Personliga naturbilder

Har tänkt gå med i gruppen Personliga naturbilder ,

vilket fick mig att fundera över vad en personlig naturbild egentligen är.

Och är mina bilder tillräckligt personliga?

Gruppen visade sig ha en egen tydlig definition:

"Den personliga bilden är när fotografen presenterar sina egna tankar i bilden, där det inte endast är motivet som styr bilden utan det handlar mer om tolkningar än avbildningar ."

Mina tankar spann vidare och jag valde ut några bilder, som jag själv tyckte var representativa för mitt fotograferande. Sedan satte jag mig ner och skrev ner mina funderingar över vad en 'personlig naturbild' kan tänkas vara.

Vem avgör om bilden är personlig?

Den, som har tagit den och som tycker, att den egna bilden ger en fin beskrivning av hur hen upplevde motivet?

Eller den, som tittar på bilden? Den, som krasst kan avfärda fotografens upplevelse med att bilden är banal eller kanske vykortsliknande alternativt tycka, att bilden ger uttryck för något mer. Något eget? Kanske rentav en egen bildstil.

Finns det något facit för vems åsikt som gäller?

Idag landade ett nytt nummer av Fotosidan Magasin i min brevlåda.

Några rader i ledaren om att hitta en egen bildstil fick mig, att ta fram mina nedklottrade rader och bilder igen.

Vad är en egentligen 'personlig naturbild'?

Och vad utmärker en 'personlig bildstil'?

Är det med nödvändighet samma sak?

John Szarkowski myntade begreppen 'Mirrors and Windows', där det 'windows' representerar en bild (eller typ av bildskapande), där motivet avbildas rakt av, medan 'mirrors' speglar fotografens syn på eller känslor inför motivet och där fotografen också vill tolka och sätta sin egen prägel på det.

Klart som korvspad och precis det, som gruppens definition innebär.

Men ändå, hur och vad innebär det i klartext?

Ligger tolkandet i formen, i utförandet? Sättet att avbilda? Att hitta en teknik för att medvetet förstärka eller förmedla det man själv upplever?

För inte räcker det med att själv känna något inför det man fotograferar ?

Betyder det personliga, att skaparen har något alldeles eget uttryck, en egen bildstil, ett slags signum, som också gör, att det är lätt att identifiera vem som tagit bilden?

Att frångå det för tillfället tongivande sättet att avbilda den aktuella typen av motiv?

Att gå över gränsen och ev. låna från andra stilar?

Kan det vara det långa slutartider, oskärpa i form av ICM (Intentional Camera Movement eller skakisar, som det ibland kallas på svenska), vertikalpanorering av stammar, medveten felfokusering eller liknande?

Eller kan det vara sättet att komponera bilden : Val av brännvid, bildvinkel eller utsnitt?

Kan det handla om färg- eller ljusåtergivning?

Blir bilden mer personlig, om man avviker från en neutral återgivning i exponeringen. Blir dova, kanske rentav svarta bilder med mycket brus och korn eller tvärtom ljusa nästan utfrätta, kontrastlösa diton mer personliga än bilder med kanske mer korrekt och neutral återgivning av det befintliga ljuset och färgerna?

Eller skapas kanske det egna uttrycket i efterbehandlingen?

Problemet som jag ser det är, att dessa ursprungligen väldigt medvetna medel för uttrycka något eget, lätt blir till trender och kopieras, där det 'personliga' tenderar att blir urvattnat och opersonligt, även om efterföljarna nog varit uppriktiga i sitt uppsåt.

Men vi är alla påverkade av någon eller något. Medvetet eller omedvetet.

Jag avser inte medveten plagiering av en stil.

Kanske är det sättet, att i sitt inre vända och blanda alla intryck tillsammans med egna tankar och tidigare upplevelser i den mortel, som är den egna personligheten, som resulterar i det där speciella. Det, som blir det personliga uttrycket i det man skapar?

Eller ligger det personliga helt enkelt i själva valet av motiv?

Att ett motiv, som betyder något speciellt för fotografen med automatik ger en personlig bild?

Eller är tidpunkten för bildskapandet avgörande:

En bild tagen vid ett speciellt tillfälle, i en speciell känsla kommer att spegla fotografens syn på sitt motiv.

Kan någon annan i så fall se eller känna, att det finns något mer än det direkt avbildade i bilden?

Att den speglar känslor eller en egen mycket speciell upplevelse?

Behöver någon annan kunna se det?

Svaret finns i ordet 'spegla', så som Szarkowski definierar det.

Men vem ser vad i spegeln?

Tillbaka till ruta ett.

Kanske ligger det personliga i något mycket mer svårfångat.

Att oberoende av motiv eller metod lyckas förmedla en känsla.

En känsla, som väcker något också hos betraktaren, oavsett om det handlar om sprudlande glädje, vemod eller sorg och smärta. En känsla , som kanske inte alls är densamma som den fotografen hade när bilden togs. Där resulatet blir en bild, som knyter an till något hos betraktaren. En bild, där det personliga blir allmängiltigt och berör.

De flesta av de utvalda bilderna kanske inte är de allra mest personliga i ordets djupaste bemärkelse men det är ett urval bilder, som jag tror är typiska för mig. Dessutom är det bilder, som betyder något för mig. Som jag laddat med mina känslor och tankar.

Den mest personliga bilden är den sista bilden på gräsanden.

Så personlig, att jag tvekade att använda den här. Den är tagen vid en tidpunkt när hela livet och dess vara eller inte vara stod på sin spets.

För mig är detta den kanske också vackraste bild jag tagit.

Men kan någon annan förnimma eller uppleva den känslan?

2014-11-18 22:29   ehrsa

Ja, jisses..! Det var många frågor.. omöjliga att svara på.. men dina bilder visar att du platsar i vilken jäkla grupp som helst..
Mvh!

Besvara

Svar från Karuzzell 2014-11-19 13:43

Många frågor och sannolikt många tänkbara svar.
Jag tackar för din kommentar och ser mig som kameleonten, som skiftar färg allt efter omgivningen....... :)
Mvh
Eva

Svara

2014-11-18 22:39   tomazon

Mycket funderingar där. Ibland funderar man för mycket. Jag går hellre på känsla och tycker att den näst sista bilden är helt klart överlägsen i denna fina samling bilder.

Mvh Tommy

Besvara

Svar från Karuzzell 2014-11-19 13:48

Jag går alltid på känsla.
Först. Både när jag själv fotograferar och när jag tittar på andras bilder. Men sedan går jag över i ett mera reflekterande stadium. Vad är det som gör, att jag gillar eller ogillar det jag ser? För mig är funderandet, tankeprocessen, en naturlig fortsättning på upplevelsen. Något, som förhöjer och förlänger den. Något, som är utvecklande och gör, att jag i fortsättningen har vidgat mina ramar både i mitt eget skapande och när jag tittar på andras verk. Inte så, att jag medvetet tänker, att här har jag ett motiv, som .... utan något, som finns med i det omedvetna bagaget.
Jag tackar för din kommentar och noterar med speciell glädje ditt val av favoritbild.
Mvh
Eva

Svara

2014-11-18 22:41   Lysa

Ditt intressanta blogginlägg förtjänar ett längre svar och reflektion, men ögonen är trötta och tanken trög, så jag säger bara att dina bilder är vackra och definitivt personliga. De är fantastiska.

Besvara

Svar från Karuzzell 2014-11-19 13:50

Jag tackar för ditt fina omdöme om mina bilder. Och är fullständigt nöjd med att du tyckte texten var tänkvärd.
Eva

Svara

2014-11-18 22:52   Dubbelolle

Jag tycker dina bilder är bra o definitivt bryter av mot dom vanliga rakt avbildande naturbilder som är gängse, du anstränger dig att göra nåt annorlunda, vilket ju ibland kan tolkas som att man bara vill spela konstnärlig, men jag gillar att du provar olika vägar att bryta det vanliga o rätt småtråkiga dokumenterandet som lätt tenderar att bli rätt uttjatat o småtråkigt, nä detta är fräcka bilder som är roliga o fina att titta på. Må gott, LO

Besvara

Svar från Karuzzell 2014-11-19 13:54

Tack LO!
Definitivt roligt, att du tycker, att mina bilder är bra!
Men jag anstränger mig inte just i att försöka ta annorlunda bilder. Jag tar helt enkelt de bilder jag tycker om. Dokumentära bilder har absolut ett värde men det är inte min grej. (Mycket av mitt fågelfotograferande lyder delvis under andra regler. Där håller jag på att både lära känna mina modeller och ett helt nytt hantverk och bildskapandet kommer ännu i andra hand.)
Det finns många givna bilder, som jag aldrig tar. Bilder, som så många andra redan tagit, dessutom sannolikt bättre än vad jag kan åstadkomma, bilder jag kan hitta i böcker eller på nätet. Om jag skulle vilja, vill säga. Men .... om/när jag någon gång känner mig 'tvungen' att ta den typen av bilder förblir de osedda. Det är bilder jag aldrig någonsin tar fram och tittar på i efterhand. Så varför ta dem?
Dessutom är det just själva bildskapandet, som är drivkraften. Det som är det roliga. Det spännande. Det utvecklande. Det, som jag som jag går igång på.
Sen är det ju väldigt roligt om någon annan har synpunkter på bilderna. Oavsett vilka.
Bild är skapande och kommunikation. Bild skapar kommunikation. I bästa fall!
Må riktigt bra du ock!
Eva

Svara

2014-11-18 22:52   Ingemar Svensson

Många fina bilder här Eva. Ruskigt läckert komp i den första bilden, men även innehållet och färgerna i den.

Besvara

Svar från Karuzzell 2014-11-19 14:01

Tack Ingemar! Lika ruskigt roligt, att du gillar de här bilderna!
Eva

Svara

2014-11-18 23:42   Annelie Worgard

Fantastiska bilder. Vackra, dova, dansande. Ja g blev tagen. Det är bara att ansöka, har svårt att se att du inte skulle platsa

Besvara

Svar från Karuzzell 2014-11-19 14:03

Tack Annelie för dina vackra ord. Det värmer mitt hjärta, att mina bilder griper tag i dig.
Gruppen är öppen för alla att bli medlem i, så någon egentlig 'prestation' behövs inte.
Funderingarna var mitt sätt att förbereda mig. Om jag går med i någon sammanslutning föredrar jag, att på förhand ha tänkt efter om det passar just mig. Annars är det slöseri med både min och andras tid.
Eva

Svara

2014-11-19 00:32   Khalad

Önskar jag kunde skriva något fint och klokt till dina bilder. Dom är oerhört vackra och väcker så mycket känsla hos mig att jag nästan blir tyst. Där finns skönhet, melankoli, längtan...Jag blir väldigt påverkad.
Mycket, mycket personligt,
/ Björn T

Besvara

Svar från Karuzzell 2014-11-19 14:06

Tack Björn för den feedbacken på bilderna! Det var väldigt många fina ord på en gång och jag blir oerhört tacksam om mina bilder kan åstadkomma allt detta! Finare kunde det nog inte bli.
Eva

Svara

2014-11-19 00:59   gunte

En mycket intressant text med intressanta funderingar och frågor..och dina visade bilder tycker jag är väldigt personliga.
Får många känslor inom mig när jag ser dom och känner igen mig själv i flera..
Mv/ G

Besvara

Svar från Karuzzell 2014-11-19 14:08

Tack Gunte för din fina kommentar!
Roligt att läsa, att du fann mina frågor intressanta. Lika roligt, som att bilderna knöt an till något hos dig.
Båda delarna känns bra.
Eva

Svara

2014-11-19 06:38   ymmot15

Tycker du själv att den är personlig så klart att den är det,sen kan det finnas oändligt många synpunkter hos betraktarna.
Fantastiska bilder grattis.
Mvh Tommy

Besvara

Svar från Karuzzell 2014-11-19 14:12

Tack Tommy!
Min egen upplevelse av min egen bild är odiskutabel men det är 'personlig naturbild' som begrepp, som jag framför allt ville försöka analysera.
En annan fråga är, om bilden med egen bildstil med nödvändighet också är en 'personlig bild'?
Tusen tack för ditt omdömme om bilderna.
Mvh
eva

Svara

2014-11-19 08:49   Bob Bovin

Hej,
En personlig faktor i en bild är att Du tycker om bilden och att den slår an hos Dina tankar.
Du kan välja att skriva text till bilden, men om betraktaren skall tolka bilden själv kan man avstå det.
Som jaga ser det så har du en egen ton i bilderna. Det gör dina bilder intressanta.
Fortsätt plåta, själv eller med en grupp
Ha det bra
Bob

Besvara

Svar från Karuzzell 2014-11-19 14:18

Här knyter du an till en vital och spännande del i det här med bild och upplevelsen av den.
Bild är kommunikation. Men bild handlar också om tolkning.
En tvävägskommunikation.
Fotografen tolkar motivet. Betraktaren tolkar bilden.
Och dessa tolkningar kan gå helt olika vägar.
I det här resonemanget: Jag kan tycka, att min bild är personlig medan betraktaren finner den i bästa (?) fall ointressant. Å andra sidan kan en bild vara totalt opersonlig men ändå intressant för betraktaren.
Gruppen kan ju ge möjlighet att vidga det fotografiska samtalet. Ett samtal jag saknar.
Däremot föredrar jag, att fotografera på egen hand....
Ha det bra du också!
Eva
PS. Alltid roligt, att du finner mina bilder vara både lite 'egna' och av intresse.

Svara

2014-11-19 11:58   Marianne Bengtsson Rosander

Oj, vilka funderingar. Är inte alla bilder personliga för den som fotar och också för den som ser på bilden. Vi tolkar alla en bild olika, men tolkningen är personlig.Bilden man tar speglar den stämning man är i. Bilden man ser gör lika. Sen beror det nog också på var man befinner sig i livet.
Så något svar på frågan kan jag inte ge dig.
Följ magkänslan och ta dina personliga bilder.
Jag gillar dom
Marianne

Besvara

Svar från Karuzzell 2014-11-19 14:20

Jag tror, inte, att det finns ett givet, alltigenom uttömmande eller entydigt svar på frågorna. De var ett försök att systematisera och analysera mina egna funderingar.
Analyserande och planerande ingår däremot inte i det ögonblick jag tar eller tittar på en bild. Då är det magkänslan som styr. Däremot tänker tänker jag en hel del mellan varven. Man utveklas inte som fotograf i fotoögonblicket utan före och efter.
Först mage sedan hjärna! Utan mage ingen känsla men utan hjärna ingen utveckling.....
Väldigt roligt, att du bilderna. Det göder magen!
Eva

Svara

2014-11-19 13:13   imse 59

Du har verkligen en stil som jag gillar, framförallt kompositionmässigt !
Alla har vi olika smak men min ligger i alla fall nära din :-)
Sedan har vi naturligtvis minnen från själva fototillfället vid vissa bilder, som den sista bilden för dig här. Och det är ju sådant man väljer att hålla för sig själv eller berätta om man skulle känna för det.
Och alla bilder passar väl alldeles utmärkt i den poolen.
ing-marie

Besvara

Svar från Karuzzell 2014-11-19 23:15

Tack Ing-Marie!
Roligt att du gillar min stil! Det är ömsesidigt.
Frågan är, om ett eget minne av eller känsla vid fototillfället självklart återspeglas i bildens uttryck, så att någon annan kan ta del av det.
Jag har i alla fall klickat mig in i gruppen. Förhoppningsvis kommer mina funderingar att få tillfälle att ta nya vägar .
Eva

Svara

2014-11-20 15:41   Cathinka Ingman

Helt fantastiska bilder!
Många intressanta frågeställningar med, skulle jag gissa, nästan lika många svar./Cathinka

Besvara

Svar från Karuzzell 2014-11-20 22:08

Tack för både kommentar och omdöme om bilderna! Troligen lika många svar som personer, som skulle kunna tänka sig att formulera ett svar. Spännande!
Eva

Svara