Ricoh GRX och sist men inte minst Leica M.



Det går faktiskt att återvända Leica R-optik på Leica M-kameror, vidvinklar och hyperfokal är dock att föredra då det kan vara lite meckigt att ställa skärpan rätt i och med att adaptern inte kopplar med mätsökaren. Självporträtten i det här inlägget är tagna på bländare 2,0 med ett Summicron-R 90. Det objektivet är förövrigt ett mycket bra porträttobjektiv som jag varmt rekommenderar.



Med den nya Leica M som kommer ut på marknaden nästa månad kommer det att gå lättare att ställa in skärpan då den har skärmsökare och en elektronisk sökare som tillval. För mig är Leica M något av en drömkamera som förenar det bästa från olika världar. Den uppfyller min dröm om att kunna köra all min optik från Zeiss, Voigtländer och Leica på ett och samma kamerahus. Det finns tyvärr en hake och det är att Leica M ligger ordentligt utanför min budget...

Men skam den som ger sig! Jag har hittat en annan och mycket billigare R solution och det är en Sony NEX5n. Det är en mycket bra kamera för alla oss som tycker om att återanvända gammal fin optik. Nexen ger full rättvisa åt alla mina R- och M-gluggar vilket inte mina m4/3 kameror gjorde. Som bonus kan jag även använda mina fina Carl Zeiss T* objektiv för C/Y med mycket gott resultat på Nexen. 

Om du sitter på gamla fina Leica-M gluggar så är en NEX5n tillsammans med den elektroniska sökare FDA-EV1S och en Hawk Leica-M till Sony NEX macroadapter ett mycket bra val som gör dina gamla fina objektiv full rättvisa. Möjligtvis är även NEX6 en bra kamera för M-optik men så länge som jag är nöjd med min NEX5n tänker jag inte testa den.

Ricoh GRX tillsammans med M-mount sensormodul och VF-2 sökare är också ett bra alternativ. Men man bör ha i åtanke att den  kombinationen är mer än dubbelt så dyr som NEX5n paketet som faktiskt ger ett likvärdigt resultat och Ricoh paketet kostar till och med mer än en bättre begagnad Leica M8.



Idag kan jag köra alla mina objektiv med eller utan adapter på mina Leica M och på min NEX. Det har gjort att jag kunnat göra mig av med ytterligare objektiv. Den kamerautrustningen som jag har idag är betydligt mindre och mer lätthanterlig än den stora Canonutrustningen med flera otympliga L-gluggar som jag hade förra året. Ska jag vara riktigt ärlig var det i mångt och mycket en statusgrej för mig att köra med proffskameror och L-gluggar från Canon, det var faktiskt befriande för mig att göra upp med min statusjakt och istället köpa in de kamerorna och objektiven som jag verkligen vill ha utan att behöva bry mig om vad andra ska tycke eller tänka.



Alla bilderna i inlägget är tagna med Sony Nex5n och Leica M8. När vi ändå är inne på NEX5n igen så måste jag säga att det är en av de fulaste kamerorna som jag ägt. Men bildkvalitetmässigt är det den klart bästa APS-C kameran som jag har använt. Med rätt objektiv gör bilderna inte ens bort sig i konkurrens med större format och det går utmärkt att använda kameran upp till 6400 ASA. För mig som tidigare har använt Canon var bandning ett problem på höga ASA, det problemet är nu bara ett minne blott :)



Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Ps: Om du är intresserad av att göra fynd så får du gärna kolla in mina annonser här på Fotosidan: 

Jag bytte min kamera mot en skinnsoffa

Man skulle kunna säga att jag bytte till mig skinnsoffan på bilden mot en kamerautrustning. Även om andrahandsvärdet på Panasonic kameror och objektiv är uruselt så räckte pengarna som jag fick för grejerna precis till soffan.

Att byta ut en kamerautrustning mot en soffa är nog ett av de bästa bytena som jag har gjort. Det är faktiskt mycket viktigare att kunna sitta riktigt bekvämt tillsammans med sin familj och sina vänner än att försöka skryta med den nyaste kameran och den största gluggen för folk som inte har en susning om vad det är. 

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.