Gheorghe - Mannen bakom tiggarmyten

När vi svenskar möter okända människor som vi inte riktigt förstår oss på eller kan kommunicera med bygger vi gärna upp myter om dem. I och med att de flesta av oss inte kan prata med tiggarna sprids det många myter om dem. En av myterna är att organiserade ligor tar hand om pengarna som de tigger ihop. Men enligt polisen, socialförvaltningen och de många frivilligorganisationerna som arbetar mot tiggarna i kommuner runt om i landet finns det inte ett enda fall som kan bevisa att myten stämmer.



Mannen på bilden heter Gheorghe han är i 30-årsåldern och kommer från den lilla byn Malu Vanat som ligger drygt 15 mil från huvudstaden Bukarest i Rumänien. 100 av EU-migranterna som tigger i och kring Stockholm kommer från hans hemby. De flesta EU-migranterna som avhystes från tältlägret i Högdalen i februari kom från Malu Vanat. Gheorghe och många av dem som bor i byn tillhör minoritetsfolket Rudari som ibland felaktigt kallas för romer. Ingen vet bestämt varifrån de kommer men till utseende och traditioner har de många likheter med stäppfolket Kazarerna som levde i området mellan Svarta havet och Kaspiska havet mellan år 600-900.



Gheorghe kom till Sverige med en förhoppning om att få tag på ett arbete inom jord- eller skogsbruket. Men hur han än försökte fick han inte tag i något arbete. Gheorghe vill inget hellre än att arbeta och göra rätt för sig. Att han bara kan Rumänska och varken kan läsa eller skriva har satt ordentliga käppar i hjulet för honom och till fann han ingen annan utväg än att sätta sig på gatan och tigga ihop pengar. De flesta pengarna som Gheorghe tigger ihop skickar han hem till sin fru och sina barn i Malu Vanat. De övriga pengarna sparar han ihop till returbiljetten. Härbärget som han tidigare bodde på stängde för ett par veckor sedan och nu bor han tillsammans med några andra tiggare i en park .



TT reportern Helena Ekinge har tillsammans med personal från hjälporganisationen Hjärta till Hjärta i Rumänien besökt Gheorghes hemby Malu Vanat och intervjuat Ioana Marantzelu som har livnärt sig som tiggare i Sverige. Reportage med rubriken: "Tiggeri i Sverige föder romsk by" hittar du här: http://www.metro.se/nyheter/tiggeri-i-sverige-foder-romsk-by/EVHndi!MjH4Yf99sKwU/

ABC-Nyheter har också varit på plats i Gheorghes hemby och gjort ett reportage med rubriken. "Bostäderns rivs - både i Stockholm och Rumänien: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/bostaderna-rivs-bade-i-stockholm-och-rumanien

Les Grands Moments: Tittar du också bort? http://t.co/6fqHc6NVFw #Tiggare #Tiggeri #Romer #Rudari #allafårplats

— Mikael Good (@Chasid_68) April 25, 2014

Text och foto: Mikael Good

Tittar du också bort?

En utsträckt hand, ögon som med vädjande desperation försöker möta din eftermiddagströtta blick utanför snabbköpet. Du väjer instinktivt med blicken för att slippa se verkligheten för en av Europas många romer i vitögat. De romska tiggarna som kommer till Sverige har sökt sig bort från en mycket tuff tillvaro i Bulgarien och Rumänien till en lite bättre tillvaro som tiggare i Sverige. Genom dem har vi fått se en liten glimt av romernas utanförskap i sina hemländer.

Livssituationen är mer eller mindre hopplös för romer i Rumänien. Arbetslösheten ligger på 70-80%. Romerna som har jobb arbetar oftast som daglönare inom jordbruket och de tjänar runt en hundralapp de dagarna som de har jobb. Så länge det inte finns några alternativ för dem på hemmaplan kommer många av dem låna ihop till en bussbiljett med hopp om att få tag på ett arbete i ett annat EU-land. Enligt en färsk EU-rapport lever nästan 90% av romerna från Rumänien under den nationella fattigdomsgränsen. De romer som inte har turen att få tag på ett underbetalt daglönarjobb tvingas som många människor i U-länder att försörja sig på vad de kan hitta på soptippar och skrotupplag. 

På pappret finns ett trygghetssytem som liknar vårt men för att få ta del av det krävs att man ger mutor till myndighetspersoner och sjukvårdspersonal. De flesta romerna har inte råd att betala mutorna som krävs. Barnen föds i hemmen och får inte någon identitet. I och med att de inte har någon identitet får inte föräldrarna de bidrag som de enligt lag har rätt till. De har hamnat utanför systemet trots att deras familj och släkt bott i Rumänien i många generationer. På grund av att många romer saknar korrekta ID-handlingar vet man inte riktigt hur många romer som bor i Rumänien. Mellan tummen och pekfingret brukar man säga att det bor runt 2 000 000 romer i Rumänien.

Många rumänska romer bor illegalt på någon annans mark. Det innebär att de inte har någon korrekt adress och när som helst kan markägare eller myndigheter avhysa dem och riva deras hem. Segregationen mellan romer och rumäner har växt sedan landet blev fritt från kommunismen i början av 1990-talet. Läskunnigheten bland romer i Rumänien är lika låg som i många utvecklingsländer. Det är inte ovanligt att romska barn mobbas eller trakasseras i skolan. Situationen för romerna i Rumänien påminner en hel del om situationen mellan vita och svarta i sydstaterna i USA på 1960-talet, där svarta behandlades som andra klassens medborgare. Likheterna är många och fram till 1856 hölls romer som slavar i provinserna Valakiet och Moldova, de feodala furstendömen som tillsammans med Transsylvanien utgör det moderna Rumänien. Trots att det romska slaveriet avskaffades för flera generationer sedan, finns såren fortfarande kvar.

Hjälpverksamheten Hjärta till Hjärta vill vara med och förändra situationen för Rumäniens romer. Vi vill ge hjälpen på plats och se till så att romer kan försörja sina familjer och slipper åka ifrån sina barn för en osäker tillvaro som tiggare i andra EU-länder. Idag stöttar vi familjer i den mestadels romska byn Horezu Poienarilor. Vi ger ekonomiskt stöd till familjer så att deras barn kan gå i skolan. Vi har även hjälpt familjer med arrende av jordbruksmark, inköp av djur och utrustning så att de har kunnat lämna en osäker tillvaro som daglönearbetare och kunnat starta verksamheter som de kan försörja sina familjer med.

Redan idag kan vi göra en sak för tiggarna som har kommit hit. Vi kan börja med att söka deras blick och ge dem ett leende och ett vänligt ord istället för att bara titta bort. Även om vi inte kan ge en slant till alla så kan vi i varje fall visa dem att vi bryr oss om dem och ser dem.

Text: Mikael Good: Foto: Mikael Good

Ps: Dela gärna den här artikeln på Twitter, Facebook och Google+
Tack på förhand! 

Jesus in Disguise

Every picture tells a story. This is the story of this picture. The man come from Romania and he belongs to the roma (tigani) minority. He came to Sweden to get a job and earn money so that he could support his sick children in Romania. He didn't get a job so he had to start begging for money so that he can get enough money for his trip back to Romania and hopefully some extra money so that he can buy some extra food and clothes for his children when he come back to them again.

Most people ignore the beggars. I usually try to make contact with them. It´s hard for me to speak with them cause they hardly speak anything else then Romanian or Bulgarian and they often don't know how to write or read. I think that it is important that we see them and try to do something about their situation. I work as an PR officer for the Swedish NGO Heart to Heart in Linköping and we try to change the situation for Roma and Rudari people in Romania, both through direct projects as individual help, school projects and through advocacy.

I looked him straight in the eyes when I kneeled down in front of him and took the picture. And I got that funny feeling that I looked straight in the eyes of Jesus. I took his hands and said God bless you. But I believe that I was the one that was most blessed by our meeting  outside a Swedish store. "The dying, the cripple, the mental, the unwanted, the unloved they are Jesus in disguise" - Mother Teresa.



Text and Photo: Mikael Good

Europas skamfläck

Romernas utanförskap på Balkan är en skamfläck för EU. Förändras inte situation radikalt inom de närmsta åren kommer vi att få se ännu fler tiggare på våra gatorna och ännu fler kåkstäder som växer upp i utkanterna av våra städer.

Debatten om tiggare går stundtals het i Svenska media och diskussionsforum. Det finns de som vill förbjuda tiggeri. Men en sådan drastisk åtgärd skulle sannolikt bara leda till att tiggarna söker sig andra vägar att få tag på pengar. Det är viktigt att EU-länderna Bulgarien och Rumänien tar sitt ansvar och börjar använda alla de EU-pengarna som de fått för att minska klyftorna mellan folkgrupperna romer och rudai och den övriga befolkningen. Men även EU behöver ta sitt ansvar genom att se till så att Europakonventionen följs av alla EU-länder.

 Till vardags arbetar jag som informationsansvarig på Hjälpverksamheten Hjärta till Hjärta i Linköping. Hjärta till Hjärta är en organisation som vill vara med och förändra romernas situation på Balkan. I dag bedriver vi ett arbete bland romer och fattiga rumäner i byn Horezu Poienarilor och vi stöttar ett ABC-projekt för framförallt romska barn i Albanien. De olika arbetena bland romer som vi är med och stöttar är fruktbärande med de är ändå bara en liten droppe i det stora behovshavet. 

Vi jobbar främst med stödundervisning och med olika självhjälps åtgärder. Utbildning är ett av de effektivaste vapnen mot fattigdom och den ger fattiga romska och rumänska barn ett hopp om en något bättre framtid än sina föräldrar. Det är förvisso gratis att gå i skolan i Rumänien men skolmaterial, skolresor och annat kostar pengar som familjerna inte har. Det gör att många familjer prioriterar bort sina barn skolgång. En av förutsättningarna för vårt familjestödsprojekt är att föräldrarna gör vad de kan för att barnen ska kunna gå i skolan.

Tidningen Östgöta Correspondenten har skrivit en hel del artiklar om tiggarna. Förra hösten var de i byn Horezu Poienarilor i Rumänien tillsammans med Rickard Klerfors från Hjärta till Hjärta, i den följande länken kan ni ta del av en film från det besöket: http://www.24corren.se/?category=5017163&clip=6562842&date=latest&startTime=0m0s

Text och foto: Mikael Good 

Den mest lästa artikeln år 2013

Under året som gått har jag publicerat en hel del olika reportage och artiklar i min blogg på Fotosidan. Snittet per inlägg har legat på runt 1000 inklick. Men den mest lästa artikeln under 2013 har jag inte ens lagt upp i min blogg på Fotosidan. Klicka på den följande länken om du vill läsa artikeln med rubriken "Tittar du också bort" i sin helhet: chasid68.blogspot.se/2013/10/tittar-du-ocksa-bort.html

Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved