Gryning vid sjön

Det var ett tag sedan jag skrev något här.

Ännu längre sedan jag satt vid sjön.

Ni, som läst min blogg, har sett bilder därifrån tidigare.

Bilder på bland annat fisknät och måsar i gryningen.

Nu åkte vi dit i arla morgonstund.

Det var fortfarande halvskumt när vi kom fram.

Några skarvar flög iväg, när vi tog oss fram i mörkret men i övrigt kunde vi inte se några fåglar.

Att det fanns gäss kunde vi i alla fall inte missa.

Jag försökte rikta kameran ut mot ljudet men inga gäss syntes.

Snart kom måsarna och slog sig ner på näten.

I skydd av mörkret och dimmorna kom också någon annan och slog...

Tofsviporna dök upp ur dimman

och svepte runt

innan de

landade längst in i viken.

Gässen kom glidande.

Och så till synes utan anledning lyfte de

och for i väg i sitt eviga skrockande.

Viporna fortsatte med sina utflykter.

De kom och flög.

Kom och flög.

De vilade en stund i solljuset,

som nu nått ända in i viken, innan de drog iväg igen.

Så bröt solen genom, dimmorna lättade och magin bröts.

Vi satt kvar en stund och intog vår medhavda matsäck, innan vi åkte vidare.

Tofsvipa

Tofsvipan

är en av de fåglar, som är så vanliga, att man riskerar att inte se den.

Men  halleda.. den är ju fantastisk!

Fantastiskt vacker med sin metalliskt skimrande fjäderskrud .

Och så den där läckra tofsen.

Blicken icke att förglömma.

Gillar vatten,  precis som jag...

Somliga tycker nog, att den är lite störig i sitt eviga skriande men för mig  är dess vårskri nog Vårskriket nummer ett.

Jag saknar fortfarande den där perfekta bilden på tofsvipor, som far fram som perfekt synkade stridsplan.

(Hade några, som försvann i en hårddiskkrasch men hoppas på nya.)

Och så har den ett härligt temperament.

Och kaxigheten är inte bara ett spel för galleriet utan en äkta Kaxighet.

För vem var det, som hängde kvar och utmanade havsörnen, när alla andra dragit om inte tofsvipan?

Några bilder på ungarna kan jag inte motstå.

Föräldrarna må vara kaxiga men hallå...!

Vem kollade var de små här höll hus?

Inga vuxna fåglar syntes i närheten.

Och framåt sommaren, när de samlat ihop sig, är deras gemensamma turer över sjön i en helt egen klass.

Snabbt drar de ut, vänder upp och landar igen.

Vilka bilder man skulle kunna få.....

Eftersom den är så vanlig, har det blivit en hel del bilder, som kanske överskrider den gängse fågelfotomallen

och

 jag vill visa några här.