Kronornas rike

.

Uråldriga träd med överdådiga kronor och hjortdjur, också de med imponerande kronor,

har jag redan visat en del av.

men här är en bukett med hjortkronorna i fokus.

När man är ute i skog och mark tycker man sig ofta se djur både här och där.

"Djur", som oftast visar sig vara grenar eller stubbar.

 Det här är "äkta vara".

Mest dovhjort.

men också en också en och annan kronhjort.

Som synes många dovhjortsskovlar i fokus.

De är helt enkelt flest men också för att jag nog tycker, att de häftigare än kronhjortens i och för sig imponerande krona.

"Jaså, det tycker du..."

Del 2

av vår rekningstur i Dyrehaven,

där jag ju skulle kolla förutsättningarna att fotografera kronhjortarnas brunst.

Men förutom kronhjortar finns också en hel del dovhjort i parken, som givetvis också måste fotograferas.

.

Eftersom dovhjortarna var mer rörliga än kronhjortarna, som mest lunkade fram och tillbaka och bara undantagsvis gjorde en rusning mot en möjlig rival,

så gavs det möjligheter till en del bilder med rörelseoskärpa,

vilket jag tacksamt tog emot.

En liten flock passerade på avstånd.

När det så småningom började det skymma

 dök några dovhjortar upp bakom en rotvälta

och drog förbi på nära håll.

När solen redan sänkt sig, letade vi oss ut i ljuset.

På vägen såg vi en sista kronhjort höja huvudet i ett mäktigt bröl.

Några sammandrabbningar såg vi inte men det räckte långt med känslan av att höra tjurarnas brölande i mörkret.

Och jag skulle ju bara reka......

Älskade träd

Ni, som ger miljön, skänker skugga, ger oss människor ro och perspektiv på olika sätt

och skydd åt dem, som bor bland er:

Ibland är ni ......(förlåt) ......i vägen.

Men bara ibland.

rekapaus

För några dagar sedan tänkte vi göra en utflykt till Danmark.

Målet var Louisiana, det förnämliga konstmuseet strax söder om Helsingör.

Jag insåg genast möjligheten att stanna till vid Dyrehaven, som vi passerar på vägen dit.

Dyrehaven är ett stort inhägnat skogs/parkområde (drygt 1100 ha) med gamla vackra träd och ett förhållandvis stort antal hjortar, som är vana vid att det rör sig folk i närheten, vilket ger bra fotomöjligheter.

Jag var nyfiken på de brunstiga kronhjortarna och ville reka och föreslog ett kort stopp på vägen. 

Jag har visserligen bott alldeles i närheten och cyklat genom parken/skogen åtskilliga gånger men det var längesen och jag undrade om hjortarna hade något speciellt ställe för sina uppgörelser.  

Min tanke var, att kolla lite och sen återvända en tidig morgon.

Det visade sig, att brunsten nog var på sluttampen.

Möjligen höll vi oss också i fel delar av det stora hägnet.

Hur som helst blev den planerat korta pausen till en heldagsutflykt i den vackra skogsparken.

Lite varstans hörde vi brölanden och sökte oss mot ljudet och stötte på några av tjurarna.

Med eller utan familjeflock.

Då och då rusade  tjuren iväg för att mota bort en möjlig rival, som kommit lite för nära.

Medan han var upptagen med sina uppgifter, höll hindarna koll.

I en skogsdunge putsade en yngre herre hornen i ensamhet.

Man måste sköta sin hygien om man vill vara attraktiv...

Eller handlade det om 'vapenvård' inför en eventuell sammandrabbning?

Eller...det kanske bara kliade....?