"Måla med ljus"

Multireporter och opinionsbildare. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

35´a, bländare åtta och blixten rätt i taket!

När jag var 18 år och praktiserade på morgontidningen i min födelsestad Borås, ställde jag en fråga om hur man ska fota med blixt till en av de gamla rävarna:
Han svarade: "– 35´a, bländare åtta och blixten rätt i taket!"
De yngre fotograferna och jag drog lite på munnen åt svaret och det var väl inte riktigt någon som tog honom på fullt allvar, den gamle räven var ju ganska så skojfrisk. De yngre fotograferna gav mig istället rådet att mäta ljuset ordentligt, vinkla blixten mot det håll från vilket jag ville att ljuset skulle komma, allt för att få en perfekt exponerad blixtbild. Före TTL-blixtens intåg var blixtfoto lite meckigt och det krävdes en hel del alternativa exponeringar och noggranna noteringar innan rutinen gjorde sitt intåg.


© Mikael Good, 2008

Idag försöker jag att klara mig på befintligt ljus så långt det går, men när jag är ute på jobb hamnar jag allt som oftast i situationer då jag måste plocka fram blixten för att få med mig bilder hem. Blixtfoto och Canon är tyvärr inte någon bra kombination men som tur är har jag fortfarande kvar min gamla kunskap från tiden innan TTL. Jag ställer kameran i manuellt läge, zoomen på 35, ISO på 400, bländaren på 8, tiden på 1/30 eller 1/60 och riktar sedan blixten upp i taket! Hoppsan, det verkar som om jag omedvetet har vävt in rådet som jag fick för 24 år sedan i mitt fotograferande! Faktum är att det gamla rådet fortfarande fungerar bra och det ger mig utrymme att koncentrera mig på att fånga ögonblicken utan att behöva tänka på inställningarna och brottas med Canons urusla TTL-blixtljusautomatik.


© Mikael Good, 2010

© Mikael Good, 2008

Synonym med fasta gluggar

Använder Mikael Good zoom?!? Mikael Good är inte det synonymt med fasta gluggar? Är det säkert någon av mina läsare som tänker när de läser det här inlägget. När jag fotar privat så använder jag nästan uteslutande fasta gluggar i brännviddsområdet 28-90 mm. Men när jag jobbar hinner jag ofta inte att byta objektiv varför jag har köpt mig en liten smidig och diskret 24-85 mm zoom som inte skrämmer slag på människorna jag möter. Zoomen står oftast i 35 mm läget men jag kan snabbt och smidigt byta brännvidd om så behövs. Låt er inte chockeras av denna zoomläsning jag brukar faktiskt ha med mig tre fasta gluggar också; en ultravidvinkel, en ljusstark normal och ett kort tele.


© Mikael Good, 2010

Alla bilderna i inlägget är tagna med blixten riktad rakt upp i taket, tiden är 1/30 och bländaren är åtta. Det är nog så nära Dogma man kan komma med blixt :) Bilderna är "framkallade" i Capture One och konverterade till svartvitt i Photoshop. Det mesta arbetet har jag lagt ned på texten som bilderna ska presenteras med i samband med publiceringen i någon morgontidning, texten är just nu ute på korrekturläsning och jag inväntar spänt synpunkterna på den.

<EDIT> Nu har texten kommit tillbaka från redaktören med kommentaren "Jättebra text!" samt några förslag om strykningar och nya ord. Nu ska jag göra ändringarna och sätta rubrik och underrubriker innan texten och bilderna får gå iväg till nästa instans :) <EDIT>

Är du sugen på att köpa en riktigt bra zoom till din Canon? Jag har faktiskt ett fint grått 24-85 mm till salu för en rimlig peng: Canon EF 24-85/3,5-4,5 USM
Är någon i behov av en billig men bra extrakamera, så har jag även en sådan till salu: Canon EOS 400D

Dagens låt: Rudy a Message to You - Dandy Livingstone

//Chasid

Postat 2010-03-15 10:24 | Läst 11607 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Henri Cartier Bresson och hans kameraval

Jag försa mig lite om Henri Cartier Bresson i en kommentar i min senaste bloggpost det gällde hans kameraval! Har man sagt A får man säga B :)

Henri Cartier Bresson var enligt en av hans kollegor från Magnum mycket angelägen om att odla myten om sig själv och enligt den myten höll han sig till en kamera och ett objektiv. Men i själva verket använde han sig fr.o.m. slutet av 60-talet ofta av små smidiga andrakameror gärna utrustade med ett fastmonterat 35-40 mm, men metoden var givetvis den samma. På ålderns höst (håll i hatten) köpte han t.o.m. en kompaktkamera med autofokus och flerfältsmätning!

För mig spelar det inte någon som helst roll vilken kamera han använde till sina bilder, de är fantastiska och jag tror inte att vi någonsin kommer att få uppleva en dokumentär-, gatufotograf av hans kaliber igen! Henri Cartier Bresson var en sann mästare och mannen som gav uttrycket the decisive moment ett ansikte. Henri Cartier Bresson är klar etta på min lista över favoritfotografer.


The Modern World © Mikael Good, 1996

Även om du kanske inte kan franska så tycker jag att du ska kolla in dagens film som visar Henri Cartier Bresson in action - ett mycket intressant klipp! Klippet finns säkerligen med engelsk speakerröst men franska är språket som gäller för oss som är ultraortodoxa gatufotografer :)

Dagens film: Henri Cartier-Bresson

//Chasid

Postat 2010-02-21 16:25 | Läst 10487 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Den extra tyngden i kameraväskan

Jag brukar alltid plocka med ett teleobjektiv i min kameraväska när jag reser bort, oftast så ligger det bara där helt oanvänt som en extra tyngd, men ibland så dyker situationerna upp där det helt plötsligt blir oumbärligt.

När jag var vid Byarums raukar på Öland i slutet av juni var vädret jämnmulet trist och det inbjöd inte till fotograferande. Pötsligt sprack de tunga gråablåa molnen upp och solstrimmor letade sig ned genom dem, jag tittade ut över havet och såg att ett perfekt ljus hade infunnit sig över Blåkulla, jag bytte snabbt ut vidvinkel objektivet som satt på kameran mot ett kraftigt teleobjektiv och fångade stämmningen i ett par foton. När jag såg slutresultatet så ångrade jag inte att jag burit med mig den extra tyngden i min kameraväska!

Men jag ångrade att jag inte lämnade in fotoapparaten på sensorrengöring innan sommaren, det var en hel del bös på sensorn som gjort avtryck i fotot, men tack och lov för att den smarta lagningspenseln i photoshop finns!

Blåkulla, juni 2008, 180 mm. Fotot är minimalt färgkorrigerat i photoshop

Dagens låt: The Weight - The Band



//Chasid

Postat 2008-08-01 06:59 | Läst 8001 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Hamnstaden som försvann i havet

När jag var i Turkiet i juli 2004 och besökte släkt och vänner så åkte vi till en plats som heter Dimitsrili för att sola och bada. Min vana trogen så plockade jag med mig fotoapparaten för att kunna gå på utflykt om jag fick lust till det. Historieintresserad som jag är så upptäckte jag genast de myckna men illa åtgångna spåren av en romersk civilisation såsom tegel, betong, husgrunder från villor och andra byggnader som jag genast med intresse startade att dokumentera. När jag återvände till Turkiet i september 2006 åkte jag återigen till Dimitsrili för att komplettera mina tidigare bilder, jag hade då även turen att stöta på några personer som kunde berätta mer om staden och dess öde. Detta material delar jag nu med mig till dig som är intresserad av dokumentärfoto, de glömda rummen och antikens historia.

För tvåtusen år sedan så låg här en liten blomstrande romersk hamnstad med 10.000 invånare. Staden var en liten kuststad i den romerska provinsen Asien som ligger i nuvarande Turkiet på den plats som idag kallas för Dimitsrili på Chesme halvön.

Som de flesta romerska städer hade den ett Dianatempel och en amfiteater för att medborgarna skulle få sin beskärda del av kultur och skrock. Men för tvåtusen år sedan så vräkte en kraftig jordbävning ned halva delen av staden i havet och slog resten av staden sönder och samman, troligtvis trodde den överlevande befolkningen att det var gudarnas straff för att de inte hade offrat tillräckligt och bestämde sig därför för att inte bygga upp staden igen. Det som fortfarande gick att använda av pelare och kolonner forslades bort och återanvändes vid uppbyggandet av en annan stad.

Århundrandena och årtusendena gick och resterna av staden eroderades och förstördes av ytterligare jordbävningar och plundring, den senaste stora jordbävningen skakade området så sent som i maj förra året. Idag har namnet på den romerska staden sedan länge försvunnit ur historiens rullor, men resterna kan man fortfarande se om man tittar riktigt noga, det som vid första anblicken ser ut som en liten pittoresk badvik döljer resterna av en en gång stolt och välmående liten romersk stad i provinsen Asien.

Fler bilder kan du se här:
http://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=172792

Veckans skiva: Folklore Yiddish d'Europe Central - Budapester Klezmer Band

//Chasid

Postat 2007-07-29 19:03 | Läst 14538 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera