Var på en bildvisning för några år sedan som stadens museum höll i. De var mycket glada då de hade kommit över bilder som visade stadens skyltfönster (tror det var på 50-talet). Undrar hur denna fotograf betraktades i allmenhetens ögon? Bland alla familjefoton, var dessa bilder en guldgruva för deras forskning. Förr var det inte så vanligt med vardagsbilder från mindre orter eller byar.

/Gunnar

Du skriver ofta om sådant som är tänkvärt och värt att beakta men det här inlägget är nog det klokaste och viktigaste hittills ;-)

Själv brinner jag starkt för fotografering av nära och kära men jag ser inte någon klar skiljelinje mellan mina "familjebilder" och mina "seriösa" bilder. Givetvis har jag bilder som jag ser som mer privata (t.ex. när mina barn badar nakna på somrarna) och som jag inte visar publikt. I övrigt ser jag mina familjebilder som en viktig och naturlig del av mitt "publika" fotograferande.

Ett bevis på att familjebilder också kan vara intressanta för andra fick jag i en bildkommentar nyligen på ett internationelt fotoforum:

"Wonderful, absolutely wonderful.

A group of us from the North West of England met up this afternoon and I was saying that photographs of people's children and their pets should be banned as they only tend to be of interest to the families of the people involved. This photograph was mentioned as a way of showing I was talking rubbish. I hold my hands up, I was wrong. This is superb, the two expressions on the girls' faces are exquisite. This is a photograph you will treasure for years to come, and they don't get any better than that!

The hand round the shoulder of the younger girl is a superb touch, showing the closeness between them.

Ten out of ten."

Gissa om den kommentaren kändes kul att få ;-)

Ett annat för mig väldigt kul bevis är att jag just nu (när jag är hemma föräldraledig och lillan sover) sitter och plitar på svar och väljer bilder till en artikel i en fototidning i ett stort land långt borta i öster. En artikel där jag är tillfrågad och intervjuad tack vare mina familjebilder!

Oj det blev ett långt svar men min andemening är att det är OK att även ta familjefotografering seriöst. Givetvis ska man inte ta det så seriöst och med så stor prestationsångest att det inte blir några bilder tagna.

Hmnn.. glömde skriva att jag verkligen gillar den första av bilderna.

/Jocke

jag har haft nytta av gamla bilder- som folk har bytt med varandra- gamla släkten har funnit varandra och delat gamla suddiga bilder på släkten, jag fotar familjen, dottern har sina egna album- som hon ofta tittar i! Glad att fölga sig själv helt sedan födseln! Jag har dessutom fotat alla lägenheter jag bott i- en gång fick jag nytta av de bilder i en rättsak från en frånflyttning- och jag fick rätt- hade jag inte haft bilderna, och att de gjorde en tekniskt fel- så hadde jag fått betala 32.000 kr.
Och jag brukar fotografera de gårdar/områden jag botti- kul att se efter att det ändrat sig genom tiden- ibland tämligen radikalt, jag fotar ochså ofta "gamla " delar av staden/städerna jag bott i.