The war against terror is also a war against drugs

Det finns de som undrar var mitt tidigare aviserade reportage om det växande heroinmissbruket i det forna Sovjetunionen med stark koppling till Afghanistan har tagit vägen? I vart fall var tanken att reportaget skulle gått under samma namn som rubriken till det här inlägget.



I vanliga fall är jag ganska så snabb med att få ut mitt material men i det här fallet fanns det två bra anledningar till varför jag valde att hålla på materialet. För det första så skulle jag behövt komplettera materialet genom att göra en eller två resor till Ryssland och Uzbekistan. För det andra har jag fått ta del av en del nytt material som helt omkullkastade min tidigare research vilket gjorde att tyngdpunkten i min story kraftigt försköts.



Det är viktigt för mig att det jag skriver stämmer med verkligheten. Jag är evinnerligt trött på tidningar och organisationer som bygger sina storys på uppgifter som verkar tagna helt ur luften eller där research och källkoll är allt annat än bra. Jag vet inte hur det är för dig men för min del sjunker mitt förtroende för dem när en text är full av felaktigheter. För att jag själv inte ska lockas i samma fälla har jag därför valt att lägga min story om heroinmissbruk på hyllan. Jag kommer istället att plocka fram bilder och skriva ihop en ny text med en helt annan vinkling utifrån mitt befintliga material.
.



Denna gången kommer jag att skriva på engelska och förhoppningsvis kommer reportaget att leta sig in i någon webbaserad engelskspråkig reportagetidning. Jag har i vart fall fått en del förfrågningar om att bidra med material. Trots att jag inte kommer att få någon betalning kan det vara ett bra sätt att nå ut till en betydligt större publik. Marknadsföringsvärdet är i vart fall mycket högt då tidningarna läses av en hel del branschfolk och kulturpersonligheter.

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Ännu en dag närmare ett nytt arbete

De senaste två åren har jag fått mycket positiv respons för mina bilder och texter. Journalister och dokumentärfotografer som jag själv beundrar och ser upp till har gett mig ryggdunkar och berömt mitt arbete och önskat mig lycka till i mitt jobbsökande.

 

Det är alltid kul att få positiv respons på sitt arbete från kunniga personer, det gör så att jag vet att det jag gör når fram till mottagaren. Utan att vilja förhäva mig själv skulle jag vilja säga att jag är inne i en kreativ toppform som jag hoppas håller i sig ett bra tag framöver. Tyvärr kan man inte leva på beröm och uppskattning, det behövs även en del pengar för att hålla maskineriet igång. Förhoppningsvis kommer min arbetssituation snart att förändras. Jag är i vart fall betydligt närmare ett nytt arbete idag än vad jag var igår :)



Bilderna i inlägget är tagna i Jönköping och Huskvarna med en Leica M8.2 och ett Jupiter-12 2,8/3,5cm. Jupiteroptiken är ganska sladdrig och glapp när det är varmt men så snart som temperaturen sjunker under 5 minusgrader förändras objektivet och blir stabilt och lättfokuserat. Det verkar som om Ryska objektiv trivs bäst i kyla. Jag blir mer och mer imponerad över hur bra M8:an funkar för svartvitt foto. För min del kommer det nog inte att bli aktuellt med någon Leica MM. 



"We've invented most of the stuff that we need and now we're just messing about."
- Karl Pilkington

Klicka på länken om du är intresserad av att titta på riktigt bra dokumentärfoto av den ryske frilansfotografen Sergey Maximishin: www.maximishin.com

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Jag är mångmiljonär i tacksamhet

Det finns faktiskt en sak som jag är riktigt bra på och det är samla in pengar till behövande medmänniskor. Jag har fått vara med om att dra in mångmiljonbelopp och sprida glädje till behövande runt om i världen med hjälp av mina texter och bilder. 



Jag har kanske inte tjänat så mycket pengar som jag borde alla gånger men min betalning har bestått i att jag har kunnat bidra till att behövande människor har fått tillräckligt med stöd och hjälp för att kunna hålla huvudet ovanför vattenytan. Leendena och den smittande glädjen hos alla de utsatta barnen som jag mött har gjort mig till mångmiljonär i tacksamhet.



Det som man är riktigt bra på ska man arbeta med och jag önskar att jag snart ska få ett arbete på en bistånds- eller hjälporganisation så att jag kan få använda mina gåvor och dra in ännu mer pengar till behövande. Att ha varit med och förändrat tillvaron för tusentals fattiga familjer och pensionärer är inte tillräckligt för mig. Jag vill vara med och hjälpa ännu fler.



Kolla gärna in min profil på Linkedin om du är intresserad av att anlita eller anställa mig: http://se.linkedin.com/pub/mikael-good/51/a75/689

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Made in the USSR - The Russian Leica M Connection

It happens every now and then that people tell me that Leica cameras and lenses are far to expensive and that they can´t understand how i can afford to be a Leica photographer with my poor salary. But the thing is that Leica don´t have to be that expensive since you can make exellent use of a 15 EURO lens on a modern digital Leica M.



Strangely I didn´t receive the question when I owned a bulky and really expensive Canon 1ds Mark II and many big lenses with red rings. One might think that Leica cameras are expensive but the thing is that they don´t have to be that expensive. If you take some time to shop around the second hand market you can find bargain priced Leica M8 and M8.2 from 1000 Euro (9000 SEK) and that´s even cheaper than some so called poor man Leicas from Ricoh and Fuji.



There are many good M mount and LTM lenses to find. Voigtländer and Zeiss makes "bargain" priced lenses that are both good and affordable. The second hand market is filled with good, interesting and cheap lenses ready to recycle from Canon, Topcor, Ricoh, Soligor, Voigtländer, Konica, Minolta and so on. There are also some good old Leitz lenses with LM39 thread to find for really decent prices. Don't´forget the Russian connection there are some really good Russian lenses with LTM thread to find especially Jupiter-12 f2,8/35mm and Jupiter-3 Sonnar f1,5/50, lenses that you can use on M mount Leicas with a LTM to M adapter.



I think that you already heard this one before; "The thing about Leica are the lenses". That might be true for some people, but it´s not true for me cause I happen to like rangefinder cameras and I like to recycle good old lenses that doesn´t cost me a fortune to get. Since Leica is the only manufacture that makes real digital rangefinders I stick with Leica. But if you have the money and want to have the absolute best in quality - go for Leica lenses it can´t be any better.

Don´t try this at home. Although the lens works perfect on your good old Leica M2 or M4 you can severely damage the shutter if you mount and use a Jupiter-12 2,8/35mm lens Made in the USSR on your digital Leica M. My lens works perfect on my digital Leica but that dosen´t say that every Jupiter-12 lens will do the same. The Jupiter-3 equipped with a LTM adapter works perfect on all digital Leicas.


Dude, The Surf's Always Up in Jönköping © Mikael Good. All Rights Reserved. Leica M8.2 + Jupiter-12 2,8/35mm

I took all the photos in this article with a Leica M8.2 and a good old Jupiter-12 2,8/35 mm lens made in the USSR down at lake Vättern in Jönköping earlier this day. A lens made in USSR is perfect for winter conditions and it works at it´s absolute best in such conditions. I paid 10 EURO for the lens and 5 EURO for the LTM to M adapter, don´t you think that it is a exellent price for such a good lens?

Text and Photo: © Mikael Good, 2012. All Rights Reserved.

Trivs du med din kamera?

Den största fördelen med min kamera är att den känns som en analog mätsökarkamera med inbyggd scanner och det är precis en sån kamera som jag vill ha för att kunna trivas med mitt fotograferande.



Trots att kameran är digital så fungerar den och ser ungefär ut som den analoga mätsökarkameran som jag tidigare använde. Den stora fördelen är att jag slipper tråkjobbet med att soppa och scanna filmen, bilderna är färdiga för datorn ögonblicket efter att jag tryckt på avtryckaren. Jag tror att det är viktigt att att man trivs med sin kamerautrustning, gör man det så kommer bilderna att bli ett par snäpp bättre per automatik och kameran blir verkligen den där förlängningen av vad ögat ser och hjärtat känner.

En stor bonus med kameran är att de svartvita bilderna som jag gör från DNG-filerna blir riktigt bra. Jag behöver inte jobba speciellt mycket med bilderna innan jag har fått dem dit jag vill. Tidigare när jag har använt digitala Spegelreflex- eller EVIL-kameror så har jag lagt ned mycket tid och frustation på att försöka få styrsel på mina svartvita bilder. Men de har allt som oftast spruckit eller drabbats av bandning när jag bara dragit än så lite i reglagen i Silver Efex Pro...  



Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.