Vi drog till Öland

Tusentals fåglar kan ju inte ha fel...?

Och även om de skulle ha det, finns de ju där på plats.

Och det räcker långt.

Öland visade sig från sin bästa sida.

Solen sken i kapp med rapsen.

Den nyplöjda jorden var redo, att frambringa nya skördar.

Göken kämpade tappert med att försöka överrösta näktergalen,

allt medan lärkan drillade obekymrad om de andra.

Vägrenarna kantades av frodiga syrenbuskage och tulpaner lyste lite varstans i  såväl i dikeskanter som i trädgårdarnas rabatter.

Marken på ängar och alvar var täckt av gullvivor och orkidéer.

Trots det var det mest bara fåglar, som fastnade på minneskortet.

Vid vattenbrynet hördes vadarnas skrin och där hittade jag både gamla och nya bekanta.

På flera ställen såg jag skärfläckor, som födosökte i vattnet.

Oftast dominerade kärrsnäppor och större strandpipare.

Ibland var för sig men lika ofta tillsammans.

I stora flockar svepte de fram över vattenytan som mörka skuggor, tvärvände och visade upp sina vita undersidor.

Ett vackert skådespel, som jag tyvärr inte lyckades göra rättvisa den här gången.

I flockarna förekommer då och då också andra vadare och här hittade jag en för mig ny art:
småsnäppa.

Medan jag beundrade fisktärnans (från förra inlägget) flit för att tillfredsställa sin honas önskan om något gott och deras fumlande med maten

landade den här vid min sida.

Rödbröstad och med lätt böjd näbb.

Jag gissade på spovsnäppa.

Någon dag senare såg jag på nytt en rödbröstad ensam fågel på stranden och trodde, att det nog var samma som jag tidigare sett.

Tog några bilder i det dåliga ljuset och kunde snabbt konstateera , att det rörde sig om en annan art.

Fågelguiden fick berätta, att det var en kustsnäppa.

(Alla tre arterna har bekräftats.)

Några kajor letade efter något ätbart i tången.

Rödbenan fanns kanske inte i så stora antal men syntes och inte minst hördes hela tiden.

Ibland ensamt spankulerande och födosökande.

Ibland skriande efter någon att dela tillvaron med.

Ibland motande bort någon icke önskvärd artfrände.

Och ibland kurtiserande.

Tyvärr missade jag, att det i en liten göl bara några meter från mig, fanns ett par smalnäbbade simsnäppor.

Det grämer mig.

På en annan strand kilade strandpiparna också fram och tillbaka.

En annan rödbena dansade

och ännu en fisktärna uppvaktade sin tillkommande med fisk. 

De här strandpiparna hade kommit längre i sin uppvaktning.

Visst blev det besök också på icke så specifikt fågelrelaterade platser men fåglar finns ju överallt...

Skogar, lundar och lövängar så sköna,

att de förtjänat en egen lovsång till deras ära.

Men det förmådde inte jag med mitt fågeltele.

I skogen skulle det finnas många spännande arter men jag såg bara sådana jag redan kände.

Mestadels bofinkar och nötväckor

men också steglits, gulsparv och som ovan grönfink.

Ekarna höll just på att slå ut och därunder blommade bland annat orkidéer, mandelblom och gullvivor. Några nästan utblommade sippor tilldrog sig mitt intresse.

Backsippa eller fältsippa?

Här i gräset upptäckte jag, att de gula blommorna rörde sig misstänkt mycket trots blåsten, så jag kröp närmre.   

Tofsvipor fanns förstås lite överallt, inte att förglömma.

Jisses!
Det blev många bilder trots, att jag som vanligt inte tyckte, att jag alls fick till det..

Men

ÖLAND ÄR FANTASTISKT!

Oavsett om man gillar fåglar eller inte.

Tusen och en gås och några andra fåglar på Öland.

Förra veckan åkte vi till Öland för att fotografera fågel.

Vi hade hoppats, att det skulle finnas rikligt med flyttande vadare längs kusten.

Att det fanns rariteter i buskarna lät vi inte oss bekomma. Några hastiga blickar och så ägnade vi  vår tid åt att hitta mera lättfotograferade och inte minst för oss lättidentifierade fåglar.

 Tre dagar och många bilder blev det.

Ännu inte helt genomgångna men flest på kärrsnäppor, som förutom gässen var talrikast.

Födosökande och flygande flockar drog fram i snabba förflyttningar. På ett ögonblick hade hela flocken lyft och drog fram som ett vitt skum över havet när de vände mot ljuset. Stannnade.  Ibland en pause för mat, puts och vila.

 Ibland bara för ett kort ögonblick.

Då var det bara att luta sig tillbaka och hoppas, att de skulle återvända till just det parti, där jag satt mig.

 Kustpiparna var inte så många men tämligen lättfotograferade, där de gick omkring i vattenbrynet eller stod på en sten.

 I motsats till snäpporna oftast en och en.

Några blev kanske inte de roligaste av bilder men dock ett välkommet tillskott till artgalleriet.

Vid Ottenby såg vi fyra havsörnar, som fiskade och sedan bråkade om maten.

 För långt bort för min utrustning men häftigt att skåda.

Extra bonus blev alla kungsfåglarna, som formligen kryllade i den låga vegetationen.

Där såg vi också stora flockar med steglits. Också de för långt borta för bra bilder.

Gässen då?

Jo, de dominerade totalt.

Vitkindade, grå- och prutgäss.

Lågt över vattenytan. Högt över våra huvuden. I prydliga formationer eller mera böljande sträck.

Ljudligt aviserande sin ankomst.

I enorma flockar vällde de fram som vågor, där den ena snabbt avlöstes av nästa. När de slog sig ner syntes marken svart. En svärta, som snabbt förflyttade sig likt stora svarta moln, när fåglarna emellanåt lyfte. Störda av människor, flygplan och då och då av de havsörnar, som syntes lite överallt.

Sittande på stenar ute i havet eller framglidande över detsamma och då oroande både gäss och andra fåglar.

På vår väg längs stranden strax före hemfärd låg en ensam vitkindad gås.

Utmattad? Sjuk eller skadad? 

 Vi passerade den och slog oss ner i tången en bit därifrån och begrundade dess öde, medan vi tog några sista bilder på piparen.

 Efter en stund upptäckte jag, ett gåshuvud, som stack upp över en tångvall. Gåsen försvann bara för att dyka upp lite närmre.

 Kikade på oss som för att försäkra sig om att vi satt kvar. När vi lämnade stranden gick den kvar och betade.

Jag undrade om den kommer att klara att följa med på den fortsatta resan.

PS. Jag kan fortfarande inte åstadkomma klickbara bilder.

Vad gör jag för fel?
Försökte lägga in bilderna riktigt små men det hjälpte inte.

Edit: Efter tips från er har jag nu lagt ut några av bilderna i större format, som därmed blivit klickbara.

Tack!

Tycker dock själv, att framför allt de stående bilderna då blir alldeles för stora i själva inlägget.

Hade klart föredragit lite mindre bilder där med möjlighet till att klicka upp dem för se dem bättre men också för att kunna titta på bilderna löpande utan texten.