Öringen leker i Lillån – bildreportage

I Huskvarna plaskar just nu hundratals ja kanske tusentals lekande öringar i Lillån som rinner fram genom den höstvackra och färgsprakande Huskvarnadalen. Många Huskvarnabor passade i helgen på att ta sig till Lillån för att njuta av skådespelet.





I slutet av oktober vandrar öringar upp från Vättern för att leka. Öringarna leker helst bäckar och åar med kallt och strömt vatten som bara är ett par decimeter djupt och har mycket sten. Lillån är en perfekt lekplats för öringen. När leken är i full gång syns och hörs det tydligt när det hettar till, de lekande öringarna är revirhävdande och slåss om de bästa platserna.





Öringar kan bli 110 centimeter långa och väga upp till 20 kilo. Leken kan pågå i ett par veckor och under den tiden kan en hona lägga runt 10 000 ägg som hanarna kämpar för att lägga sin mjölke över. När äggen kläcks på våren lever öringynglen kvar i ån i drygt två år innan de vandrar tillbaka ner till Vättern, och när de är fullvuxna återvänder de för att leka i ån. Många öringar dör under leken, men en del av dem överlever och återvänder till sina lekområden.





I början av veckan hade en frostknäpp gjort vattnet i ån lagom varmt och en kraftig regnskur hade gjort att vattennivån stigit med ett par decimeter. Då valde öringarna att vandra upp i ån för att leka. Vattnet var till en början ganska så grumligt och man kunde bara se fenor och se och höra plasken från de lekande fiskarna. I torsdags började vattnet att klarna upp och i fredags och lördags gick det ganska bra att se de lekande fiskarna. 





I lördags passade jag på att följa Lillån ett par kilometer, jag slogs av hur många öringar som lekte och jag kunde räkna ihop ett par hundra öringar på den sträcka som jag gick. De var säkerligen betydligt fler, en del missade jag i det grumliga vattnet och jag kunde inte heller ta mig fram överallt i terrängen. På min vandring mötte jag många intresserade Huskvarnabor som också var ute för att njuta av skådespelet, och de flesta av dem tycke också att det var betydligt mer lekande öring än tidigare år.





Om man vill se öringarna är det viktigt att röra sig försiktigt och inte gå allt för nära. Även om öringarna är upptagna med sin lek är de vaksamma, och simmar iväg med ett plask och gömmer sig på djupare vatten om någon blir för närgången. Jag valde att hålla mig på ett par meters avstånd och använde mig av teleobjektiv till bilderna för att inte störa öringarna i onödan. Tyvärr var det lite för mycket, och grumligt vatten för att få till några riktigt bra bilder, men å andra sidan har jag redan bra bilder i arkivet från tidigare år, och kunde koncentrera mig på att njuta av naturupplevelsen. 











Text och foto: Mikael Good

Älgko

Ibland händer det att jag provar på naturfoto.

Foto: Mikael Good

Kamouflaget som gör dig till en fluga på väggen

Många naturfotografer kamouflerar sig för att bättre kunna smälta in i djurens miljöer. Allt för att störa djuren så lite som möjligt och för att kunna ta unika bilder på djuren i dess rätta element.

Men hur ska vi som håller på med dokumentärfoto kunna utnyttja fördelarna av ett bra kamouflage som gör oss direkt osynliga för våra motiv? Vi skulle behöva ett kamouflage som låter oss vara som en fluga på väggen och på så vis kunna ta de bilderna som vi bara drömmer om.

Nu finns det äntligen ett kamouflage som är speciellt framtaget för fotojournalister och dokumentärfotografer. På bilden nedan finns en väl kamouflerade dokumentärfotograf som har på sig den nya dräkten. Om du tittar riktigt noga så kanske du kan upptäcka honom. 



För att ge dig ytterligare en ledtråd får du gärna klicka på den följande länken så att du får se kamouflaget som fotografen bär. Det kommer nog att göra det lite lättare att hitta honom: Kamouflage från Tick Thank

Dräkten fungerar tyvärr inte så bra vid gatufoto och därför har Tick Thank tagit fram ett unikt kamouflage som fungerar utmärkt vid gatufoto. Jag har tyvärr ingen rätt att publicera bilden på dräkten i min blogg men om du klickar på länken kommer du att kunna ta del av en artikel med en bild av den meriterade norska gatufotografen Vigdis Johansen i full aktion i sitt diskreta gatufotokamouflage

Text och foto: © Mikael Good, 2012. All Rights Reserved. 

Jag har inte manipulerat mina naturbilder!

Ett stort antal naturfotografer har enligt ett envist rykte tagit bort bilder från sina hemsidor för att undvika en manipulations debatt i kölvattnet av Terje-affären. Trots att jag inte ens räknar mig som naturfotograf har jag ändå blivit berörd av det lilla envisa ryktet...


Enbuske © Mikael Good

Allt började för ett par veckor sedan när jag  plockade bort en utställning som jag kallar för Nature från min portfolio. Jag plockade bort utställningen för att jag ville ha en mer dokumentär prägel på min portfolio, tidigare spretade den åt allt för många håll. Men på grund av att utställningsalbumet försvann från min portfolio var det någon eller några som genast började spekulera i bildernas äkthet. Men ni kan känna er helt lugna! Albumet Nature finns fortfarande kvar för allmän beskådan, jag har bara flyttat det till Fotosidan och inga bilder har tagits bort eller förändrats: http://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=52268


Ung älgtjur © Mikael Good

Klicka på länken nedan om du vill läsa mina inlägg eller länka till min blogg utan att behöva störas av all reklam. Som bonus får du se min blogg ungefär som jag själv vill ha den: http://www.chasid.fotosidan.se/blog/index.htm

Dagens låt: Johnny Thunders and The Heartbreakers - Pirate Love

//Chasid

En pizza och en publicering tack

Innan digitalkamerans intåg sålde jag bilder till almanackor och turistbroschyrer. Men sedan photoshop och digitalkamerans intåg har det varit svårt att konkurrera med alla dom som nöjer sig med pizzapengar och en publicering av sina bilder. Det som tidigare var en relativt stabil inkomstkälla som betalade för kameror, objektiv, film, framkallning och resor har i princip försvunnit för mig.


Midsommarblomster © Mikael Good

Men jag ska inte klaga jag har ändå klarat mig ganska så bra. Natur- och landskapsfoto var bara en extra inkomstkälla för mig. Det är värre för alla dom naturfotograferna som hade det som sitt huvudsakliga levebröd. Många av dom har fått se sig om efter andra arbetsuppgifter i dag. Utvecklingen kan aldrig stoppas men jag tycker ändå att det är lite tragiskt att årtal av kunskap har ersatts med lättgripbart finlir i Photoshop. Fotografer som tålmodigt väntade in rätt ljus i timmar eller dagar kan nu enkelt fixa samma stämning i en digitalplatt bild i Photoshop. Att kunna läsa ljuset och vädret är inte så viktigt längre, allt går i princip att fixa i Photoshop för den som är någorlunda kunnig och det är ok för mig så länge som man bara redogör för vad man gjort.


Älgko © Mikael Good

Idag har jag i princip slutat med natur- och landskapsfoto och istället har jag mer och mer inriktat mig på att dokumentera min vardag. Mina reportageresor runt om i världen ingår i princip i min vardag då dom är en frukt av mitt stora engagemang för dom minsta och svagaste grupperna. Jag har fått en del kritik för att jag inte jobbar på hemmaplan. Men faktum är att jag mer än gärna skulle vilja vara med och dokumentera folkhemmets förfall och dom nya klassklyftorna som skapats i Sverige. Viljan att göra det finns men som arbetslös saknar jag tyvärr nödvändiga ekonomiska resurser och det kanske jag hade kunnat ha om jag hade fått sälja en och annan naturbild till almanackor och turistbroschyrer…


Urskog © Mikael Good

Alla bilderna i inlägget är skapade direkt i kameran på diapositiv film och dom är inscannade med en Fuji Lanovia Scanner. Om någon skulle betvivla trovärdigheten så är ni varmt välkomna att komma hem till mig och titta på mina orginal.


Den gamla bron © Mikael Good

Klicka på länken nedan om du vill läsa mina inlägg eller länka till min blogg utan att behöva störas av all reklam. Som bonus får du se min blogg ungefär som jag själv vill ha den: http://www.chasid.fotosidan.se/blog/index.htm



Dagens låt: ‪Johnny Thunders and The Heartbreakers - Pirate Love‬

//Chasid