I Believe In Miracles

De senaste tre åren har jag haft en del kortare och längre anställningar. Det som är intressant med de olika anställningarna är att jag både har fått och klarat av att jobba på toppen av min förmåga. 



Det har varit mycket lärorikt och utmanande för mig att jobba som reporter, fotojournalist, mediatränare, redigerare, informatör/kommunikatör och att från scratch lära mig att använda sociala medier i marknadsföringen för olika kampanjer. Utöver de jobben som jag har haft så har jag även ett stort socialt engagemang. Jag har fått vara med och lyfta människor i både Lettland och Ryssland till en bättre framtid.

Det enda som jag ångrar är att jag inte vågade ta det här steget mycket tidigare. Jag behövde bli varslad från mitt arbete som annonskreatör för att jag skulle förstå vad jag egentligen är riktigt bra på och ska arbeta med. Innerst inne vet jag att jag brukar ro olika utmaningar i hamn men jag har varit trygg i min fasta anställning och har därför inte vågat ta steget ut på okänd mark.

Just nu ser det mörkt ut på arbetsfronten men jag tror på mirakler och jag tycker mig kunna se en liten ljusning på arbetsfronten. Kanske är det du som läser det här inlägget som kommer att stå för den ljusningen?

Om du är intresserad av att veta mer om mig och vad jag har arbetat med tidigare är du varmt välkommen att besöka min yrkesprofil på Linkedin. Om du så vill får du gärna lägga till mig i dina kontakter. Du får gärna kontakta mig om du vill veta lite mera om mig.

Dagens låt: Ramones - I Believe In Miracles

Text och foto: © Mikael Good, 2012. All Rights Reserved.

Ps: Om ni har missat det så har jag även en annan blogg där det händer att jag postar en del inlägg som inte håller sig riktigt inom ramarna för en blogg på Fotosidan. Besök den gärna: http://chasid68.blogspot.se/

Jag blir lätt fartblind när det handlar om att samla in pengar

De senaste åren har jag haft rätt så många fotoutställningar och jag har sålt en hel del foton. All behållning har gått till välgörande ändamål. Trots att det handlar om så mycket som 30.000-40.000 kronor tycker jag själv att det är ganska så lite pengar. 

Fyra lettiska syskon som precis har fått ett familjepaket från hjälporganisationen Hjärta till Hjärta.

Anledningen till att jag tycker att det är lite pengar beror främst på att jag är van att dra in betydligt större belopp. De artiklarna och reportagen som har publicerats i månadsbrev eller magasin har hjälpt till att dra in miljonbelopp till hjälporganisationerna som jag arbetat för. Det är därför som jag har lätt för att bli fartblind när det handlar om att samla in pengar. Egentligen är 30.000-40.000 kronor riktigt mycket pengar som kan ge stor avkastning om de investeras rätt.

Innerst inne vet jag att om man sätter en insamlad 1000-lapp  i händerna på rätt människa kan det i förlängningen betyda lika mycket som ett miljonbistånd till en hel by. 1000-lappen kan vara precis det beloppet som en entreprenör behöver för att starta upp ett företag och när väl företaget är i gång kan det sätta fler människor i byn i arbete och när det vuxit ytterligare kan det hjälpa till att dra hela regionen upp ur fattigdomen. När man kastar en sten i vatten så bildas ringar på vattnet och det är precis så som man ska arbeta med bistånd. Jag tror att vi människor mår bäst när vi får arbeta och göra rätt för oss oavsett om vi bor i rika eller fattiga länder. Det är aldrig bra för självkänslan att bara få pengar utan någon form av motprestation.

Just nu är jag tyvärr mellan jobben men jag skulle inte ha något emot att åka ut på fler reportageresor. Jag vet att jag är bra på att förmedla min upplevelser och känslor på ett sådant vis att människor gräver djupt i sina plånböcker för att hjälpa och stötta dem jag skrivit om eller andra människor i samma situation. Visst det kanske låter lite kaxigt men det är inte min tanke. Jag vill helt enkelt inte sticka under stol med det som jag kan och är bra på. Falsk blygsamhet existerar inte i min värld. De som verkligen känner mig vet att jag är ganska så ödmjuk och har ett stort hjärta som inte bara klappar för mina nära och kära utan även för dem som lever i den yttersta marginalen.

Om du är intresserad av att veta mer om mig och vad jag har arbetat med tidigare är du varmt välkommen att besöka min yrkesprofil på Linkedin. Om du så vill får du  gärna lägga till mig i dina kontakter .

Text och foto: © Mikael Good, 2012. All Rights Reserved.

Vårda ditt varumärke och dina kundrelationer

Det är många som tror att det är främst är unga kvinnliga bloggare som är bra på att marknadsföra olika produkter till sina läsare. Därför ska jag ge er ett exempel på en äldre gentleman som har passerat 70 strecket men som ändå har ett mycket stort inflytande på en relativt stor grupp fotografer genom sin blogg.



En äldre bloggare med drygt 1000 läsare per inlägg har genom sin blogg skapat ett slags mythos kring en analog tysk mätsökarkamera. Bloggarens inlägg har lett till att intresset har väckts bland hans läsare och många av dem har köpt mätsökarkameror tack vare hans inlägg. Marknadsvärdet på bloggarens inlägg är stort och jag är övertygad om att bloggaren är en stark bidragande orsak till att begagnatpriserna på analoga mätsökarkameror och objektiv har gått upp i Sverige de senaste åren. 

När bloggaren nyligen köpte en digital mätsökarliknande kamera och började skriva om den i sin blogg var kameraföretagets marknadsavdelning snabba med att länka till hans blogg från sin Facebooksida. Väl medvetna om att bloggarens inlägg skulle leda till en merförsäljning av kameramodellen. För säkerhet skull vill jag passa på att poängtera att jag inte tror att bloggaren är sponsrad av kameraföretaget. Men det är egentligen inte så konstigt att bloggaren skriver om sin kamera. Är man nöjd med en vara eller tjänst så skriver man om den så att fler personer ska få upp ögonen för den.  

Jag är övertygad om att sociala media är framtidens melodi för direkt marknadsföring. Genom exempelvis twitter, facebook och bloggar kan vi få ta del av produktrecensioner från vänner eller andra personer som vi litar på. Därigenom får vi reda vilka olika varor eller tjänster som våra vänner rekommenderar. Sådana rekommendationer är guld värda för företagen då de direkta rekommendationerna från våra vänner ger större sälj än vad exempelvis tidningsannonser ger. Det bästa för företagen är att de sällan behöver betala för den typen av reklam och det är något som ägarna tycker om.

Samtidigt som sociala media är ett bra sätt att snabbt nå ut till sina kunder så finns det även en stor fara. Ett företags professionella rykte kan raseras i en handvändning om de har fel attityd i sitt bemötande mot en endaste liten kund. Att ställa sig i försvarsställning med taggarna utåt när det är uppenbara fel på någon produkt och istället skylla på kunden kan idag bli mycket kostsamt. Om en endaste liten kund vädrar sitt missnöje i sociala media kan det inlägget sprida sig som en löpeld runt hela jorden på ett par timmar och därigenom skapa stora problem för företaget.

Det finns ett ganska så färskt exempel på ett stort multinationellt företag som har brutit mot en mängd outtalade regler och förordningar i sociala media för att desperat försöka försvara en undermålig produkt. Det ska bli intressant att se hur skadat företagets professionella rykte kommer att bli och om de blir tvungna att göra en kovändning för att försöka reparera skadan som redan skett. 

I det nya interaktionssamhället är det än viktigare för företagen att vårda sina kundrelationer. En enda missnöjd kund kan orsaka stor ekonomisk skada för både stora och små företag. Därför är det än viktigare för företagen att vårda sina varumärken och ha en bra och nära kontakt med sina kunder. Trots att vi lever i nya tider för reklam och marknadsföring gäller fortfarande devisen: - En nöjd kund är en bra kund!

Text och foto: © Mikael Good, 2012. All Rights Reserved.

Ps: Jag tjänar inga pengar på min blogg men förhoppningsvis kan den hjälpa mig att få ett arbete. Om du är intresserad av att veta mer om mig är du varmt välkommen att besöka min yrkesprofil på Linkedin och lägga till mig i dina kontakter om du så vill.

Papperstidningen är död - Länge leve nättidningen

Jag vet, det är kanske lite för tidigt att utropa papperstidningens död. Det kommer säkerligen att dröja några fler år innan den sista papperstidningen försvunnit från våra brevlådor och landat i våra läsplattor.

Egentligen tycker jag om att läsa en papperstidning, men det går tyvärr inte att komma bort från att en papperstidning är en miljömässig katastrof, dagen då de försvinner kommer att bli en välgörande dag för miljön. Våra vackra skogar och vår gemensamma miljö är tacksam för att framtiden för dagstidningar och magasin finns på internet. Nu gäller det bara för tidningskoncerner och annonsörer att hoppa på det digitala tåget och lämna pappersupplagorna bakom sig på perrongen innan tåget går och lämnar dem bakom sig.

Jag tror att tidningar som fortsätter att tänka i samma banor som förr kommer att bli kvarlämnade på perrongen och bortglömda. De som tror att de kan få lika mycket betalt för sina nättidningar som för sina papperstidningar skjuter sig själva i foten och de kommer att få det allt svårare att klara sig på en marknad där kunderna förväntar sig att kunna ladda ned annonsfinansierade gratistidningar till sina läsplattor och datorer. Med den nya tekniken har det även kommit nya möjligheter. Nu går det exempelvis att lägga in rörlig bild och ljud i de digitala tidningarna och det gör att den totala läsupplevelsen blir större. En stor fördel med digital media är att det är enkelt att gå in och ändra i texten i efterhand och på så vis hålla både eventuella missförstånd och tryckfelsnisse borta.

Annonser som ser ut som de är tagna ur ett EPA-blad från 70-talet duger inte längre på 2010-talet. Interaktiva annonser är något som vi tidningsläsare kommer att få vänja oss vid vare sig vi vill eller inte. De nya interaktiva annonserna kommer också att ställa betydligt högre krav på dem som producerar dem.



Ett exempel på ett nytt digitalt magasin är Le Viseur Magazine. Förutom att jag tycker att det är kul att vara med och jobba med Le Viseur ser jag det även som ett sätt för mig att sätta mig in i och lära mig branschen och vem vet Le Viseur kanske kan vara en bra språngbräda in i något större för mig. Tveka inte att kontakta mig om du är intresserad av att veta mera om digitala media och marknadsföring i sociala media.

Om den inbäddade versionen krånglar klicka på följande länk

Du kan även ladda ned tidningen i PDF-format och läsa det på din läsplatta: http://leviseurmagazine.com/Le_Viseur_2_2012.pdf

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.

Ps: Kommentera gärna mina inlägg men tänk på att hålla ett vårdat språk. Om tonen i någon kommentar inte håller måttet raderar jag den. Jag har inget emot att bli motsagd men att bli idiotförklarad tolererar jag inte.

Sinaihalvön en begynnande krutdurk

För tillfället håller jag på att färdigställa ett reportage om beduinernas situation i Sinaihalvön som jag gjorde i mars detta året. Reportaget kommer antagligen att publiceras i det nästa numret av Le Viseur Magazine.



Arbetet är helt ideelt och som jag varit inne på tidigare i min blogg tror jag inte att det är bra att sitta still utan att göra någonting när man är arbetslös. Jag vill gärna hålla på med en del "skarpa" projekt och vässa min arbetsförmåga. Om det vill sig riktigt väl kanske jag kan sälja repen till en tidning eller ett magasin och slippa bidrag för ett par dagar.

Tidigare har jag gjort en del jobb om minoritetsgrupper och ursprungsbefolkningar och det är ämnen som ligger mig varmt om hjärtat . Om jag hade möjlighet till det skulle jag gärna arbeta med reportage om dessa grupper på heltid. Men nu är situationen som den är och därför har jag själv bekostat min resa med pengar som jag fick över när jag sålde av min dyra Canonutrustning och istället köpte betydligt billigare kameror och objektiv.

Jag är noga med att att mitt textmaterial stämmer och inte innehåller felaktigheter, därför kommer jag att konsultera personer som är insatta i det säkerhetspolitiska läget i området och i beduinernas levnadsförhållande innan det publiceras.

När jag reser på semester försöker jag att göra ett reportage eller två om något ämne som intresserar mig eller som jag stöter på under resans gång. Ibland händer det att jag har tur och kan sälja reportaget eller få det publicerat, men oftast har jag nöjt mig med att publicera den typen av reportage i min blogg.

Om jag hade varit intresserad av att göra resereportage hade säkerligen möjligheten att tjäna lite extrapengar och dryga ut semesterkassan ökat. Men jag har tyvärr inget intresse av att göra resereportage. Jag har försökt några gånger men det har bara blivit pannkaka i slutändan. 

 

När vi ändå är inne på Le Viseur vill jag uppmana er att ta en titt på det senaste numret av Le Viseur Magazine om ni ännu inte har gjort det:  

Om den inbäddade versionen krånglar klicka på följande länk

Du kan även ladda ned tidningen i PDF-format och läsa det på din läsplatta: http://leviseurmagazine.com/Le_Viseur_2_2012.pdf

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.

Ps: Idag blir det inget ps om den kommande Leica M10 utan om dess föregångare Leica M8. Trots sin ålder och sina begränsningar är det fortfarande en riktigt bra kamera om man hanterar den rätt och den fungerar utmärkt i ökenförhållanden trots att den inte är vädertätad.